Skolverket har på uppdrag av regeringen gett ut fortbildningsmaterialet Läslyftet i syfte att öka svenska elevers läsförmåga. Läslyftet består av olika moduler som innefattar åtta olika delar vilka bland annat består av en artikel skriven av forskare inom läs- och skrivfältet samt förslag på undervisningsaktiviteter för klassrum. För att satsningar som Läslyftet ska bli lyckade krävs en samverkan mellan teori och praktik, vilken visat sig vara problematisk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Läslyftets del ”Förhållningssätt och strategier för att förstå” fungerar som kompetensutvecklande material på en skola som inte tillhandahåller statsbidrag. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats: på vilket sätt ger Läslyftets material och upplägg skolans lärare förutsättningar för att förstå och implementera forskningen i undervisningen och hur kan materialet förbättras? Vilka ytterligare faktorer påverkar hur skolans lärare förstår den forskning som presenteras i materialet? I litteraturgenomgången presenteras teorier kring pedagogisk förändring, problematiken kring den samt hur den bör utformas för bästa resultat. Vi presenterar också forskning som visar på skillnaden mellan teori och praktik inom svenskämnet gällande litteraturdidaktik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört fyra observationer i samband med arbete kring den aktuella delen av Läslyftet på en skola i södra Sverige. Materialet har transkriberats och kategoriserats enligt två teman; de förutsättningar Läslyftets upplägg och material ger lärarna samt vilka andra faktorer som påverkar lärarna i deras förståelse och implementering av materialet. Analysen har integrerats med empirin som presenteras i kronologisk ordning. En av slutsatserna för examensarbetet är att lärarna genom den pedagogiska diskussionen får förutsättningar att skapa förståelse för den forskningsbaserade artikel som tillhör Läslyftet men att innehållet ger för stort tolkningsutrymme för att säkerställa att målet nås. En annan slutsats är att lärarna i liten utsträckning använder de undervisningsförslag och praktiska exempel som föreslagits i artikeln och att någon tydlig progression inte syns. Ytterligare en slutsats är att lärarnas förutsättningar för att förstå materialet kan förbättras avsevärt. Vi presenterar avslutningsvis konsekvenser för vår framtida yrkesutövning, vi för en kritisk reflektion kring undersökningen samt ger förslag på vidare forskning.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens.I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser.

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar. Intervjuerna visar att perspektiven anses viktiga av de anställda, men att viss osäkerhet råder gällande definitioner, innehåll och implementering i undervisningen. Våra observationer visar att ämnen som kan relateras till de olika perspektivområdena tas upp i undervisningen, även om perspektiven aldrig nämns explicit. Vår slutsats är att vi ser ett samband mellan hur perspektiven är formulerade och lärarnas sätt att arbeta med dem. Perspektivdokumentens otydliga retorik riskerar att fortplanta sig till undervisande lärare och skapa osäkerhet om perspektiven i undervisningen, både hos lärarna och i sista hand kanske även hos studenterna.

Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt. / A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.

<p>We have made a qualitative study of what the students at Södertörns högskola use Södertörns högskola’s intranet Kurswebben for and how they experience the use of it. For this purpose we have made a qualitative interview examination with six students. The empirical material has been analysed according to our own analytic model which is based on existing usability theories and consists of the tree parts content, function and design.</p><p>Our conclusion is that the students use Kurswebben mainly to keep themselves updated, download teaching material and schedules. According to our study, the students most of the time experience their use of Kurswebben as simple, but sometimes have a reluctance to visit it. The reason is that the students experience that Kurswebben is complicated, boring and many functions do not work or are experienced as unnecessary and irritating. Through a usability examination and a restructuring of Kurswebben´s content, function and design the needs of the students could be met.</p>

We have made a qualitative study of what the students at Södertörns högskola use Södertörns högskola’s intranet Kurswebben for and how they experience the use of it. For this purpose we have made a qualitative interview examination with six students. The empirical material has been analysed according to our own analytic model which is based on existing usability theories and consists of the tree parts content, function and design. Our conclusion is that the students use Kurswebben mainly to keep themselves updated, download teaching material and schedules. According to our study, the students most of the time experience their use of Kurswebben as simple, but sometimes have a reluctance to visit it. The reason is that the students experience that Kurswebben is complicated, boring and many functions do not work or are experienced as unnecessary and irritating. Through a usability examination and a restructuring of Kurswebben´s content, function and design the needs of the students could be met.

<p>Bilder i rapporten är censurerad på begäran av uppdragsgivaren.</p>

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd. När det gällerstudiekamrater beskriver några av intervjupersonerna att det till en början funnits enviss distans och exempel på annorlunda behandling i bemötande från dem, men att detoftast blev bättre med tiden. En respondent är idel positiv kring sina upplevelser. Istudien dras slutsatsen att det i dessa kvinnors upplevelser finns både positiva ochnegativa exempel på bemötande från andra. / This study aims to describe the experiences of social treatment of a few women, whowear a head scarf, within the college/university environment. The study examines socialtreatment from teachers as well as from fellow students. To examine this, the study usesqualitative interviews. The results of the interviews showed that the respondents havevery different experiences. A few of the respondents have very negative experiencesconcerning treatment from teachers, others describe the teachers as supportive.Concerning fellow students some of the respondents described how, in the beginning,they were treated with some distance. This however changed, in most cases, as timewent on. One respondent is undividedly positive about her experience. The studyconcludes that there are examples of both positive and negative social treatment in thewomen's experiences.

Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag går mer än 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig på en jämförelse mellan 19 län och studerar de förändringar som skett under åren 2004 till 2011 när andelen elever i friskola har förändrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergången till högskola. Studien använder sig av multipel regression med länsfixa och årsfixa effekter. Resultaten visar att slutbetyget inte påverkas av andelen elever i friskola, däremot påverkas resultatet på högskoleprovet marginellt negativt. Studien finner dock samtidigt att andelen elever i friskola påverka övergången till högskolan marginellt positivt. / The number of independent schools in Sweden expanded rapidly as a result of the 1992 voucher reform. The effects were most noticeable in the upper secondary school with more than 25 percent of all Swedish students currently attending a private school. The aim of this paper is to examine the effects on upper secondary students' study-results as a result of the voucher reform. The paper compares study-results for 19 counties covering the years 2004-2011. The measured outcome variables used are grade point average, SweSAT-scores and transitions to higher education. The tool of analysis used is a multiple regression with county- and year fixed effects. The results from this paper show that grade point average is not affected by the number of students attending private schools, the SweSAT-scores drop marginally with a higher number of students in private schools. Finally the results display a weak positive link between the number of students attending private schools and transitions to higher education.