Under sent 2010-tal och tidigt 2020-tal drabbades världen av en pandemi som gjorde att distansarbete ökade markant för de anställda. Där har distansarbetet varit en förutsättning för att få organisationerna att fungera. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv under distansarbetet men också vilka möjligheter och utmaningar som distansarbetet medfört för medarbetarna. Den tidigare forskningen som användes handlade om distansarbete, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt olika möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats i relation till distansarbete. Studien använde sig av Karaseks krav-kontroll-stödmodell för att förklara hur den psykiska hälsan upplevdes. Studien utfördes genom en kvalitativ metod, där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet delades in i tre teman: Psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt utmaningar och möjligheter. Studiens slutsats var att medarbetarna befann sig i en situation där de löper låg risk för dålig psykosocial arbetsmiljö, men en högre risk för dålig fysisk arbetsmiljö. Möjligheterna som distansarbetet medfört var en ökad produktivitet samt en ökad flexibilitet. De utmaningar som distansarbetet medfört handlade om gränsdragningen mellan arbete och privatliv vilket var kopplat till den ökade flexibiliteten som distansarbetet medfört.

<p>Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa <em>Undersökningen om äldres levnadsvillkor </em>(SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa <em>Levnadsnivå-undersökningen</em> (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).</p><p>Resultat</p><p>De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.</p><p>Slutsats</p><p>Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.</p>

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen? Metod Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan). Resultat De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar. Slutsats Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: - Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö? - Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön? - Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur? Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur. Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori. Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.

<p>Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.</p><p>Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?</p><p>- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?</p><p>- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.</p><p>Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.</p><p>Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.</p>

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön. Studien baserar sig på en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa bygger på intervjuer med skyddsombuden på skolan medan den kvantitativa metoden bygger på en enkätundersökning genomförd på lärarna. Fallstudiens resultat visar både positiva sidor som ett organiserat arbetsmiljöarbete men också negativa sidor i lärarnas psykiska arbetsmiljö med stress och ojämn arbetsfördelning som framträdande faktorer. Slutsatsen visar att arbetsmiljön fungerar bra, men att brister förekommer i framförallt lärarnas psykiska arbetsmiljö. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.

Bakgrund: År 2019 avslutades Covid-19 pandemin, sjukvården var några av de som blev mest drabbade av denna kris och som var med i kampen om att bekämpa viruset. Arbetsmiljön i form av den fysiska och psykiska delen påverkades inom sjukvården under denna svåra krissituation. Det förelåg brister inom vården redan innan pandemin och det blev därför en utmaning för sjukvården att hantera pandemin. Detta är något som ingår i chefernas arbete, att enligt svensk lag hantera arbetsmiljö på arbetsplatsen. Föreliggande studie undersöker hur arbetet kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön har hanterats av sjukvårdschefer i tre olika faser, före-, under- och efterfasen. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap när det kommer till sjukvårdschefernas arbete med arbetsmiljön avseende Covid-19, där de centrala faserna är under- och efter-fasen och före-fasen bidrar med en kontext. Delarna av arbetsmiljön som undersökts är den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur kriser som Covid-19 pandemin påverkar arbetsmiljön inom sjukvården och hur sjukvårdscheferna hanterararbetsmiljön. Metod: Metoden som används i föreliggande studie är den kvalitativa metoden. Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio enhetschefer på sjukhusorganisationen för att samla in den primära datan för studien. Empiri och slutsats: Studien visar att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var mest utsatt i under-fasen av pandemin med viss utsatthet även i efter-fasen där man nu försöker hjälpa de berörda inom personalgruppen med olika typer av stöd, till exempel krisstöd. Det visade sig att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var hanterbar i före-fasen trots att arbetsmiljön redan då var under press. I efter-fasen försöker man komma tillbaka till ett normalläge såsom det var innan pandemin. / Background: In 2019, the Covid-19 pandemic ended, healthcare was some of the most affected by this crisis and was involved in the fight against the virus. The physical and psychological aspects of the work environment were affected in healthcare during this difficult crisis. There were already shortcomings in healthcare before the pandemic, so it became a challenge for healthcare to manage the pandemic. This is something that is included in the work of managers, to manage the work environment in accordance with Swedish law. The present study examines how the work on the physical and psychological work environment has been managed by healthcare managers in three different phases, before, during, and after the pandemic. Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about the work of healthcare managers regarding the work environment with regard to Covid-19, where the central phases are the during and after phases, and the before phase contributes a context. The parts of the work environment investigated are the physical and psychological work environment. The study contributes an increased understanding of how crises such as the Covid-19 pandemic affect the work environment in healthcare and how healthcare managers manage the work environment. Method: The method used in the present study is the qualitative method. The authors conducted semi-structured interviews with ten unit managers at the hospital organization to collect the primary data for the study. Empirics and conclusion: The study shows that the physical and psychological work environment was most vulnerable during the during-phase of the pandemic, with some vulnerability also in the after-phase where efforts are now being made to provide support to healthcare workers. It turned out that the physical and psycological work environment was manageable in the before-phase despite the fact that the working environment was already under pressure. In the after-phase, the goal is to return to a normal state as it was before the pandemic.