Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrängs. Vidare om en instruktion för författande kan underlätta författarprocessen samt att öka användarupplevelsen av producerad text. För att svara på forskningsproblemet utförs en teoretisk analys på litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en målinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgångspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av målinventering skapas en skrivinstruktion. Skrivinstruktionens funktionalitet valideras i en användartest med textförfattare. Resultatet tyder på att skrivinstruktionen sannolikt hjälper författare i sin arbetsprocess och att författares uppfattning är att text skriven med instruktionen är mer tillgänglig. Detta tillsammans med stöd av riktlinjer och validerande intervjuer indikerar att budskap kan författas och passera en informationskedjas olika aktörer med minimal förvrängning; Om medvetenhet om uppgift, innebörd och omfattning finns hos dess aktörer, samt om medvetenhet finns om andra aktörer, mottagare och deras informations- och upplevelsebehov. Vidare om text semantiskt kan anpassas till kommunikationens slutdestination

Matematikundervisning och lärarens lektionsplanering utgår ofta från en lärobok i matematik och matematiklektioner används ofta i stor utsträckning till enskilt arbete för elever. Samtidigt verkar en vanlig uppfattning vara att en bra lärare helt själv utformar och planerar sin undervisning. I kontrast till detta finns idéer om hur ett läromedel kan utformas för att stötta läraren och även utveckla lärarens kunskaper i matematik samt om matematikundervisning. Det har utvecklats så kallade designprinciper för hur läroböcker kan utformas för att vara stöttande och utvecklande för lärare som undervisar i matematik. Syftet med denna studie är att analysera lärarhandledningar utifrån hur en av dessa designprinciper framkommer. Resultatet visar att alla delar av designprincipen återfinns i de analyserade texterna på olika vis. De enskilda läromedlen uppfyller däremot inte nödvändigtvis alla delar av designprincipen vilket skapar utrymme för förbättringar.

I den här studien kommer tre lärarhandledningar analyseras utifrån tre designprinciper. Vi vill analysera dessa med hjälp av textanalys för att tolka huruvida lärarhandledningar kan vara till stöd för oss som snart är nyutexaminerade lärare. Detta för att upptäcka om lärarhandledningen kan ge oss mer än bara stöd i kunskap, men även stödja oss i vår ämnesdidaktik. Vi analyserar lärarhandledningarna ur den kvalitativa metoden med inslag av den kvantitativa metoden, eftersom vi gör en textanalys av kapitlen ”bråk” i varje lärarhandledning, men vi använder oss av tabeller för att konkretisera våra svar från varje designprincip som vi analyserat utifrån. Resultatet visar på att lärarhandledningarna inte levde upp till de tre designprinciperna och var således ej ett fullständigt stöd för lärare. Slutsatsen blir således att läraren behöver utifrån sin ämnesdidaktik och erfarenheter betrakta lärarhandledningen som en guidning och inte som ett komplett stöd för att undervisningen. Läraren behöver ha i beaktning att kunna undervisa på egen hand och vara flexibel till att kunna göra egna medvetna val beroende på omständigheter runt omkring klassrummet och även lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever klarar målen, oavsett behov.

Planering och genomförande av matematikundervisning utgår ofta från ett läromedel, vilket gör dess innehållet till en viktig resurs, både för undervisningen och för att fungera som kunskapskälla för lärare. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar i matematik stöttar lärares begreppskunskaper i geometri för årskurs 1. Geometri är ett område som många lärare har bristande kunskaper inom. Två olika typer av lärarhandledningar har analyserats utifrån designprinciper för innehåll i lärarhandledningar. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i hur de analyserade läromedlen framställer de geometriska begreppen; både i olika grad och på olika vis. Detta resultat diskuteras i förhållande till viktiga lärarkunskaper i matematik och forskning om hur dessa kan utvecklas genom specifikt designade lärarhandledningar, så kallade Educative Curriculum Materials. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det ena läromedlet talar till lärare, och det andra talar genom lärare.

Den dominerande artefakten inom matematikundervisningen är läroboken, vilken ofta utgör grunden för en lärares planering och genomförandet av lektioner. Det medför att läromedel är en väg att nå ut till lärare med exempelvis information. Läromedel kan både fungera stöttande för undervisningen och utvecklande av lärarkunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikläromedel ger läraren stöd i matematikundervisningen och samtidigt ger möjlighet att utveckla viktiga lärarkunskaper utifrån dessa tre designprinciper. Analysarbetet i denna undersökning har utgått från tre designprinciper som har utvecklats som riktlinjer för hur ett läromedel bör utformas för att stödja både undervisning och utveckla lärarkunskaper. Resultatet visar att de analyserande läromedlen har med de tre designprinciperna i olika utsträckning och på olika sätt. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till lärares möjligheter att utveckla lärarkunskaper utifrån de förutsättningar som läromedlen ger.

As part of a push for renewal by radio and communications-based company Ericsson, the company launched a new brand identity called Brand 2.0 and began to construct the Ericsson Design System (EDS), a toolbox of digital design and development resources. The purpose of the EDS is to streamline and speed up the design and development process, help maintain consistency in design across products and improve communication between teams. This study aims to find potential areas for improvement of the EDS. To accomplish this, we compare the Ericsson Design System to the best practices of what makes an effective design system, as well as compare it to other companies’ publicly available design systems. To make this comparison, we performed an expert evaluation of the EDS and conducted interviews with Ericsson employees with experience with the design system to understand its strengths and weaknesses. The study found that the EDS is well suited for developers using the supported platform, but lacks some big-picture support for designers. System adoption would benefit from a push for political support within Ericsson. / Som del av en förnyelseprocess på kommunikationsföretaget Ericsson så lanserade företaget en ny varumärkesidentitet kallad Brand 2.0, och påbörjade konstruktionen av Ericsson Design System (EDS), en samling av digitala design- och utvecklingsresurser. EDS syfte är att understödja kommunikation, effektivisera design- och utvecklingsprocesser för mjukvaruprodukter, samt bidra till en mer konsekvent design mellan olika produkter inom bolaget.Denna studie utvärderar Ericsson Design System med syftet att finna förbättringsmöjligheter för systemet. För att uppfylla detta syfte gjordes en jämförelse med industribeprövad praxis för vad som gör ett effektivt designsystem, samt en jämförelse med designsystem från andra aktörer. För att göra denna jämförelse utfördes en expertanalys samt en intervjustudie som hämtade data från befintliga användare av Ericsson Design System. Studiens resultat visar att EDS är väl anpassat till att stödja utvecklare som använder den avsedda plattformen, men saknar visst stöd för designers, och att systemets användning skulle kunna breddas om det hade ett starkare strukturellt stöd i Ericssons internpolitik.

Denna studie har som syfte att undersöka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar både traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillhöra någon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut för denna typ av system. Detta system kallar vi gränsfallssystem. För att undersöka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta för att se ifall det existerar någon form av system som har egenskaper från båda dessa ytterligheter och om det existerar sådana system hur man på bästa sätt ska utveckla dem. En designmodell skapas därmed och testas via en fallstudie för att se hur väl den teoretiska modellen stämmer överens med systemutveckling i den praktiken. Resultatet av studien visade att det finns en typ av system som varken ryms inom ramen för e- infrastrukturer eller traditionella system. Resultatet visade också att designmodellen kan appliceras på denna typ av system. Vid utvecklingen såg vi dock att många av designprinciperna i designmodellen inte föreföll relevanta. Definitionen för gränsfallssystem passade också bara på vissa delar av fallstudien. Definitionen för gränsfallssystem har efter studiens genomförande omarbetats till: -  Den första systemversionen består av få men mycket genomtänkta och direkt användbara funktioner. -  Vilka funktioner som i senare versioner läggs till bestäms av vilka behov av ytterligare funktionalitet användarna ser när systemet är operativt. Till denna definition presenterar studien designregler, som i fallstudien löste de problem som uppstod, kopplade till de specifika egenskaperna för den omarbetade versionen av definitionen. / The purpose of this study is to examine if there's a type of system which properties reminds of both traditional systems and e-infrastructures without belonging to either of the two. How a design model for development of this kind of system looks will also be examined. The kind of system is what we refer to as a borderline system. To examine this traditional systems and E-infrastructures and their development methods have been analyzed in order to see if there is some kind of system in between the two endpoints. And if there is something there, how a design model for this kind of borderline system would look. A case study was applied to see how well the theoretical design model was applicable to practical system development. Results of the study show that there in fact is a type of system, which do not fit in the frames of neither traditional systems nor e-infrastructures. It also showed that the design model could be applied during development of this kind of system. During the development many of the design principles were found irrelevant. The definition of borderline systems was also only applicable for some parts of the developed system. The definition of borderline systems were then reformed to: - The first version of the system contains only a few but through thought functions that generate direct usefulness. - Which functions that will be added in later versions will be decided by the need of these functions that is expressed by the users during the operating time of the system. The study presents design rules, which in the development process solved the problems that were found and linked to the specific properties of the redefined version of the borderline system definition.

Användningen av mobiltelefoner har ökat avsevärt och blivit alltmer vanlig i dagens samhälle. Teknikens framsteg har påverkat människors beteenden och vanor. Med den nuvarande tekniken finns det en ökning av användningsområden för mobiltelefoner, vilket leder till en ökning av mobilanvändare. Trots detta har utvecklingen av mobilvänlig design inte skett i samma takt som tekniken har fortskridit. Detta har skapat ett stort behov av att anpassa webbsidor för mobilanvändning. Syftet med denna studie är att belysa användningen av den mobila lärplattformen Canvas. Genom att utgå från rekommendationer för förbättringar av den mobila lärplattformen undersöker studien studenters och instruktörers uppfattningar om Canvas samt deras syn på föreslagna mobilvänliga förbättringar av plattformen. Det bör noteras att studien inte inkluderade rekommendationer för storskaliga förbättringar, eftersom fokus var på användningen av Canvas vid Högskolan i Borås. Dessutom begränsades respondenternas erfarenheter av den befintliga lärplattformen till Högskolan i Borås. För att vidare undersöka ämnet genomförde respondenterna formativa bedömningar med hjälp av ett system som kallas Formative, vilket möjliggjorde förbättringsförslag. Detta system presenterades under fem föreläsningar vid Högskolan i Borås. Efter föreläsningarna genomfördes en enkätundersökning bland samtliga deltagande studenter. underlätta inlärningsprocessen på den mobila lärplattformen Canvas. / In today's society, the use of mobile phones has increased dramatically and become increasingly common. Technological advancements have transformed people's habits. With the current technology, there are more and more applications for mobile phones, leading to a rise in mobile users. However, the development of mobile-friendly design has not kept pace with technological advancements. This has resulted in a significant need to adapt websites for mobile usage. This study aims to shed light on the mobile usage of the Canvas learning platform. Based on recommendations for improving the mobile learning platform Canvas, this study examines how students and instructors perceive Canvas and their opinions on proposed mobile-friendly enhancements to the platform. However, this study does not address recommendations for larger-scale improvements as the main focus is on the usage of the platform at the University of Borås. Additionally, the respondents experiences with the existing Canvas platform at the University of Borås were defined. To further the research, respondents were asked to provide formative assessments using a system called Formative, which facilitates improvement suggestions. This was presented in four lectures at the University of Borås. Subsequently, a survey was conducted among all participating students and lecturers.