Bakgrund: Nacksmärta är den fjärde största sjukdomen i världen och enbart i Stockholm upplevs 10 av 100 personer ha nacksmärta varenda dag. Ungefär 75 % av världens befolkning som hanterar mobiltelefoner har en framåt- och nedåtförskjuten position av nacken, även kallat “text-neck”. Det är viktigt att undersöka om “text-neck” orsakar nacksmärta eftersom fysioterapeuter arbetar enligt en evidensbaserad vård. Således är denna kunskap viktig för att fysioterapeuter ska ge rätt prioritering vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta. Syfte: Syftet med denna studie var att ge en beskrivning på det aktuella vetenskapsläget kring “text-neck” och nacksmärta. Metod: Författarna har gjort en scoping-review och har hittat material genom sökningar på databaserna PubMed, Web of Science, Scopus och Cinahl oktober 2023 samt via kedjesökning. Bland nio stycken inkluderade artiklar, var sju av dem tvärsnittsstudier, en systematisk litteratursammanställning och en longitudinell kohortstudie. Artiklarna granskades med Fribergs (2012) kvalitetsfrågor. Resultat: Inga studier fann ett orsakssamband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fyra artiklar, som var av "medel” eller “låg” kvalitet och hade subjektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann samband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fem artiklar, som var av "hög” kvalitet där fyra av dem hade objektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann inga samband. Konklusion: Eftersom sju artiklar är tvärsnittsstudier är det svårt att framhäva orsakssamband. Starkare studier av longitudinella slag för att hitta potentiella orsakssamband kring “text-neck” och nacksmärta behövs. Tills vidare bör den biopsykosociala modellen tas i akt bland fysioterapeuter vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta.

Nackbesvär är vanligt förekommande vid datorarbete. Stående datorarbete har i visats ha en gynnsam effekt på nackbesvär. Nackflexion kan ge en ökad belastning på nacken. Syftet med studien var att jämföra flexion i nacken vid sittande och stående datorarbete för personer som utför datorarbete under en stor del av dagen i sitt ordinarie arbete. Sammanlagt tio personer, åtta kvinnor och två män, som arbetar på en företagshälsovård deltog i studien. De arbetade med datorarbete i växel, kundservice, sjukvårdsrådgivning eller sjuk och frisktjänst (en tjänst där arbetsgivare får hjälp att hantera sjuk och friskanmälningar, sammanställning av sjukskrivningsstatistik samt med rådgivning till sjukskrivna). Nackflexion mättes vid två tillfällen, två timmar per person, sittande och stående under en timme var. Mätningarna gjordes med triaxiala accelerometrar med placering i pannan, över Thorakalkota I samt på utsidan av låret för att säkerställa positionen.  Den relativa vinkeln mellan Thorakalkota I och pannan utgjorde flexionsvinkeln. Ingen 0-position användes vid beräkningen. Resultat: Jämförelsen av nackflexion mellan sittande och stående datorarbete kunde i den här studien inte påvisa någon skillnad mellan de två positionerna (medelvärde för nackflexion i sittande 29,2°, stående 28,1°, p:0,35) . Resultaten i den här undersökningen stödjer behovet av att undersöka fler variablar än nackflexion för belastning av nacken vid stående och sittande datorarbete till exempel om den spänning i nackmuskulaturen som arbete med armarna kan ge skiljer sig mellan de olika positionerna. / Neck pain is frequent during computer work. Standing during computer work has been shown to have a beneficial effect on neck pain. Flexion of the neck may cause an increased load on the neck. The aim of this study was to compare flexion of the neck while sitting and standing during computer work for people who perform computer work during most of the day in their regular work. Ten individuals, eight women and two men, working in an occupational health service participated in the study. They worked with computer work in customer service, healthcare advice or sickness and recovery service (a service where employers get service to carry out sickness and recovery notifications, statistics of sick leaves, and counseling services to persons on sick leave). Neck flexion was measured on two occasions, during two hours per person each time, sitting and standing for one hour each. The measurement was made with triaxial accelerometers placed on the forehead, on Thoracic segment I, and on the outside of the thigh to verify the positions. The relative angle between Thoracic segment I and the forehead formed the flexion angle. No 0-position was used in the calculations. Results: The comparison of neck flexion between sitting and standing computer work, in this study, did not show any difference between the two positions (averaged neck flexion, sitting 29.2°,  standing 28.1°, p:0.35). The result supports the need for more research to examine the load of the neck during standing and sitting computer work examining more variables than neck flexion, for example, if muscular activity in the neck differs between the two positions during arm work.