No description available.

No description available.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden. Antalet timmar varierade och olika jämförelser gjordes beroende på hur många timmar de varit fysiskt aktiva och motionerat. Resultatet visade att värk och träning hade följande samband med varandra: Det var en större andel som rapporterade att de upplevt värk av dem som motionerade mindre än fyra timmar per vecka än dem som motionerade i fyra timmar eller mer per vecka. Det var också en högre andel som upplevde värk av dem som inte utfört någon intensiv träning i jämförelse med dem som utfört intensiv träning. 25 individer (53 %) hade vidtagit en eller flera åtgärder för att minska eller lindra besvär i nacke, skuldror eller axlar. De vanligaste åtgärderna var att ändra arbetsställning och att ta medicin. Slutsatsen för denna studie är att det tycks finnas en relation mellan träning och upplevd värk.

Background: Gender equaltiy and occupational injuries are an issue for the public health. Women are more often reported sick then men. There are some differences between the occupations you have and what injuries you developed. It is known that men and women performs a task different from eachother and that will expose them for different injuries. Objective: The aim of this study was to determine the relation between occupational injury and gender (Man and Woman) in a gender equality workplace. Methods: A group of 40 computerworkers, Men (N=16) and woman (N=24). They completed a questionare about their workenvironment and injuries. Analysis were about different variables crossing with gender. Results: You can see a difference between men and women between how much workload they take home. Women had a higher risk to take their workload home and continue to work at home. Conclusion: Although women had a higher risk to take their workload home, you can’t say that the gender was the factor but the level of stress was. So the higher level of stress that you experiencing the more was the risk of you taking home your work. / Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta reda på förhållande mellan arbetsskador och kön (man och kvinna). Går det via en kartläggning av arbetsuppgifter på en könsneutral arbetsplats att beskriva och analysera förhållandet mellan arbetsskador och kön. Frågeställningar: Givet samma titel/yrke är arbetsuppgifterna samma mellan kvinnor och män? Om kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, skiljer sig antalet arbetsskador mellan kvinnor och män? Om arbetsuppgifterna är samma för kvinnor och män, skiljer sig den upplevda arbetsmiljön mellan kvinnor och män Metod: Det var 40 stycken deltagare, män (N=16) och kvinnor (N=24) som hade arbetsuppgifter som dom sköter vid en dator. De har fått fylla i en enkät angående arbetsmiljö och arbetsskador. Resultaten från enkäten sammanställdes och analyserades med hjälp av SPSS för att kunnat hitta eventuella samband mellan arbetsskador och kön. Resultat: Det fanns inte signifikanta skillnader i arbetsskadorna och könen. Utan den skillnaden som uppstod var att kvinnor oftare tog med sig arbetet hem jämfört med männen. Men vid en regressionsanalys av flera oberoende variabler visade det sig att stress har en påverkan på hur ofta man tar med sig arbetet hem eller inte. Kön visade sig däremot inte vara en bidragande faktor till utfallet. Slutsats: Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad på denna arbetsplats när det gäller arbetsskador och kön. Men att det finns en koppling mellan stress och huruvida man tar med sig arbetet hem.

Bakgrund: Vi blir alltmer stillasittande i vårt arbete idag och arbets – och belastningsskador är ett växande problem. Alltfler arbetar största delen av sin tid framför en dator vilket ofta kan leda till monotona rörelser och felaktiga arbetsställningar. Trots tillgång till hjälpmedel så är okunskapen ännu stor och det saknas forskning inom området. Att förebygga och underlätta arbetet när personal sitter längre perioder framför en dator är viktigt för att kunna undvika värk och övriga problem som en bristfällig arbetsmiljö kan orsaka.Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som upplevs påverka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bland anställda på en IT-avdelning.Metod: En kvalitativ webbaserad enkät distribuerades till personal vid en IT-avdelning. Två stycken personalgrupper vid denna avdelning, en grupp fasta anställda, 25 stycken, och en grupp konsulter, 7 stycken, fick ta del av enkätstudien och 19 personer totalt valde att delta. Enkätens skriftliga svar analyserades med kvalititiv innehållsanalys. Sex kategorier med tillhörande underkategorier framkom vid analysen.Resultat: Upplevelsen av skador på arbetsplatsen till följd av mycket stillasittande och monotona rörelser påverka de anställda ur både ett fysiologiskt och psykosocialt perspektiv. Efter en arbetsdag så kunde besvär upplevas i form värk i nacken och/eller besvär av huvudvärk och torra ögon. Även stress var ett förekommade inslag och den upplevdes distrahera och hindra det dagliga arbetet. Tillgång till hjälpmedel var god och utnyttjades främst då det gällde skrivbord och stolar för att variera arbetsställningen under dagen.Konklusion: Studien visar att personalen vid IT-avdelningar anser att problemet med smärta och värk efter en arbetsdag uppstår, trots medvetenhet samt tillgång till hjälpmedel för att förebygga och underlätta arbete vid dator. Det är många delar som spelar in i problematiken kring IT-relaterade arbetsskador enligt studiens deltagare, såsom psykologiska aspekter som stress och social samvaro såväl som fysiologiska i form av hjälpmedel och arbetsställningar. Kunskap behöver ökas om hur belastningsskador uppkommer för möjligheten att kunna förebygga skador och optimera arbetsplatsen

Nackbesvär är vanligt förekommande vid datorarbete. Stående datorarbete har i visats ha en gynnsam effekt på nackbesvär. Nackflexion kan ge en ökad belastning på nacken. Syftet med studien var att jämföra flexion i nacken vid sittande och stående datorarbete för personer som utför datorarbete under en stor del av dagen i sitt ordinarie arbete. Sammanlagt tio personer, åtta kvinnor och två män, som arbetar på en företagshälsovård deltog i studien. De arbetade med datorarbete i växel, kundservice, sjukvårdsrådgivning eller sjuk och frisktjänst (en tjänst där arbetsgivare får hjälp att hantera sjuk och friskanmälningar, sammanställning av sjukskrivningsstatistik samt med rådgivning till sjukskrivna). Nackflexion mättes vid två tillfällen, två timmar per person, sittande och stående under en timme var. Mätningarna gjordes med triaxiala accelerometrar med placering i pannan, över Thorakalkota I samt på utsidan av låret för att säkerställa positionen.  Den relativa vinkeln mellan Thorakalkota I och pannan utgjorde flexionsvinkeln. Ingen 0-position användes vid beräkningen. Resultat: Jämförelsen av nackflexion mellan sittande och stående datorarbete kunde i den här studien inte påvisa någon skillnad mellan de två positionerna (medelvärde för nackflexion i sittande 29,2°, stående 28,1°, p:0,35) . Resultaten i den här undersökningen stödjer behovet av att undersöka fler variablar än nackflexion för belastning av nacken vid stående och sittande datorarbete till exempel om den spänning i nackmuskulaturen som arbete med armarna kan ge skiljer sig mellan de olika positionerna. / Neck pain is frequent during computer work. Standing during computer work has been shown to have a beneficial effect on neck pain. Flexion of the neck may cause an increased load on the neck. The aim of this study was to compare flexion of the neck while sitting and standing during computer work for people who perform computer work during most of the day in their regular work. Ten individuals, eight women and two men, working in an occupational health service participated in the study. They worked with computer work in customer service, healthcare advice or sickness and recovery service (a service where employers get service to carry out sickness and recovery notifications, statistics of sick leaves, and counseling services to persons on sick leave). Neck flexion was measured on two occasions, during two hours per person each time, sitting and standing for one hour each. The measurement was made with triaxial accelerometers placed on the forehead, on Thoracic segment I, and on the outside of the thigh to verify the positions. The relative angle between Thoracic segment I and the forehead formed the flexion angle. No 0-position was used in the calculations. Results: The comparison of neck flexion between sitting and standing computer work, in this study, did not show any difference between the two positions (averaged neck flexion, sitting 29.2°,  standing 28.1°, p:0.35). The result supports the need for more research to examine the load of the neck during standing and sitting computer work examining more variables than neck flexion, for example, if muscular activity in the neck differs between the two positions during arm work.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Lic. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.