Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås. Detta lärosäte profilerar sig med mottot ”Vetenskap för profession”. Utifrån sitt motto sänder högskolan signaler av professionalitet rörande de utbildningar de erbjuder. Det är, enligt vår erfarenhet, ett yrke som inte förknippas med ett officiellt erkännande som profession i någon starkare mening.Avsikten med denna kvalitativa studie är att belysa vilken position administratörsyrket har på arbetsmarknaden utifrån ett professionellt perspektiv. Innehållsanalysens syfte är att påvisa vilken grad av professionalism som går att utläsa ur platsannonser riktade mot administrativa tjänster inom offentlig sektor. Studien återfinns på mikronivå utifrån ett organisationsteoretiskt förhållningssätt för att kunna belysa hur utveckling mot profession kan te sig. Studiens resultat påvisar variation inom flera dimensioner huruvida professionalism går att återfinna i platsannonserna. Det är utifrån resultatet och olika kännetecken för professionaliseringsprocessens stadier som vi drar slutsatsen att administratörer till största delen befinner sig i stadiet av preprofession. Det är vår uppfattning att studier på mikronivå bör bedrivas i ett första skede för att senare kunna bidra till det stora pusslet rörande professionalism.

Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt. / A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön. Studien baserar sig på en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa bygger på intervjuer med skyddsombuden på skolan medan den kvantitativa metoden bygger på en enkätundersökning genomförd på lärarna. Fallstudiens resultat visar både positiva sidor som ett organiserat arbetsmiljöarbete men också negativa sidor i lärarnas psykiska arbetsmiljö med stress och ojämn arbetsfördelning som framträdande faktorer. Slutsatsen visar att arbetsmiljön fungerar bra, men att brister förekommer i framförallt lärarnas psykiska arbetsmiljö. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Användningen av mobiltelefoner har ökat avsevärt och blivit alltmer vanlig i dagens samhälle. Teknikens framsteg har påverkat människors beteenden och vanor. Med den nuvarande tekniken finns det en ökning av användningsområden för mobiltelefoner, vilket leder till en ökning av mobilanvändare. Trots detta har utvecklingen av mobilvänlig design inte skett i samma takt som tekniken har fortskridit. Detta har skapat ett stort behov av att anpassa webbsidor för mobilanvändning. Syftet med denna studie är att belysa användningen av den mobila lärplattformen Canvas. Genom att utgå från rekommendationer för förbättringar av den mobila lärplattformen undersöker studien studenters och instruktörers uppfattningar om Canvas samt deras syn på föreslagna mobilvänliga förbättringar av plattformen. Det bör noteras att studien inte inkluderade rekommendationer för storskaliga förbättringar, eftersom fokus var på användningen av Canvas vid Högskolan i Borås. Dessutom begränsades respondenternas erfarenheter av den befintliga lärplattformen till Högskolan i Borås. För att vidare undersöka ämnet genomförde respondenterna formativa bedömningar med hjälp av ett system som kallas Formative, vilket möjliggjorde förbättringsförslag. Detta system presenterades under fem föreläsningar vid Högskolan i Borås. Efter föreläsningarna genomfördes en enkätundersökning bland samtliga deltagande studenter. underlätta inlärningsprocessen på den mobila lärplattformen Canvas. / In today's society, the use of mobile phones has increased dramatically and become increasingly common. Technological advancements have transformed people's habits. With the current technology, there are more and more applications for mobile phones, leading to a rise in mobile users. However, the development of mobile-friendly design has not kept pace with technological advancements. This has resulted in a significant need to adapt websites for mobile usage. This study aims to shed light on the mobile usage of the Canvas learning platform. Based on recommendations for improving the mobile learning platform Canvas, this study examines how students and instructors perceive Canvas and their opinions on proposed mobile-friendly enhancements to the platform. However, this study does not address recommendations for larger-scale improvements as the main focus is on the usage of the platform at the University of Borås. Additionally, the respondents experiences with the existing Canvas platform at the University of Borås were defined. To further the research, respondents were asked to provide formative assessments using a system called Formative, which facilitates improvement suggestions. This was presented in four lectures at the University of Borås. Subsequently, a survey was conducted among all participating students and lecturers.