I världens snabbt ökande digitalisering är behovet av digitala samhällstjänster stort. Problemet är att dessa e-tjänster inte är tillgängliga för alla individer, vilket de ska vara enligt DOS-lagen. Tidigare forskning har kommit fram till att användargenererad information utgör framtiden för myndigheters e-tjänster. En samhällsgrupp som behöver undersökas vidare är individer med funktionsvariation, som står inför en ökad risk att hamna i ett digitalt utanförskap.  Denna studie har haft som syfte att undersöka användbarheten hos en svensk myndighets e-tjänster utifrån synvinkeln av användare med funktionsvariation. Om en förbättringspotential skall uppnås i upplevandet hos gruppen, så anser jag att verktygen för evidensbaserade studier inom detta område behöver vässas och specificeras gentemot målgruppens krav. Genom användbarhetstest har studiepersonerna undersökt Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Efter testet har studiepersonerna genomgått semistrukturerade intervjuer för att nå deras djupare uppfattningar och upplevelser kring Försäkringskassans webbsida och e-tjänsterna samt deras användning av digitala samhällstjänster.  Resultatet visar att studiepersonerna är delvis tillfredsställda med Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Orsaken är att deras tjänster och information är mer lättillgängliga för studiepersonerna digitalt och för att de generellt känner tillit till Försäkringskassan, däremot visar resultatet att två av fem studiepersoner inte självständigt kan använda Försäkringskassans webbsida och e-tjänster, vilket medför att de är digitalt exkluderade från dessa. Studiepersonerna uttrycker att det finns begreppssvårigheter, avsaknad av uppläsningsfunktioner, uttröttande läsning och svårigheter att hitta rätt information.  Studiens slutsats är att Försäkringskassan behöver fortsätta att vidareutveckla sin tillgänglighet efter DOS-lagens krav, eftersom inte alla studiepersoner upplevde deras webbsida och e-tjänster som användbara och eftersom de inte heller uppfyllde alla steg i inkluderingsarbetet mot digitalt utanförskap. / In the world's rapidly increasing digitalisation, the need for digital community services is great. The problem is that these e-services are not available to all individuals, which they should be according to the Swedish law of accessible digital public service. Previous research states that user-generated information is the future of government e-services. A social group that needs to be investigated further are the functionally diverse, who face an increased risk of ending up in digital exclusion.  The purpose of this study was to investigate the usefulness of a Swedish authority's e-services from the point of view of users with functional diversity. For a potential improvement to be achieved in the user experience, I believe that the tools for evidence-based studies in this area need to be sharpened and specified in relation to the target group's requirements. Through usability tests, the study subjects have examined the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. Following the test, the study subjects underwent semi-structured interviews to find out their deeper perceptions and experiences about the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, as well as their use of digital community services.  The results show that the students are partially satisfied with the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. This is because their services and information are more easily accessible to the study persons digitally and because they generally feel confident in the Swedish Social Insurance Agency. However, the results also show that two out of five study subjects cannot independently use the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, which means that they are digitally excluded from these. The study subjects express that there are conceptual difficulties, lack of reading aloud functions, tiring reading, and difficulties in finding the right information.  It is concluded that The Swedish Social Insurance Agency needs to continue further developing their accessibility in accordance with the requirements of the law of accessible digital public service, as not all study participants perceived their website and e-services as useful, nor did they fulfil all steps in the inclusion work against digital exclusion.

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har beträffande den virtuella gemenskapen på Internet communities och hur det påverkar deras hälsa och lärande. Studien grundar sig på folkhälsopedagogiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har åtta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förändrar det sociala samspelet i samhället. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att människor kan ha större sociala nätvärk utan fysiska hinder. Problemområdet var, att den ökande användningen av communities kan framkalla beroende som i sin tur kan ge upphov till stillasittande livsstil. Stress och brist på sömn var de symptom som har visat sig vara vanliga. I litteraturgenomgången tar jag upp betydelsen av socialt kapital, fysisk hälsa och även lärande med multimedia. I diskussionen tar jag upp vikten av socialt kapital relaterat till det virtuella samhället och på vilket sätt det kan påverka hälsa och lärande. Min konklusion av studien är att kommunikation via Internet communities blivit så pass vardagligt att det kan påverka människors hälsa och lärande, samt det även kan vara en viktig faktor för hälsa och lärande. / The purpose of this study was to examine the experiences of young adults concerning the virtual community of Internet communities and how it affects their health and learning. The study is based on public health educational perspective and was based on a qualitative study. During the execution of the study, eight individuals participated in individual interviews. In the background I illustrate how technological progress changes the social interaction in society. Increased communication through Internet community has contributed for peoples to have greater social network without physical barriers. The problem area was that the growing use of online communities can cause dependence, which in return can lead to sedentary lifestyles. Stress and lack of sleep were the symptoms that have been shown to be prevalent. In the literature review I illustrate the importance of social capital, physical health and even learning with multimedia. In the discussion I discuss the importance of social capital related to the virtual community and how it may affect health and learning. My conclusion is communication through the Internet comunities has become everyday issue and that it can affect people’s health and learning. Also that it may be an important factor for health and learning.

Digitaliseringens framfart skapar problem för seniorer som har svårt att hänga med i den moderna teknikens utveckling. Samtidigt har Sveriges regering satt som mål att år 2025 ha digitaliserat hälsovården. I samband med trenden att använda sig av platt design i digitala plattformar försvåras seniorers situation ytterligare och kan ha en negativ effekt i hänseende att utöka den digitala klyftan. Tidigare forskning visar att den platta designens formspråk är svårare att förstå än den traditionella, skeumorfa design som tidigare använts, då platt design saknar affordanser. Detta examensarbete har haft för avsikt att undersöka huruvida platt design är svårare för seniorer att förstå jämfört med traditionell, skeumorf design, samt se hur designprincipen affordans skulle kunna avhjälpa problemet med förståelsen av platt design. Examensarbetet har vägletts av frågeställningen: Hur påverkas seniorers förståelse av platt design i jämförelse med traditionell design i kontexten av webbplatser och vilken betydelse har affordans för att stödja deras förståelse? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ observationsstudie utförts i syfte att utreda frågeställningens variabler utifrån tidigare teorier. Resultatet visar att affordans inte tycks ha någon betydelse för hur seniorer förstår ett designgränssnitt. Däremot syns indikationer för att designprinciper som visuella ledtrådar, eller signifiers, är av stor vikt att ta hänsyn till vid framtagande av design för en senior målgrupp. / The vast progress of digitization creates problems for the seniors who find it hard to keep up with modern technology development. At the same time, the Swedish government has set itself the goal of digitizing health care by 2025. In connection with the trend of using flat design in digital platforms, the situation of seniors is further complicated and may have a negative effect in expanding the digital divide. Previous research shows that the style of the flat design is more difficult to understand than the traditional, skeuomorphic design previously used, as flat design lacks affordances. The aim of this thesis has been to investigate whether flat design is more difficult for seniors to understand than traditional skeuomorphic design, as well as how the design principle affordance could solve the problem of understanding flat design. The thesis has been guided by the question: How are seniors' understanding of flat design compared to traditional design in the context of websites and what significance does affordance have to support their understanding? To answer the question, a quantitative questionnaire survey and a qualitative observation study have been conducted to investigate the variables of the question based on previous theories. The result shows that affordance does not seem to affect how seniors understand a design interface. On the other hand, indications suggest that design principles such as visual clues, or signifiers, are important to consider when designing for a senior audience design.

Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer. / Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.

Pervasive digitalization of society has increased exponentially in the recent decades, which sets demands on the society. This leads to fundamental changes on a global level, where massive amounts of information are available by just a few clicks away. Research shows that there is a digital divide between seniors and other citizens. To investigate this, our study focuses on seniors' attitudes towards digital technology use, supported by the factors in the UTAUT2 model. The thesis is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews with eight senior participants. Our analysis reveals that seniors experience a high degree of independence once they learn how to use digital technologies. Moreover, support from family and friends is an important aspect, regardless if the seniors experience difficulties getting started with digital technology or not. Finally, a discussion regarding seniors' negative self-assessment is presented, as there exists a discrepancy between perceived habit and actual use of digital technologies.

Digitalisation and access to informationAn interview study about information practices in an increasingly digitalised society This essay is about the increased digitalisation in society in relation to available information and the digital divide. The title of the essay suggests that there is a relationship between digitalisation and accessibility. Being connected via the internet and having access to digital information, news, municipal functions, and social media requires that you have both the technical hardware and the competence to use it. The thesis of this essay intends to shed light on aspects of digitalisation and access to information. An interview study of people who are between 70-80 years old shows that increased digitalisation in society does not automatically mean that groups become digitally excluded. The digital divide does not arise by itself or with given conditions but can rather be described as a grey area. Several different factors and conditions interact where challenges, obstacles, opportunities, and attitudes are affecting. For those who have access to digital technology and knowledge to use it, it is easy to access information and be involved in society. But those who feel digital exclusion are continuing to be excluded without receiving help and knowledge about digital information and technology. The faster the digital development goes, the greater the risk of falling behind in the digital divide.

Allt fler samhällstjänster digitaliseras och människor måste anpassas efter samhällets digitala utveckling. Detta är en fallstudie där syftet är att undersöka hur verksamheten Skånetrafiken arbetar för att motverka digitalt utanförskap, samtidigt ge ökad förståelse för begreppet digitalt utanförskap. Teorin som använts i denna studie hämtades från litteratur inom digitalt utanförskap. Den bygger på forskaren Jan Van Dijks forskning om digitalt utanförskap, där teorin syftar till att förklara de olika nivåerna i digitalt utanförskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer har utförts med anställda från Skånetrafiken. Utifrån detta har flera faktorer identifierats i Skånetrafikens arbetssätt som främjar digital inkludering. Vidare har ett teoretiskt bidrag utvecklats fram för hur organisationer bör arbeta för att motverka digitalt utanförskap. Det teoretiska bidraget är ett resultat framtaget utifrån det konceptuella ramverket och studien om Skånetrafiken. / More and more community services are being digitized and people must adapt to society's digital development. This is a case study in purpose to investigate how Skånetrafiken works to counter digital exclusion, while at the same time trying to increase understanding of the concept digital exclusion. The theory used in this study was derived from literature on digital exclusion. It is based on Jan Van Dijk's research on digital exclusion, where the theory aims to explain the different levels of digital exclusion. The case is based on a qualitative interview study where five interviews have been conducted with employees from Skånetrafiken. Based on this, several factors have been identified in Skånetrafiken's working methods that promote digital inclusion. Furthermore, a theoretical contribution has been developed for how organizations should work to counter digital exclusion. The theoretical contribution is a result derived from the conceptual framework and the study of Skånetrafiken.

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

Utvecklingen i samhället går i riktning mot att glesbygden avbefolkas, serviceställen och fysiska servicepunkter försvinner. Detta är något som påverkar landsbygden mycket. Denna studie syftar till att beskriva hur en digital transformation i form av en digital butik påverkar ett litet samhälle i Norrland. Studien är en undersökande studie med en kvalitativ metodologi, analys och datainsamling. De teoretiska referensram som ligger till grund för studien och som används i analysen är digital transformation, digitaliseringsstrategi, smarta byar och den digitala klyftan. De slutsatser studien kommer fram till är att införandet av en digital lösning har lett till framtidstro, förenklat vardagen samt gett en mer levande glesbygd. Genom digitaliseringens möjligheter har man hittat en lösning som är ekonomisk gångbar. / Developments in society are moving in the direction of depopulation of sparsely populated areas, and the disappearing of service points and physical service points disappearing. This is something that affects the countryside a lot. This study aims to describe how a digital transformation in the form of a digital store affects a small community in the most northern part of Sweden, Norrland. The study is a research study with a qualitative methodology, analysis and data collection. The theoretical frames of reference that form the basis of the study and that are used in the analysis are digital transformation, digitization strategy, smart villages, the digital divide. The conclusions of the study are that the introduction of a digital solution has led to hope for the future, simplified everyday life and provided a more vibrant sparsely populated area. Through the possibilities of digitalization, a solution has been found that is economically viable.