This study proceeds from socio-cultural theory concerning the association between language development and participation in linguistic interaction, the concept of affordance, and certain methods and concepts from the ethnography of communication. Six multilingual pupils in grade 3 have been observed during four Swedish lessons. The aim of th0e study is to investigate multilingual pupils’ opportunities for linguistic activities through participation in verbal interaction during Swedish classes. The questions asked by the study concern the extent and nature of the linguistic interaction in which the observed pupils participated. The observations have been supplemented with interviews with two of the pupils’ class teachers. The result shows that the pupils’ participation in different verbal activities varies greatly, which means that they must have different opportunities for linguistic development. The concluding discussion points out the importance of teachers’ planning so that multilingual pupils will be given an opportunity for verbal interaction with classmates and teachers.

<p><strong>I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, <em>The theory of affordances, </em>vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - <em>affordanser</em> - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort. </strong></p><p> </p>

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort.

Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.

Drawing on earlier research, and using observations as the method, this study presents a design of a nature playscape for children. Applying outdoor pedagogy to the fundamental structure of a specific location, the study proposes a design of a playscape, over a more obvious design, for instance one based around a quiz walk.The theoretical framework is Gibson’s theory of affordance, and the goal has been to create a "play flow". The study concludes that spatial rhetorics can be an important tool when teaching children about nature. / Med tidigare forskning som underlag och observationer som metod har mina studier resulterat i gestaltningen av en naturslinga för barn. Genom en diskussion om utomhuspedagogikens kärna och platsens grundläggande struktur har arbetet lett till designen av ett leklandskap, istället för frågor eller stationer placerade längs en stig. Som teoretiskt ramverk för gestaltningen har Gibsons teori om affordans använts. Genom en medveten design av landskapets terräng har målsättningen varit att skapa ett lekflöde på platsen. Detta för att visa hur rummet kan ha betydelse för lärandet om naturen.

Syftet med studien är att undersöka barns berättelser sina lekar och sin utemiljö. I denna studie genomförs en fallstudie bestående av samtalspromenader med barn i årskurs två på en skola. Analysen av vår empiri utgick från tematisk analys, för att lyfta fram en överskådlig bild av barnens berättelser. Det teoretiska ramverk vi använde var en kombination av Bob Hughes lektyptaxonomi och James J. Gibsons begrepp affordans, samt begreppet förmåga. Resultaten presenteras med två teman som framkom i analysen, och visar att barnens lekar i de olika miljöerna på skolgården varierar beroende på vad för typ av miljö det är. Det framkommer att barnen använder sig av flera lektyper inom ramen för samma lek, men också att de olika miljöerna erbjuder möjligheter till olika lektyper. Studiens slutsatser är att barns röster om sina egna platser är en rik kunskapskälla, samt att komplexa och utmanande miljöer attraherar barnens lek och att dessa miljöer erbjuder en rik variation av handlingar. Sådana miljöer kan å ena sidan vara av naturligt slag, å andra sidan vara designade av människor.

Former studies shows that teachers and students often experience lyric poetry as complicated and inaccessible. Simultaneously, there are multiple studies that shows the benefits of learning about lyric poetry, and the importance of working with the fundamental values of the school system. This study aims to offer an alternative to the traditional teaching of poetry through a so called verse novel (prosalyrik) which would meet the fundamental values of said school system through reading and literature. By using a thematic analysis constructed by Harry Martinsons Aniara (1956) and Linnéa Axelssons Ædnan (2018) themes regarding gender and ecocriticism were found. These themes could be linked to the fundamental values of the school system and used in the teaching of poetry. Verse novels, with its specific affordance, have been shown to favour dyslexic students as well as those who struggle with reading. This study also gives insight into the teaching practices of teachers who incorporates verse novels in their teaching. Verse novel allows teachers to use their time more efficiently to cover more of the curriculum content. / Forskning visar att lärare och elever ofta upplever lyrik som komplicerat och otillgängligt. Samtidigt finns flera studier som talar om de klara didaktiska fördelarna med att lära sig om lyrik, samt vikten av att arbeta med skolans värdegrund. Denna studie vill erbjuda alternativ till traditionell lyrikundervisning genom den så kallade prosalyriken för att beröra värdegrundsarbetet genom litteratur. Genom en tematisk analys där Harry Martinsons Aniara (1956) och Linnéa Axelssons Ædnan (2018) har analyserats ur ett genusperspektiv och ett ekokritiskt perspektiv hittas teman som kan kopplas till skolans värdegrund och som därmed är lämpade för att användas i undervisningen. Verkens specifika form och dess affordans visar att texterna kan underlätta för lässvaga elever och elever med dyslexi, vilket tidigare forskning bekräftar. Studien visar också att lärare kan använda tematiskt arbete med prosalyrik för att tidseffektivisera undervisningen.

I denna undersökning kartläggs gymnasieungdomars fiktionsanvändning på fritiden utifrån ett recepetionsteoretiskt och medieekologiskt perspektiv där elevernas fiktionsanvändning studerats utifrån relationen mellan olika medieformer (skönlitteratur, film, tv-serier och tv-spel), kön och programtillhörighet. Studien visar att den stora majoriteten av gymnasieungdomarnas fiktionsanvändning kretsar kring underhållning och avslappning, och elevernas läsningar går sällan bortom grundläggande nivåer för litterär kompetens såsom de beskrivs av Torell och Langer. Eleverna använder främst de digitala medierna och det är medieformens affordans och syftet med läsningen som framför allt är avgörande för hur och vad eleverna väljer att läsa. Kön påverkar tydligt också i denna process, och gymnasieungdomarnas fiktionsanvändning överlag är tydligt könad. Kön påverkar allt från val av medieform till val av innehåll. Sammantaget får deras fiktionsanvändning stor påverkan på deras litterära repertoarer och för studiens didaktiska slutsatser. Studiens didaktiska slutsatser är litteraturundervisingen måste börja där elevernas litterära repertoarer befinner sig eftersom fiktionsanvändningen varierar så tydligt. Olika medier skapar olika förutsättningar för fiktionsanvändning, vilket i sin tur tydligt skapar olika möjligheter för män och kvinnor. Eleverna möter text på sin fritid utifrån kognitiva mönster och repertoarer som formats av de digitala medierna, vilket får konsekvenser för hur de tar till sig den typografiska texten som litteraturundervisingen vilar på. Litteraturundervisingen måste därför hantera relationer mellan medieformer som en förutsättning för lärande och vända blicken mot vad olika medieringar gör för läsning, så att positiva och utvecklande läsupplevelser, oavsett medieform, kan uppnås. En viktig utgångspunkt är en dialogisk läsundervisning mellan lärare och elev, där eleverna själva kan utforska sitt läsande tillsammans med läraren. På så vis får läsupplevelsen från personlig inlevelse till en mer utvecklad litterär kompetens.

Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Astronomi fascinerar många och har spelat en avgörande roll i fysikens utveckling. I det svenska gymnasiets läroplan Gy2011 ingår astronomi i kursen Fysik 2. Tidigare intervjustudier har visat att lärare som undervisar i Fysik 2 ofta ger astronomidelen låg vikt och att den ofta knyts starkt till lärobokens innehåll. Det senare gör det intressant att granska hur de aktuella läroböckerna i Fysik 2 behandlar den astronomiska delen av denna kurs. I detta arbete granskas illustrationer ur astronomikapitlen i fyra läroböcker i Fysik 2 utgivna 2012-2019. För att avgöra vilka möjligheter illustrationerna erbjuder att urskilja detaljer som är relevanta för ämnet används begreppen affordans, disciplinär urskiljning och variation. Med dessa begrepp som stöd granskas ett urval av illustrationer (ett fotografi av den variabla stjärnan RS Puppis, bilder av Krabbnebulosan i olika våglängdsområden respektive tre versioner av hubblediagrammet). En del illustrationer visar sig ha lågt pedagogiskt värde, vilket beror på att de inte valts ändamålsenligt eller på att de kopplas svagt till omgivande text. Storleken hos synfältet i de sammanlagt 42 astronomiska bilder (t.ex. fotografier) som finns i kapitlen granskas också. Synfältets bredd i bilderna sträcker sig från 0,000002' till 120 grader (med medianvärdet 12') men synfältens storlek kommenteras inte i kapiteltexterna och variationen används inte för något pedagogiskt syfte.