Denna studie undersöker huruvida studier på fristående gymnasieskola påverkar sannolikheten att påbörja vidareutbildning på högskola eller universitet. Detta studeras genom användande av paneldata över åren 2008-2021 för samtliga 290 kommuner i Sverige. För att analysera datan används metoden multipel regressionsanalys både med och utan fixa effekter för år och kommuner. De prediktorer som hålls konstanta i studien för att mäta effekten av andel elever i friskola på övergång till vidare studier är grundskolebetyg, unga i ekonomiskt utsatta hushåll, utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Resultatet visar inledningsvis, vid både enkel linjär regression och vid hänsyn till årsfixa effekter, en statistisk signifikant positiv effekt på övergång till högskola och universitet. Med det sagt försvinner både det positiva sambandet och den statistiska signifikansen när även kommunfixa effekter inkluderas. / This study examines whether the proportion of students in private upper secondary school affects the proportion of students at college or university. This is studied using panel data over the years 2008-2021 regarding all 290 municipalities in Sweden. The data is used for the multiple regression analysis method, both with and without fixed effects regarding years and municipalities. The predictors used in the study to measure the effect of the proportion of students in independent schools are primary school grades, youth in economically disadvantaged households, foreign backgrounds, and low-educated parents. The results show that the proportion of students in private upper secondary schools initially, using simple linear regression and yearly fixed effects, has a statistically significant positive effect on further studies. With that said, the positive effect fades away when the fixed effects for municipalities are added. In addition, the result is no longer statistically significant.