Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött. För att komma fram till svar på alla våra frågor har vi använt oss av intervjuer och livs historier. Resultatet av vårt arbete visar att skolan egentligen bara är en mötesplats dit man kommer för att träffa sina vänner och umgås. Skolan i sig är inte det viktiga för dessa elever, utan det är allt det där runt omkring som spelar roll som till exempel alla de nya vännerna, det nya samhället och att klara sig i det nya landet.

Sammanfattning: Det är många familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan här i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlända elever. I min studie har jag särskilt fokuserat på dessa elevers inlärning av svenska som andraspråk och hur övergången sker från förberedelseklass till ordinarie klass men också vad modersmålet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlända eleverna har haft olika problem som påverkat deras utbildning och utveckling i skolan. Lärares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svårigheter som elever uppvisar inför inlärning av ett nytt språk. Elever har svårt för inlärning av ett nytt språk om de inte kan sitt modersmål ordentligt. Här är det modersmålslärarens uppgift att entusiasmera eleven om vikten att lära sig sitt modersmål flytande för att tillägna sig ännu ett nytt språk. Genom intervjuer av lärare och elever i förberedelseklass har jag studerat hur skolan organiserat sin undervisning för nyanlända elever dessutom har jag undersökt förutsättningarna för elever på olika nivåer, ålder, kunskap och bakgrund och hur dessa påverkas av svårigheter såväl som möjligheter på sin nya skola.

Ingången till den här studien och mitt intresse väcktes efter att ha spenderat mina två första VFU-perioder på en skola där många klasser bestod av ensamkommande nyanlända elever. Dessa elever läser bild på grundskolenivå för att senare kunna söka in till ett nationellt program på gymnasiet och de har olika bakgrunder, kommer från olika länder och kulturer. Min nyfikenhet väcktes därför kring hur deras syn på bildämnet såg ut utifrån deras olika bakgrunder och kulturella referenser, eftersom deras skolbakgrund ser olika ut. Informanterna har i denna studie fått frågan om att producera en bild som ett komplement till deras verbala utsagor. Fyra av informanterna valde att producera en bild. De bilderna blev också centrala i den gestaltande delen av detta projekt och ställdes ut under Vårutställningen på Konstfack 2018, tillsammans med tillhörande transkriberade intervjuer. Den här undersökningen kan bidra till att utveckla bildundervisningen genom de nyanländas beskrivning av det. Deras röster kan guida och undersökningen och dess resultat kan vägleda i det framtida utformandet av min undervisning, i enlighet med skolans demokratiska uppdrag och vikten av elevinflytande.

I denna studie undersöks vilka kompetenser lärare behöver ha för att kunna ta emot nyanlända elever på ett fördelaktigt sätt. Huvudfokus ligger vid att, utifrån ett sociologiskt och ett religionsdidaktiskt perspektiv, med hjälp av kvalitativa intervjuer, undersöka huruvida religionslärare respektive lärare som arbetar i förberedelseklass besitter dessa kompetenser och därför kan ta emot nyanlända elever på ett mer fördelaktigt sätt med avseende på elevernas kulturella och religiösa bakgrunder. I studien benämns detta som "religionspedagogisk kompetens." Resultatet påvisar att lärarna besitter vissa kompetenser som kan sägas vara adekvata i mottagandet men det framkommer inte om dessa kompetenser har med lärarnas kunskaper om kulturella och religiösa olikheter. Vidare framkommer att lärarna i hög grad anser att det är viktigt för lärare som tar emot nyanlända elever att ha kunskaper om och förståelse för olika kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna anser sig inneha dessa kunskaper tack vare sin utbildning. Resultatet visar däremot att det finns en ovilja i att sammanföra begreppen kultur och religion eftersom de enligt en majoritet av lärarna inte har med varandra att göra trots att eleverna som omnämns kan se på kultur och religion på ett annat sätt. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar över detta i sina utsagor.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på utmaningar i arbetet med nyanlända elever när det gäller att de ska uppnå målen i skolan samt inkluderas i skolan och i samhället. Med avseende på inkludering låg fokus på att undersöka hur skolan arbetar med placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper, samt vilka stödinsatser som kan erbjudas av pedagoger. Utöver detta har vi undersökt hur pedagogerna resonerar om de nyanlända elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Material har samlats in genom en intervjustudie. Resultatet pekade på att rätt placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper är betydelsefullt. Skolans stödinsatser gynnar skolutvecklingen för de nyanlända eleverna. Studien visade att förberedelseklass har sina för- och nackdelar, med en inkluderande miljö som målsättning. Pedagogerna upplevde en motiverande atmosfär trots kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Resultatet visar att viktiga aspekter för utvecklingen är realistiska mål, tid, positiv återkoppling och tålmodighet.

Syftet med detta arbete var att kartlägga vilka undervisningsmodeller som dominerat svensk grundskola för nyanlända elever. Hur skolor organiserar undervisningen. Det finns olika sätt att göra detta och aspekter som ses som framgångsfaktorer. Litteraturstudien är baserad på forskning inom ämnet svenska som andraspråk där författarna diskuterar för- och  nackdelar med de två dominerande undervisningsformerna,  förberedelseklass och elevers direktplacering i ordinarie klass.  Arbetet har också belyst vilka faktorer som påverkas nyanlända elevers hälsa i skolan.

Den svenska skolan är inte som den har varit. Vi har i samband med oroligheterna ute i världen fått ta emot ett antal människor därav många barn i skolåldern. Många skolor har inte haft någon direkt handlingsplan för detta. Vi ville i vår uppsats ta reda på hur dessa elever upplever den svenska skolan och att börja i förberedelseklass för att sen slussas ut i ordinarieklass. Framför allt så har vi riktat in oss på övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Forskningen idag har framför allt handlat om mottagande men ett fåtal tar upp hur de nyanlända upplever sin situation. För att belysa detta valde vi två olika former, intervju samt observationer. På så vis fick vi en sammanhängande bild av eleverna. Empirin tolkades utifrån en holistisk syn där man tar hänsyn till alla delar i en människas liv. Vi ville även ta del av hur pedagogerna upplever övergången och att ta emot nyanlända i sin undervisning.  Vad som var intressant var att eleverna föredrog att starta i en förberedelseklass, vilket kan tala emot den forskning som har gjorts. Tryggheten var en faktor som var genomgående för de nyanlända och att börja i en förberedelseklass upplevde dem positivt. Pedagogerna ville ha mer underlag för att kunna hjälpa dessa elever. Resultatet visade att pedagogerna såg en viktig funktion i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att lära sig prata svenska är en sak, men att få ett ämnesspråk är något helt annat.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka utifrån pedagogernas perspektiv hur de hanterar konflikter som uppstår mellan elever i förberedelseklass då svenska språket brister, eftersom under min verksamhet förlagda utbildningsperioderna upplevde jag att dessa var en del av skolverkligheten. Mitt intresse har varit att även ta reda på vilka tillvägagångssätt pedagogerna använder sig av för att hjälpa dessa elever hantera konflikterna. Jag har gjort en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med sex pedagoger verksamma i förberedelseklasser i en grundskola F- 9 samt studerat tidigare litteratur och forskningen inom området. Mina resultat visar dels hur olika konflikter uppstår bland dessa elever, dels att pedagogerna anses var en viktig del för att en konflikt ska kunna hanteras mellan två elever. Vidare synliggörs olika metoderna pedagogerna använder sig av för att hjälpa barnen vid konflikthantering och i ett förebyggande syfte när det svenska språket är bristfälligt. Slutsatsen som dras utifrån kommunikationsteorin och den relevanta litteraturen är att kommunikation kan ske genom andra vägar en bara talspråket. Tillvägagångssätten pedagogerna använder sig för att hjälpa eleverna att hantera konflikter tar stöd bland annat i kroppsspråket, bilder och symboler. Därigenom skapas alternativa kommunikationsvägar för pedagogerna att hantera konflikter som uppstår mellan eleverna i förberedelseklasser.</p>

<p>I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.</p>