En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger. Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.

The Swedish school reflects the society that we have today, a society with many different ethnical and cultural backgrounds. The purpose of this investigation is to study how the school is working with children that recently immigrated to Sweden. What kind of methods are they using at school, to get the best development as possible? Do the teachers manage to be concerned of the students in the school? What kind of reception do these children get in the school? What methods are the teachers using? And are these methods really the best to use to enhance the language and cognitive development of these students? The methods I have been using to examine these questions have been qualitative. I have interviewed three teachers about their everyday work in a multiethnic school south of Stockholm. To get as much information as possible I also completed these reports with a two week observation period in their classes. The theoretical attachment for this investigation has been theories related to children bilingualism and second language acquisition. Because the focus has been on the teachers’ perspective, I have also looked at research about how teachers should be working. The results of the investigation shows what kind of methods the teachers are using in preparation class and in the regular class, the teachers are using methods that is making the children language. They are making sure that every child is being seen for his or hers knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ”vanliga klassen”. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen. Viktiga resurser som finns på de olika skolorna är engagerade lärare, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning. I hur stor utsträckning eleverna erbjuds svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och hur stor kommunikationen och samarbetet är mellan dessa lärare och ämneslärarna skiljer sig dock mellan skolorna.

The study aims to evaluate how teachers in my research have reasoned regarding gender and gender equality, notions on ethnicity, and specific conceptions or constructions on “swedish-ness” and “immigrants”. The vital point in this study will be to examine the relationship be-tween gender equality, ethnocentrism and racism. The question formulation that I have ap-plied are: On what grounds teachers conceive the concepts of gender and gender equality? How do teachers experience their work with gender equality in remedial classes? Do the teachers that work in remedial classes experience any obstacles in the pursuit of gender equal-ity in their daily work? I have used the method of qualitative interviews with five teachers in remedial classes from five different schools. As a theoretical perspective, I’ve applied the postcolonial perspective where the perception of “us” and “they” are central concepts. I have also used intersectionality as an analytical tool to take in account the different social categories all together. The result I came to was that the teachers in my study through their talk on gender equality did an ethnical distinction that polarized a “Swedish” way of being in relation to the “immi-grants”. Also, by talking about gender equality they positioned themselves as Swedes and defined the “immigrant family” as obstacles in the pursuit of equality. In particular, the teach-ers portrayed the “immigrant girl” as oppressed.

The intention of this paper was to study the integration between the students from the introductory class, and the students from a regular class. The school we studied called Arlanda Gymnasium. Where we did a study on what the municipality and the school makes for students at the school to be integrated with each other. And what the school does to achieve the educational goals set. We will also see if the school and the municipality meet and comply with criteria such as school work places. We also examined which resources used to achieve the objectives and whether they are adequate.

I denna uppsats undersöks hur nyanlända elever introduceras i den svenska skolan med inriktning mot slöjden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur slöjdlärare upplever sin undervisning med nyanlända elever, hur de upplever språkutvecklingen och om de arbetar med inkludering av nyanlända elever i slöjdgrupperna. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare från tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatanalysen i studien visar att praktisk-estetiska ämnen är bra tillfällen för nyanlända elever att börja i sin ordinarie klass. Anledningen är att eleverna till en början inte behöver samma språkkunskap för att delta på lektionerna. De intervjuade lärarna berättar att det är svårt att kunna ge eleven den tid som behövs när man måste undervisa utan att kunna kommunicera med talspråket. De använder i stället kroppen som semiotisk resurs, vilket innebär att de undervisar med kroppsspråket. Elevgrupperna är ofta stora och då blir det svårt att hinna hjälpa alla eleverna. Lärarna tycker att undervisning är svår, men rolig. De upplever en språkutveckling hos eleverna men tycker att det är svårt att veta vad slöjden har bidragit med till den.

This study is based on a qualitative research and the aim is to study how teachers work with gender equality perspective in the classroom with newly arrived pupils from abroad, and how the teachers approach and pay attention to the female and male pupils in class. The study also defines and analyzes the teachers´ perspective on the subject of gender and equality and what approach and educational methods are used when teaching on the subject. Data was collected through observations from four different occasions and interviews with four teachers. The observations revealed no difference in the teachers´ treatment of their male and female pupils where both genders received equal attention. The teachers´ point of view was that gender is a social construct and that equality is linked to gender, and that therefor education on gender and equality is imperative in order to prevent stereotypical roles to take effect. The teachers referred to the curriculum as the primary tool to educate on the topic of gender and equality, but emphasized it requires awareness and familiarity with the topic. It was also found that the teachers considered education on the topic itself to be crucial from a societal and immigration perspective as it could help newly arrived pupils to integrate into their new society. Furthermore, the teachers were critical of the opinion that lack of language skills could be considered a barrier preventing education on the subject. The general consensus among the participating teachers was that the main objective should always be that female and male pupils are treated equally and are given equal opportunities in education, and that finding alternative tools and methods in order to effectively deliver that message is part of their responsibilities.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.