Hård konkurrens på marknaden i kombination med ökade krav på kvalitet och prestanda från kunder samt en teknikutveckling som utvecklas allt fortare gör att det är viktigt som företag att ständigt vara i framkant och urskilja sig från konkurrenter. Som ledande bolagsgrupp inom fordonsanpassning ställs det stora krav på hög kvalitet och säkerhet. Även om man som företag inte har jättehöga kvalitetsbristkostnader är det ändå av stor betydelse att ständigt arbeta aktivt för att hålla dessa nere. För att arbeta kring kvalitetsrelaterade kostnader bör man arbeta tillsammans genom hela produktlivscykeln. Rapporten visar hur man kan arbeta för att fånga upp kvalitetsbristkostnader i ett tidigare skede, där det inte påverkar kunden. Upptäcks kvalitetsbristen hos kunden kan det i långa loppet skada företaget och dess varumärke. Frågeställningens svar beror på företaget och dess prioriteringar. Tydligt är dock att ett bättre samarbete avdelningarna emellan bör förbättra mycket småsaker. Också en tydligare och bättre dokumentation i samband med testning och produktutveckling bör även det förbättra smådetaljer hos produkterna.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna. Att dessa problem påverkar slutkundär bekräftat samt att det finns uppenbarliga ineffektiva processer som bör förbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att genom kartläggning av en måltidsorganisations distributionidentifiera brister och därefter utforma förbättringsförslag. Metod: Studien hade ett vetenskapligt synsätt som var positivistiskt och ett vetenskapligtangreppssätt som var deduktivt. Vidare var forskningsmetoden kvalitativ med kvantitativa inslag.Studien var en fallstudie där ett snöbollsurval gjordes och datainsamlingen har skett genomdeltagande observationer och ostrukturerade/semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Genom att använda swimlane diagram genomfördes en processkartläggning avdistributionen på storköket. Detta kartläggningsarbete möjliggjorde identifiering av ett antal brister idistributionen. Genom en utbyggnation av storköket kan problemet med det fullbelagda kapacitetenoch anläggningslayouten reducera flertalet andra identifierade brister. Det finns även flertalet andraåtgärder som kan vidtas för att effektivisera processen och som inte kräver ett lika omfattandestrategisk arbete att genomföra. Dessa är exempelvis åtgärder av brister i matdistributionenspackningsaktiviteter, datasystsmet Mashie, leveransaktiviteter samt att arbeta med 5S och ständigförbättring.

<p>Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag.</p><p>Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.</p>

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag. Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.

No description available.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011 Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson &amp; David Häggberg Handledare: Viktorija Kalonaityte Titel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet – Kommunikation, Deltagande &amp; Innovation Undertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo Lastvagnar Bakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar. Syftet ämnar vi att uppfylla genom att studera ett program influerat av tankarna kring TQM för att undersöka hur arbetet med den här kommunikationen upplevs av de involverade från perspektivet av de berörda nivåerna i produktionen. Metod: Arbetet består av en fallstudie av Volvo Lastvagnar. En kvalitativ forskningsmetod med datainsamling via semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultat, slutsatser: Vi har kommit fram till att värderingar kommuniceras genom informativ kommunikation, där både ett vertikalt och horisontellt fokus bör hållas. Den informella kommunikationen är tillsammans med den symboliska handlingen även den avgörande för att värderingar skall bli förståeliga för de anställda, samt en grundläggande träning både teoretiskt och praktiskt med återkoppling till vardagen.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hantering av skadebrevsmallar på ett försäkringsbolag. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hanteringen av brevmallar för att identifiera vilka problem som finns med hanteringen och därefter föreslå en långsiktigt hållbar arbetsmetod som gör att brevmallar förbättras kontinuerligt. Undersökningen baseras på material från en kommunikationsetnografisk studie med intervjuer och deltagande observation. Materialet från den kommunikationsetnografiska studien har analyserats med hjälp av kaizen. Kaizen är en metod med rötter i den japanska bilindustrin. Metoden går ut på att införa ständiga förbättringar i olika processer i en verksamhet genom att eliminera slöseri på alla nivåer i processen. Målet är att höja värdet för kunden. Metoden används numera inom både produktions- och tjänsteföretag över hela världen. Metoder som liknar kaizen används redan inom försäkringsbolaget If. Resultaten från undersökningen visar att slöseriet inom mallprocessen kräver lösningar på två olika nivåer. Dels krävs organisatoriska lösningar som rör själva hanteringen (det jag kallar mallhantering), dels krävs mer produktrelaterade lösningar som rör själva produkten mallar och deras användning (det jag kallar mallbruk). Det är inom mallbruk som en språkkonsults arbetsmetoder och expertis traditionellt brukar tillämpas. På organisationsnivå beror problemen dels på att arbetet med förbättrande åtgärder inte har någon fast plats i organisationen, dels på att företagets bonussystem gynnar den muntliga kommunikationen till förmån för den skriftliga. På den andra nivån, är problemet främst att språket i mallarna till stor del är fackspråkligt. Detta problem kan lösas dels genom en grundlig genomgång av texterna av en språkkonsult och dels genom regelbunden träning och utbildning av skribenterna (handläggarna). Den övergripande slutsatsen är att samtidiga åtgärder på båda nivåerna är nödvändiga för att få långsiktigt hållbara resultat och därigenom öka kundnyttan.

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.

<p><p>I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.</p><p>Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.</p></p>

I vårt nutida samhälle har ledarskap en stor betydelse i verksamheter eftersom det är viktigt hur ledaren strävar efter ständiga förbättringar och samtidigt kunna leda sina medarbetare genom att nå verksamhetens uppsatta mål. Det gäller bara inte att arbeta med ständiga förbättringar och att en ledare ska leda sina medarbetare inom en verksamhet. En ledare och medarbetare måste också känna sig motiverade att gå till arbetsplatsen och känna att de bidrar med något i verksamheten. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledaren arbetar med ständiga förbättringar kopplat till verksamhetens uppsatta mål. I studien tillämpas både en kvalitativ och en kvantitativ metod där ledarna intervjuades och medarbetarna deltog i enkätundersökningar. Studien visar hur ledarna arbetar med ständiga förbättringar kontinuerligt genom att lyfta upp avvikelse, rutiner, mål och fattande beslut tillsammans med medarbetarna i olika mötesforum. Avslutningsvis visade denna studie att det är viktigt att ledarna är lyhörd, arbetar utifrån behov, ger feedback och önskemål för att en skapa en positiv spiral i organisationen långsiktigt vilket också är en ständig förbättring för att nå verksamhetens mål. / Nowadays in our society, leadership has a great importance in organisations because it is important how the leader strives for continuous improvement, while at the same time managing their employees by reaching the organisation's set goals. It just does not apply to only work with continuous improvements and that a leader should manage their employees within an organisation. A leader and employee must also feel motivated to go to the workplace and feel that they contribute something in the organisation. The purpose of this study was to investigate how the leader is working with continuous improvements related to the organisation's set goals. The study applies both a qualitative and quantitative method which the leaders were interviewed and the employees participated in questionnaires. The study shows how the leaders continually work with continuous improvement by discussing deviations, routines, goals and taking decisions together with employees in different meeting forums. In conclusion, this study showed that it is important that the leaders are responsive, working according to the needs, giving feedback and desires to create a positive spiral in the organisation in the long term, which is also a continuous improvement to achieve the organisation´s goals. / <p>2017-06-28</p>