The societal benefits of new technology and electronic products can hardly be underestimated. However, new technological achievements bring problems as well since obsolete products, due to ever-growing amounts and complex composition, are difficult to handle in a sound manner. Currently electronic waste constitutes the single fastest growing waste stream in society. It is also common that e-waste is exported to low-income countries where it generally is recycled under rudimentary conditions, leading to large-scale environmental and health effects. The political handling of the issue has enjoyed moderate success internationally as well as nationally. The shaping of environmental politics is however, according to many researchers, a complex process involving many actors, something that generally is not reflected inofficial politics. The purpose of this thesis is to map out the different discourses inherent in the public debates on e-waste in Sweden and the USA respectively, and compare how they might influence the political management of the e-waste issue. A number of newspaper articles, reports and press releases from NGOs and trade organizations have been analyzed with a discourse analysis method, influenced by John Dryzek and Michel Foucault. The term “order of discourse” has been borrowed by Norman Fairclough as an analytical tool. In the U.S. material a conflictual, unclear order of discourse appeared where most of the actors were portrayed as equal political players. However there was an apparent red thread as the question was framed as an economic issue by the majority of actors. In the Swedish material a very clear order of discourse was identified, where mainly two discourses were dominant. Drawing on the analysis it could be concluded that there were several probable explanations for the contemporary political handling. The perspective of the key actors El-Kretsen and the U.S. EPA was concluded to impair the political handling, while the framing of the issue as a question for experts in the Swedish material was considered another explanation. / Samhällsnyttan med ny teknik och elektroniska produkter kan knappast underskattas. Nya tekniska landvinningar medför dock problematik då elektronikavfall är svåromhändertaget på grund av dess komplexa sammansättning. Numera är dessutom elektronikavfall det enskilt snabbast växande avfallsflödet i samhället. Ytterligare problematik uppstår då det är vanligt att avfallet exporteras till låginkomstländer där det ofta återvinns med primitiva metoder, vilket leder till att avfallet utgör stora miljö- och hälsorisker. Sammantaget innebär detta att elektronikavfall utgör en av de största miljöpolitiska utmaningarna, men den politiska hanteringen av frågan har hittills rönt blandad framgång internationellt såväl som nationellt. Skapandet av miljöpolitik är dock enligt många teoretiker en komplex process som involverar många aktörer, något som generellt inte avspeglas i officiell politik. Syftet med denna uppsats är att försöka urskilja vilka diskurser som finns i den offentliga debatten om elektronikavfall i USA och Sverige, och jämföra hur de kan tänkas påverka den politiska hanteringen av elektronikavfallsfrågan. Ett antal tidningsartiklar, rapporter och pressreleaser från NGO:s och branschsammanslutningar har analyserats med en diskursanalytisk metod, influerad av John Dryzek och Michel Foucault. Begreppet ”diskursordning” har lånats av Norman Fairclough för att som analytiskt verktyg koppla diskursanalysen till den politiska hanteringen i respektive land. I det amerikanska materialet framträdde en konfliktfylld, otydlig diskursordning där flertalet aktörer framställdes som likvärdiga politiska spelare. Det fanns en tydlig röd tråd i det faktum att samtliga aktörer diskuterade frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I det svenska materialet fanns istället en tydlig diskursordning, där framförallt två diskurser var förhärskande. Utifrån analysen kunde konstateras att det fanns ett antal troliga skäl till den nuvarande politiska hanteringen. Nyckelaktörerna El-Kretsen och det amerikanska Naturvårdsverkets perspektiv lyftes som två troliga anledningar, medan inramningen som en expertfråga i det svenska materialet framhålls som ytterligare en orsak.