This study proceeds from socio-cultural theory concerning the association between language development and participation in linguistic interaction, the concept of affordance, and certain methods and concepts from the ethnography of communication. Six multilingual pupils in grade 3 have been observed during four Swedish lessons. The aim of th0e study is to investigate multilingual pupils’ opportunities for linguistic activities through participation in verbal interaction during Swedish classes. The questions asked by the study concern the extent and nature of the linguistic interaction in which the observed pupils participated. The observations have been supplemented with interviews with two of the pupils’ class teachers. The result shows that the pupils’ participation in different verbal activities varies greatly, which means that they must have different opportunities for linguistic development. The concluding discussion points out the importance of teachers’ planning so that multilingual pupils will be given an opportunity for verbal interaction with classmates and teachers.

<p>Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker. Vad redaktörerna granskar först varierar beroende på hur manuset ser ut.</p>

Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker. Vad redaktörerna granskar först varierar beroende på hur manuset ser ut.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hantering av skadebrevsmallar på ett försäkringsbolag. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hanteringen av brevmallar för att identifiera vilka problem som finns med hanteringen och därefter föreslå en långsiktigt hållbar arbetsmetod som gör att brevmallar förbättras kontinuerligt. Undersökningen baseras på material från en kommunikationsetnografisk studie med intervjuer och deltagande observation. Materialet från den kommunikationsetnografiska studien har analyserats med hjälp av kaizen. Kaizen är en metod med rötter i den japanska bilindustrin. Metoden går ut på att införa ständiga förbättringar i olika processer i en verksamhet genom att eliminera slöseri på alla nivåer i processen. Målet är att höja värdet för kunden. Metoden används numera inom både produktions- och tjänsteföretag över hela världen. Metoder som liknar kaizen används redan inom försäkringsbolaget If. Resultaten från undersökningen visar att slöseriet inom mallprocessen kräver lösningar på två olika nivåer. Dels krävs organisatoriska lösningar som rör själva hanteringen (det jag kallar mallhantering), dels krävs mer produktrelaterade lösningar som rör själva produkten mallar och deras användning (det jag kallar mallbruk). Det är inom mallbruk som en språkkonsults arbetsmetoder och expertis traditionellt brukar tillämpas. På organisationsnivå beror problemen dels på att arbetet med förbättrande åtgärder inte har någon fast plats i organisationen, dels på att företagets bonussystem gynnar den muntliga kommunikationen till förmån för den skriftliga. På den andra nivån, är problemet främst att språket i mallarna till stor del är fackspråkligt. Detta problem kan lösas dels genom en grundlig genomgång av texterna av en språkkonsult och dels genom regelbunden träning och utbildning av skribenterna (handläggarna). Den övergripande slutsatsen är att samtidiga åtgärder på båda nivåerna är nödvändiga för att få långsiktigt hållbara resultat och därigenom öka kundnyttan.

The thesis investigates team talk and team collaboration from a dialogical perspec­tive, and is based on video recordings of 15 multi­professional team conferences involving a pain rehabilitation team. The analyses also draw upon a vast material of interviews, field notes and documents collected during almost a year of fieldwork at the clinic. The main purpose of the thesis is to shed light on some of the distinguish­ing linguistic features of such team confe­ren­ces and on the pragmatic strategies deployed by the team members in order to bring into play the variety of professional perspectives represented in the team. Ana­lyses of their lexical choices and interaction show three areas of responsibility: professional, overlapping and shared. Analyses of phases, activities and participant structures show how the team conferences can be understood as a specific type of institutional interaction, a communicative activity type that makes it possible both to share information and to reach a shared understanding of the patients’ problems. A deeper interactional analysis reveals pragmatic strategies enhancing the team’s multiprofessional com­munication: the identification and sorting of information, in-depth discussions of specific problems and decision-making procedures. The results illustrate central aspects of what is often called interprofessional competence within the field of health care, i.e. the ability to make the most of multiprofessional collabo­ration. The thesis adds to our understanding of team conferences as a communi­ca­tive activity type and increases our understanding of how participants can offer their perspec­tive through conversation, thereby making it possible for the others to adopt this perspective – in short, to achieve what is often referred to as a democratic dialogue. / Med utgångspunkt i ett dialogiskt perspektiv analyseras samtalen under teamkon­ferenserna i ett smärtrehabiliteringsteam för att beskriva språkliga strategier som stödjer samarbetet mellan företrädare för olika professioner. Analyserna baseras på videoinspelningar av 15 teamkonferenser (motsv. c:a 40 tim) samt fältanteck­ningar, intervjuer och dokument insamlade under ett knappt års fäl­tarbete. Analys­erna av ordförråd och interaktion visar att teammedlemmarnas ansvars­områden består av tre typer: professionsspecifika, delade och gemen­samma ansvarsom­råden. Analyser av faser, delaktiviteter och deltagarstruktur visar hur samtalen kan beskrivas som en form av inominstitutionella arbetsmöten, en verksamhetstyp som både ger möjlighet för teammedlemmarna att dela med sig av information till varandra och att nå en delad förståelse av patienternas situation och möjliga lös­ningar. Vidare har en mer omfattande interaktionsanalys resulterat i en beskriv­ning av språkliga strategier som stödjer samarbetet i teamet: inventering och sortering av information, fördjupande diskussioner av specifika problem samt för­handling och förankring av beslut. Analyserna visar också hur teammedlemmarna tillsammans definierar vilket förklaringsdjup som krävs i dis­kussionen av en viss aspekt av ett problem för att en delad förståelse av prob­lem och potentiella lös­ningar ska kunna uppnås. Tillsammans tydliggör resultaten några centrala aspek­ter av det som brukar kallas interprofessionell kompetens – förmågan att på ett socialt smidigt och interaktionellt effektivt sätt förhålla sig till och överskrida gränserna mellan olika professioners kompetens- och ansvarsområden. Avhandlingen bidrar till för­ståelsen av team­konferenser som verksamhetstyp och fördjupar förståelsen av hur samtalsdel­tagare kan göra sina respektive perspektiv tillgängliga för varandra – en grundläggande förutsättning för att uppnå det vi brukar kalla det goda samtalet.