Bakgrund: Nacksmärta är den fjärde största sjukdomen i världen och enbart i Stockholm upplevs 10 av 100 personer ha nacksmärta varenda dag. Ungefär 75 % av världens befolkning som hanterar mobiltelefoner har en framåt- och nedåtförskjuten position av nacken, även kallat “text-neck”. Det är viktigt att undersöka om “text-neck” orsakar nacksmärta eftersom fysioterapeuter arbetar enligt en evidensbaserad vård. Således är denna kunskap viktig för att fysioterapeuter ska ge rätt prioritering vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta. Syfte: Syftet med denna studie var att ge en beskrivning på det aktuella vetenskapsläget kring “text-neck” och nacksmärta. Metod: Författarna har gjort en scoping-review och har hittat material genom sökningar på databaserna PubMed, Web of Science, Scopus och Cinahl oktober 2023 samt via kedjesökning. Bland nio stycken inkluderade artiklar, var sju av dem tvärsnittsstudier, en systematisk litteratursammanställning och en longitudinell kohortstudie. Artiklarna granskades med Fribergs (2012) kvalitetsfrågor. Resultat: Inga studier fann ett orsakssamband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fyra artiklar, som var av "medel” eller “låg” kvalitet och hade subjektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann samband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fem artiklar, som var av "hög” kvalitet där fyra av dem hade objektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann inga samband. Konklusion: Eftersom sju artiklar är tvärsnittsstudier är det svårt att framhäva orsakssamband. Starkare studier av longitudinella slag för att hitta potentiella orsakssamband kring “text-neck” och nacksmärta behövs. Tills vidare bör den biopsykosociala modellen tas i akt bland fysioterapeuter vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta.

I dagens samhälle används mobiltelefonen i stort sett överallt, vilket även inkluderar gymmet under pågående styrketräning. Denna studie har som mål att undersöka vilken påverkan mobilanvändning och digitala distraktioner har på träningsupplevelsen under styrketräning. Tidigare forskning har bland annat visat på en korrelation mellan mobilanvändning, multitasking och försämrade studieresultat - samt även en negativ inverkan på konditionstränings intensitet vid kontinuerlig mobilanvändning. Med grund i dessa studier undersöks här huruvida digital multitasking under styrketräning kan har likartad störande effekt på träningsupplevelsen. För att undersöka detta utförs en studie uppdelad i tre faser där kvantitativ och uppskattad data, från 154 respondenter, jämförs med kvalitativ och uppmätt data från en mindre fokusgrupp på åtta personer. Denna fokusgrupp utför träningspass med och utan mobiltelefon för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer gällande deras mobilanvändning under dessa pass. Resultatet visar på hur mobilanvändning inte verkar påverka styrketräningsupplevelsen negativt. Något som sannolikt beror på att styrketräning i sig inrymmer en dedikerad tid för vila och mobilanvändande, den så kallade setvilan. Under denna avsatta tid för vila mellan övningar, verkar den tränande generellt kunna använda en smartphone utan att uppleva det som ett störande moment - något som på ett negativt sätt tar uppmärksamhet från huvudsysslan. I vidare utsträckning visar studien även på potentiellt positiva effekter av att styrketräna med sin mobiltelefon. Detta i form av att den tränande personen i fråga kan bestämma sin egen musik och får tid över till att hantera exempelvis inkomna meddelanden eller mail. Mobiltelefonen påverkar styrketräningsupplevelsen, men inte nödvändigtvis på ett negativt eller störande sätt. / In today’s society the smartphone is used in numerous activities, which includes strength training. The goal of this study is to research the impact smartphone usage and digital distractions have on the training experience during strength training. Earlier research has shown a correlation between smartphone usage, multitasking and worsening of academic study results. Continuous smartphone use has also been shown to impact the intensity of cardio training negatively. Taking these studies into consideration this study aims to examine if smartphone usage during strength training is conceived to have similar negative and disruptive effects on the training experience. The study is divided into three different phases where quantitative data made from participants estimations regarding smartphone usage from a group of 154 people is compared to data from a smaller focus group containing eight people. The focus group went through strength training sessions with and without smartphones and took part in semistructured interviews regarding their smartphone usage and experiences. The results of the study suggests that smartphone usage doesn’t affect strength training experience negatively. This is likely due to strength  training traditionally containing a dedicated window of time meant for resting, where the individual working out can use their smartphone without impacting their workout experience in a negative way. Because of this dedicated time for rest, these individuals can seemingly use their smartphone without a feeling distracted from their main task. In addition, the study shows that smartphone usage might have several positive effects on the strength training experience. The positive effects mainly appear to originate from the ability to choose their own music and being able to handle tasks such as answering messages during training pauses. In conclusion, the smartphone does affect strength training experience - but not necessarily in a negative way.

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored. / Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Introduktion Användningen av digitala skärmar ökar drastiskt världen över. Parallellt ökar även förekomsten av psykisk ohälsa, vilket numera är ett globalt växande folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är den tredje främsta orsaken till den totala sjukdomsbördan i Världen. Syfte Syftet med studien var att belysa samband mellan ST och psykisk ohälsa. Metod Studien använde sig av en systematisk litteraturöversikt som studiedesign. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes enligt en systematisk textkondensering. Resultat Resultatet tyder på att det finns ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. Resultatet tyder även på att det verkar föreligga skillnader mellan hur skärmtid påverkar män och kvinnors psykiska hälsa. Fyra teman identifierades: depression, ångest, stress och övriga psykiska besvär. Slutsats Denna studie visar på att det verkar finnas ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. För att i framtiden skapa rekommendationer och riktlinjer kring skärmanvändade, krävs mer forskning kring orsakssamband, samt för att få en djupare förståelse för mekanismerna bakom skärmtidens effekt på människors psykiska hälsa.

Mobiltelefoner, sociala medier och smarta teknologier är idag en självklar del av tillvaron för många. Samtidigt har överanvändning av mobiltelefoner förknippats med psykisk ohälsa. Som del av utvecklingen av smarta telefoner, appar och tillgången till stora datamängder har även fenomenet att bevaka sina egna vanor med hjälp av tekniken blivit vanligt förekommande. Denna typ av informationsinsamling kallas för quantified self-data och intresset för tekniken är stort. Tidigare forskning om quantified self-data antyder att det skulle kunna vara ett kraftfullt hjälpmedel för en användare som vill förbättra sin livskvalitet. Ett däremot outforskat område är vad som händer med effekterna av quantified self när det ställs mot teknologier som redan vunnit mark i att styra en användares beteende, exempelvis våra smartphones. Denna studie syftade till att utforska detta område och frågan som ställs är hur kontinuerlig feedback i form av quantified self-data, via en mobilapplikation, har för inverkan på en mobilanvändares upplevelse av mobilen och sin användning av den. I studien fick åtta deltagare under två veckor använda sig av mobilapplikationen Moment, som presenterar data om en användares mobilanvändning. Deltagarna ombads även skriva ner dagliga reflektioner i en loggbok. Resultatet visar på att appen tillsammans med loggboken fick deltagarna att aktivt reflektera över sin användning. Deltagarna ansåg att deras användning förblev oförändrad, men att appen och dess data mestadels motiverade till ett minskat användande. Samtliga deltagare trodde att appen var ett bra hjälpmedel för den som vill minska sin mobilanvändning. / Smartphones and social media have become common parts of our everyday life. At the same time, smartphone attachment and overuse have been associated with negative implications on mental health. As a part of the development of smartphones, apps and the access to great amounts of data, the phenomenon of tracking one’s own habits is frequently occurring. This type of data gathering is called quantified self and there is a big interest in the technology. Previous research suggests that quantified self could be a powerful tool for a user wishing to improve his or her life quality. However, the effect of quantified self when put up against technology that is already effective in steering users’ behaviors, such as our smartphones, remains an unexplored subject. This study aimed to explore that subject and the questioned asked is how continuous feedback through quantified self, when presented in a mobile application, influences a smartphone user’s experience of the phone and the usage of it. In the study conducted, eight participants used the application Moment during two weeks, an application which presents the user with data about phone usage. Participants where prompted to write down daily reflections in a journal. The result shows that the app together with the journal made the participants actively reflect on their phone usage. Participants felt that their usage remained unchanged, but that the app mostly motivated them to reduce their usage. All participants thought that the app would be a good aid for those who want to reduce their smartphone usage.

Den bärbara teknikens snabba utveckling och integration i våra liv har gett upphov till en diskussion rörande teknikens negativa konsekvenser. Tidigare forskning har visat på en korrelation mellan en stor mobilanvändning och ett sämre välmående, och inom populärkulturen syns nya fenomen som digital detox och att nedgradera sin smartphone till en telefon med färre funktioner. Trots det verkar trenden tyda på att mobilanvändandet ökar. Genom konstanta aviseringar i form av korta texter innehållande olika budskap och information, s.k. notiser, kallar mobilen ofta på ens uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka hur notiserna påverkar mobilanvändningen och om det finns ett samband mellan mängden notiser som når användarna och deras övergripande mobilanvändning. För att besvara frågeställningen genomfördes strukturerade observationer av användares opåverkade mobilanvändning samt hur användningen förändrades när de inte längre nåddes av notiser. Observationerna följdes av enkäter för att ge resultatet ett kvalitativt komplement. Resultatet visade att det totala antalet skärmupplåsningar minskade medan tiden tillbringad med mobilen ökade, vilket leder till slutsatsen att då användaren nås av färre notiser blir användningssessionerna färre i antal men längre i varaktighet. Samtidigt verkade kontrollerandet av låsskärmen, d.v.s. att man väcker skärmen utan att låsa upp den, ha blivit mer frekvent. Detta för att se till att man inte missat viktig information, och då särskilt att ha missat att någon har försökt få tag på en. En absolut majoritet av deltagarna upplevde det som besvärande att inte kunna nås av notiser, och det gällde uteslutande notiser från kommunikationsapplikationer. Användarens egen inställning till notiser tycktes inte ha ett samband med hur mobilanvändningen påverkades. / The rapid development of portable technology and its integration in our way of living has led to discussions about the negative consequences of technology. Previous research has shown a correlation between major mobile phone usage and a low well-being, and within popular culture new phenomenona regarding technology has arisen, such as digital detox and to downgrade one’s smartphone to a phone with fewer features. Despite this, the trend indicates that smartphone usage is increasing. The smartphone is constantly calling for attention through notifications in form of short texts containing various announcements and information. The purpose of this study is to examine in which way notifications may affect mobile phone usage and if there is a connection between the amount of received notifications and one’s overall mobile phone usage. To investigate this, we implemented structured observations on the users unaffected smartphone usage as well as their usage when notifications were disabled. Surveys were added as a qualitative complement to the observations. The result of the study showed that the total amount of unlockings of the screen decreased while the time spent on the smartphone increased, which leads to the conclusion that when the users received fewer notifications the usage sessions became fewer in number but longer in duration. Checking the lock screen, i.e. to wake the smartphone without unlocking it, seemed to have become more frequent. This was due to that the users wanted to ensure they did not miss any important information, and in particular if someone was trying to get in touch with them. An absolute majority experienced the absence of notifications as bothersome, particularly concerning notifications from communication applications. No correlation was found between the users’ attitude to notifications and the way their smartphone usage changed.

Människor i alla åldrar använder mobiltelefoner och sociala medier. I och med ökad tillgång till digitala medier är det viktigt att förstå vilka effekter detta har på barns aktivitetsmönster. Syftet med studien var att beskriva hur barns mobilanvändning påverkar deras aktivitetsmönster, baserat på vårdnadshavares upplevelser. Metoden som användes var kvalitativ design. Som urvalsstrategi valdes snöbollsurvalet. Deltagarna i studien bestod av fem kvinnliga vårdnadshavare, vars tioåriga barn använder mobiltelefoner dagligen. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och databearbetningen utfördes utifrån en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att tioåriga barn fördröjer, glömmer bort eller undviker att utföra dagliga aktiviteter samt vanor och rutiner till följd av mobilanvändningen. Slutsatsen blev att barns mobilanvändning har en negativ påverkan på deras vardagliga aktivitetsmönster. / People of all ages make use of mobile phones and social media. With increased access to digital media it is important to understand the effects this has on activity patterns in children. The purpose of the study is to describe how children's mobile use affects their activity patterns, based on legal guardian´s experiences. The method used was qualitative design. Snowball sampling was used as a selection strategy. The participants consisted of five female legal guardian´s whose ten-year-old children use mobile phones daily. Data collection was performed with semi-structured interviews and data processing based on a qualitative inductive content analysis. The results showed that ten-year-old children delay, forget or avoid performing in daily activities, habits and routines because of mobile phone use. The conclusion was that children's mobile phone use affect negatively on their everyday activity patterns.

Genom smarttelefonens genombrott och framfart har mobiltelefonen på bara några år kommit att bli en av de mest centrala delarna i många individers liv. Den används bland annat för att hålla kontakt med familj, vänner och kollegor, för att kommunicera och vara aktiv i olika sociala flöden. Många människor är sociala varelser som pratar och kommunicerar med andra individer hela tiden. Men det finns något som håller på att glömmas bort, något som kan tyckas självklart; att kunna föra ett muntligt samtal med en annan individ utan att en mobiltelefon på något sätt finns med i bilden. Sherry Turkle och Professor Jean M. Twenge har under många år bedrivit forskning på barn och unga vuxna som är flitiga användare av sina smarttelefoner. Många av dessa unga personer har aldrig haft något annat val än att ha en smarttelefon och hela deras sociala liv existerar genom den. Ett växande fenomen är att många av dessa unga personer kommunicerar med varandra genom text i sina smarttelefoner, även om de sitter bredvid varandra i samma rum. Barn leker inte tillsammans som de gjorde förr och deras emotionella utveckling verkar gå allt mer långsamt. Syftet med följande undersökning har varit att skapa en motvikt till denna utveckling och genom ett medietekniskt perspektiv presentera en mobilapplikation som uppmuntrar och inspirerar till muntlig dialog mellan individer. / Through the smartphone's breakthrough and advancement, the mobile phone has in just a few years become one of the most central parts in many individuals' lives. It is used, among other things, to keep in touch with family, friends and colleagues, to communicate and be active in different social online activities. Many people are social beings who talks and communicate with other individuals most of the time. But there is a lack of something that may seem obvious; be able to have an oral conversation with another human being without a mobile phone in any way being included in the picture.  Sherry Turkle and Professor Jean M. Twenge have been conducting research for many years on children and young adults who are frequent users of smartphones. Many of these young people have never had any choice but to have a smartphone and their entire social life exists through it. One growing phenomena is that many of these young people communicate with each other through text in their smartphones, even though they sit next to each other in the same room. Children do not play together as they did in the past and their emotional development seems to progress more slowly. The purpose of the following survey is to create a counterweight to this fosterage and, through a media-technical perspective, present a mobile application that encourages and inspires oral dialogues between individuals.

What lies beneath the surface of modern day interfaces? And what are the consequences of sharing our digital self with companies in exchange for free services? We report on a study of smartphone users in Sweden where behaviours and reactions are assessed from a critical viewpoint using the suggested method “Clear the palace”. Users express concerns regarding management of the digital self as well as showing awareness of the limitations within personalization as a result of data mining. Strategies to limit mobile overuse are discussed. The analysis is based on; Shklovski’s notions privacy paradox and creepiness and Pierce’s framework of undesigning technology. Clear the Palace as a methodology is assessed aswell as societal implications of data mining are problematized. / Vad pågår under ytan av moderna gränssnitt? Och vad är konsekvenserna av att vi delar våra digitala jag med företag i utbyte mot gratis tjänster? Vi redogör för en studie av mobilanvändare i Sverige där beteenden och reaktioner studeras ur ett kritiskt perspektiv med metoden “Röj palatset”. Användare uttrycker oro gällande hanteringen av det digitala jaget och uppvisar medvetenhet angående begränsningarna av personalisering som en följd av data mining. Strategier för att begränsa överanvändning av smartmobiler diskuteras. Analysen baseras på; Privacy Paradox, Leakiness/Creepiness enligt Shklovski och Pierce ramverk Undesigning Technology. Röj palatset som metod utvärderas och implikationer av data mining för samhället problematiseras.