<p>Den här uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvan</p><p>tillhör Lundin Mining Corporation som är en snabbväxande zinkkoncern. Företaget satsar</p><p>mycket på säkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutveckling</p><p>t.o.m. 2004 som var det bästa året någonsin. Men tyvärr 2005 bröts fallande tendens och</p><p>arbetsskadorna steg två år i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jämfört med 2004. En</p><p>av de möjliga orsakerna för detta är störningar under informationsöverföring inom</p><p>företaget. Det här projektet är ett försök att kvalitetssäkra informationsflöden som i sin tur</p><p>skulle bidra till mindre arbetsskador.</p><p>En genomgång av kända teorier och metoder har gjorts och valts de mest lämpliga</p><p>teorierna och metoderna. Informationssamling ägde rum med hjälp av enkät, intervjuer,</p><p>observationer samt informella samtal. Valda metoder gav tillfredställande resultat som</p><p>senare analyserades med hjälp av vissa statistiska metoder. Till hjälp var författarens egen</p><p>erfarenhet som anställd i Zinkgruvan.</p><p>Analysen gav tips om målgrupper och åtgärder som skulle genomföras. Tydligen har</p><p>entreprenörer men även yngre och mindre erfarna arbetare vissa svårigheter vid</p><p>informationsmottagning. Därför behöver de här grupperna mer uppmärksamhet, men</p><p>samtidigt får man inte glömma andra grupper. Rekommendationer ges i en lista vars</p><p>genomförande skulle eliminera kommunikationsrelaterade arbetsskador.</p><p>Projektet kan bli ett bra underlag för kommande aktiviteter och ett steg till mot slutmålet</p><p>– skadefri arbetsmiljö.</p>

Den här uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvan tillhör Lundin Mining Corporation som är en snabbväxande zinkkoncern. Företaget satsar mycket på säkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutveckling t.o.m. 2004 som var det bästa året någonsin. Men tyvärr 2005 bröts fallande tendens och arbetsskadorna steg två år i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jämfört med 2004. En av de möjliga orsakerna för detta är störningar under informationsöverföring inom företaget. Det här projektet är ett försök att kvalitetssäkra informationsflöden som i sin tur skulle bidra till mindre arbetsskador. En genomgång av kända teorier och metoder har gjorts och valts de mest lämpliga teorierna och metoderna. Informationssamling ägde rum med hjälp av enkät, intervjuer, observationer samt informella samtal. Valda metoder gav tillfredställande resultat som senare analyserades med hjälp av vissa statistiska metoder. Till hjälp var författarens egen erfarenhet som anställd i Zinkgruvan. Analysen gav tips om målgrupper och åtgärder som skulle genomföras. Tydligen har entreprenörer men även yngre och mindre erfarna arbetare vissa svårigheter vid informationsmottagning. Därför behöver de här grupperna mer uppmärksamhet, men samtidigt får man inte glömma andra grupper. Rekommendationer ges i en lista vars genomförande skulle eliminera kommunikationsrelaterade arbetsskador. Projektet kan bli ett bra underlag för kommande aktiviteter och ett steg till mot slutmålet – skadefri arbetsmiljö.

Syfte: Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga. Först jämfördes män och kvinnor sinsemellan och när samband mellan levnadsvanor och olika besvär skulle undersökas, jämfördes hela populationen. Företaget som studien genomfördes specialiserar sig på tillverkning av hytter och andra systemkomponenter till anläggningsmaskiner. Deras produktionsprocess består av svets, målning och montering. Resultat: Totalt deltog 155 i studien, varav 130 var män, 24 kvinnor och en deltagare som inte angav sitt kön. Resultaten visade att både män respektive kvinnor hade ett genomsnittligt BMI på 27 och 26, vilket motsvarar övervikt för båda könen. Både män och kvinnor uppgav att de rörde på mycket och mindre än en femtedel uppgav en stillasittande fritid, motsvarande Saltin-Grimby grad 1 av 4. Båda könen uppgav goda matvanor, med lågt intag av sötsaker såsom chips, choklad/godis m.m. Dock åt nästan en femtedel av både män och kvinnor fiber mindre än 1 gång/vecka. Nästan hälften av alla deltagare hade dåliga sömnvanor, mätt med hjälp av PSQI (Pittsburgh Sleep Quality Index), där en sammanlagd poäng av 5 poäng eller mer är en indikation till dåliga sömnvanor. Minst 12 % av samtliga deltagare i studien hade haft ont under de senaste 7 dagarna. Avseende samband, så sågs att de som hade dåliga sömnvanor upplevde mer stress, mer smärta, angav en sämre arbetsförmåga och skattade sin fysiska och psykiska hälsa lägre. De som angav lägre fysisk aktivitetsnivå (väldigt få) uppvisade inga samband med ökad smärta eller stress. Slutsats: Fysisk aktivitet hade i denna studie inte något samband med någon upplevd smärta, stress eller arbetsförmåga, men upplevelsen av den fysiska hälsan var lägre hos dem som uppgav sig vara mer fysiskt inaktiva. Däremot visade denna studie på ett samband mellan hur bra man sover och hur man upplever sin arbetsförmåga, sin upplevda hälsa, stressnivåer och smärtrelaterade symptom.

Uppsatsen ämnar besvara frågor kring förändringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material från gruvföretaget Boliden Mines använts. Materialet är omfattande i avseende dess tidsmässiga och historiska omfattning samt i sin fullständighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanställning av blanketter från Bolidens arkiv och en statistisk sammanställning för företagets arbetsolycksfall åren 1931-1999 har genomförts. Detta jämfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken. Resultatet visar att Boliden Mines är ett representativt företag jämfört med svenska gruvnäringens olycksfallsutveckling. Det finns svårigheter att koppla Bolidens olycksfallsutveckling till yttre faktorer som kan tänkas påverka arbetsmiljön i gruvorna exempelvis svenska lagförändringar eller försäkringarnas utveckling. Olycksfallen samt olycksfallsfrekvensen har historiskt sett upplevt en tydlig nedgång, där olyckor under jord varit fler än de ovan jord, men har haft en snabbare nedgång. De allvarligare olyckorna tenderar att inte följa olycksfallsfrekvensens utveckling, vilket öppnar upp för en diskussion av vilka faktorer som kan påverka olycksfall i arbetet samt vilka former av skador som sker. Ytterligare studier behövs inom ämnet, exempelvis inspektionernas påverkan samt analyser av kopplingen mellan produktion och olycksfall.

Detta examensarbete handlar om anmälda arbetsskador inom den svenska sjöfarten under åren 2014-2016.

Background: Gender equaltiy and occupational injuries are an issue for the public health. Women are more often reported sick then men. There are some differences between the occupations you have and what injuries you developed. It is known that men and women performs a task different from eachother and that will expose them for different injuries. Objective: The aim of this study was to determine the relation between occupational injury and gender (Man and Woman) in a gender equality workplace. Methods: A group of 40 computerworkers, Men (N=16) and woman (N=24). They completed a questionare about their workenvironment and injuries. Analysis were about different variables crossing with gender. Results: You can see a difference between men and women between how much workload they take home. Women had a higher risk to take their workload home and continue to work at home. Conclusion: Although women had a higher risk to take their workload home, you can’t say that the gender was the factor but the level of stress was. So the higher level of stress that you experiencing the more was the risk of you taking home your work. / Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta reda på förhållande mellan arbetsskador och kön (man och kvinna). Går det via en kartläggning av arbetsuppgifter på en könsneutral arbetsplats att beskriva och analysera förhållandet mellan arbetsskador och kön. Frågeställningar: Givet samma titel/yrke är arbetsuppgifterna samma mellan kvinnor och män? Om kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, skiljer sig antalet arbetsskador mellan kvinnor och män? Om arbetsuppgifterna är samma för kvinnor och män, skiljer sig den upplevda arbetsmiljön mellan kvinnor och män Metod: Det var 40 stycken deltagare, män (N=16) och kvinnor (N=24) som hade arbetsuppgifter som dom sköter vid en dator. De har fått fylla i en enkät angående arbetsmiljö och arbetsskador. Resultaten från enkäten sammanställdes och analyserades med hjälp av SPSS för att kunnat hitta eventuella samband mellan arbetsskador och kön. Resultat: Det fanns inte signifikanta skillnader i arbetsskadorna och könen. Utan den skillnaden som uppstod var att kvinnor oftare tog med sig arbetet hem jämfört med männen. Men vid en regressionsanalys av flera oberoende variabler visade det sig att stress har en påverkan på hur ofta man tar med sig arbetet hem eller inte. Kön visade sig däremot inte vara en bidragande faktor till utfallet. Slutsats: Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad på denna arbetsplats när det gäller arbetsskador och kön. Men att det finns en koppling mellan stress och huruvida man tar med sig arbetet hem.

Bakgrund: Vi blir alltmer stillasittande i vårt arbete idag och arbets – och belastningsskador är ett växande problem. Alltfler arbetar största delen av sin tid framför en dator vilket ofta kan leda till monotona rörelser och felaktiga arbetsställningar. Trots tillgång till hjälpmedel så är okunskapen ännu stor och det saknas forskning inom området. Att förebygga och underlätta arbetet när personal sitter längre perioder framför en dator är viktigt för att kunna undvika värk och övriga problem som en bristfällig arbetsmiljö kan orsaka.Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som upplevs påverka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bland anställda på en IT-avdelning.Metod: En kvalitativ webbaserad enkät distribuerades till personal vid en IT-avdelning. Två stycken personalgrupper vid denna avdelning, en grupp fasta anställda, 25 stycken, och en grupp konsulter, 7 stycken, fick ta del av enkätstudien och 19 personer totalt valde att delta. Enkätens skriftliga svar analyserades med kvalititiv innehållsanalys. Sex kategorier med tillhörande underkategorier framkom vid analysen.Resultat: Upplevelsen av skador på arbetsplatsen till följd av mycket stillasittande och monotona rörelser påverka de anställda ur både ett fysiologiskt och psykosocialt perspektiv. Efter en arbetsdag så kunde besvär upplevas i form värk i nacken och/eller besvär av huvudvärk och torra ögon. Även stress var ett förekommade inslag och den upplevdes distrahera och hindra det dagliga arbetet. Tillgång till hjälpmedel var god och utnyttjades främst då det gällde skrivbord och stolar för att variera arbetsställningen under dagen.Konklusion: Studien visar att personalen vid IT-avdelningar anser att problemet med smärta och värk efter en arbetsdag uppstår, trots medvetenhet samt tillgång till hjälpmedel för att förebygga och underlätta arbete vid dator. Det är många delar som spelar in i problematiken kring IT-relaterade arbetsskador enligt studiens deltagare, såsom psykologiska aspekter som stress och social samvaro såväl som fysiologiska i form av hjälpmedel och arbetsställningar. Kunskap behöver ökas om hur belastningsskador uppkommer för möjligheten att kunna förebygga skador och optimera arbetsplatsen

No description available.

Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.

<p>Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.</p><p>Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer.</p><p>Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes.</p><p>Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.</p>