Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag går mer än 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig på en jämförelse mellan 19 län och studerar de förändringar som skett under åren 2004 till 2011 när andelen elever i friskola har förändrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergången till högskola. Studien använder sig av multipel regression med länsfixa och årsfixa effekter. Resultaten visar att slutbetyget inte påverkas av andelen elever i friskola, däremot påverkas resultatet på högskoleprovet marginellt negativt. Studien finner dock samtidigt att andelen elever i friskola påverka övergången till högskolan marginellt positivt. / The number of independent schools in Sweden expanded rapidly as a result of the 1992 voucher reform. The effects were most noticeable in the upper secondary school with more than 25 percent of all Swedish students currently attending a private school. The aim of this paper is to examine the effects on upper secondary students' study-results as a result of the voucher reform. The paper compares study-results for 19 counties covering the years 2004-2011. The measured outcome variables used are grade point average, SweSAT-scores and transitions to higher education. The tool of analysis used is a multiple regression with county- and year fixed effects. The results from this paper show that grade point average is not affected by the number of students attending private schools, the SweSAT-scores drop marginally with a higher number of students in private schools. Finally the results display a weak positive link between the number of students attending private schools and transitions to higher education.

Denna studie undersöker huruvida studier på fristående gymnasieskola påverkar sannolikheten att påbörja vidareutbildning på högskola eller universitet. Detta studeras genom användande av paneldata över åren 2008-2021 för samtliga 290 kommuner i Sverige. För att analysera datan används metoden multipel regressionsanalys både med och utan fixa effekter för år och kommuner. De prediktorer som hålls konstanta i studien för att mäta effekten av andel elever i friskola på övergång till vidare studier är grundskolebetyg, unga i ekonomiskt utsatta hushåll, utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Resultatet visar inledningsvis, vid både enkel linjär regression och vid hänsyn till årsfixa effekter, en statistisk signifikant positiv effekt på övergång till högskola och universitet. Med det sagt försvinner både det positiva sambandet och den statistiska signifikansen när även kommunfixa effekter inkluderas. / This study examines whether the proportion of students in private upper secondary school affects the proportion of students at college or university. This is studied using panel data over the years 2008-2021 regarding all 290 municipalities in Sweden. The data is used for the multiple regression analysis method, both with and without fixed effects regarding years and municipalities. The predictors used in the study to measure the effect of the proportion of students in independent schools are primary school grades, youth in economically disadvantaged households, foreign backgrounds, and low-educated parents. The results show that the proportion of students in private upper secondary schools initially, using simple linear regression and yearly fixed effects, has a statistically significant positive effect on further studies. With that said, the positive effect fades away when the fixed effects for municipalities are added. In addition, the result is no longer statistically significant.