Mobiltelefonen används idag i stort sett av alla, den gör oss nåbara och är ett smidigt redskap för informationsinhämtning i samhället men inte i skolan. Där ses mobilen som ett störande inslag till skillnad mot annan digital teknik som skolan använder. Men hur mycket stör mobilen? Denna uppsats syftade dels till att undersöka elevers notisflöde via mobiltelefonen men också att få elevernas upplevelse och syn på detta. Data har samlats in om mängden notiser eleverna får under lektionstid samt om elevernas syn på hur detta påverkar deras koncentration. Notisflödet på lektionstid var förhållandevis lågt och eleverna hade strategier för hur de hanterade notisflödet. Däremot skulle skolan behöva komma till insikt om hur mobiltelefonens resurser skulle kunna nyttjas i skolvärlden. Skolan ska vara en del av samhället och i samhället finns mobiltelefonen. Framtida forskning inom ämnesområdet skulle kunna undersöka mobiltelefonens eventuella störning på inlärningen.

This study is conducted at the IT company Skry. The study explores how to increase usability in a time reporting system and whether it can lead to more employees reporting their worked hours daily. Currently, the problem is that several employees report their worked hours for all their working days at the end of the month instead of each day. This can be problematic as most employees work as consultants and it is important that the number of worked hours is reported correctly. The study investigates whether the problem is due to the time reporting system not being user-friendly enough or whether employees simply forget to report their time. And if so, a behavior change can be promoted by creating a new habit of reporting their time daily. To test this, six Skry employees received a notification at the end of the day for a week reminding them to report their time. After that week, the test was followed up with interviews where employees reflected on their thoughts about the notification and whether it helped them to report daily. All time reports from 48 employees during a month were analyzed to compare the six participants in the study with the remaining employees. The results showed that the employees who participated in the study actually improved their daily time reporting during the week when the notification was sent, especially those who admitted to forgetting to report their time in their interview. The results also showed that during that week, almost all of the participants reported roughly at the same time, which was shortly after the notification was sent out. The results confirm that the notification worked well as a reminder and made the employees better at reporting daily. However, there is no evidence that the system is not user-friendly enough or that a new habit was created. / Denna studie, som är utförd på IT-företaget Skry, handlar om hur man kan öka användbarheten i ett tidrapporteringssystem och ifall det kan leda till att fler anställda rapporterar sin arbetade tid dagligen. I dagsläget har de problemet att flera anställda rapporterar för alla sina arbetade dagar i slutet på månaden istället för varje dag. Detta kan vara problematiskt då de flesta anställda arbetar som konsulter och det är viktigt att antalet arbetade timmar rapporteras rätt. Studien utreder om problemet grundas i att tidrapporteringssystemet inte är tillräckligt användarvänligt eller ifall de anställda bara glömmer bort att rapportera sin tid varje dag, och om man i så fall kan främja en beteendeförändring genom att skapa en ny vana hos de anställda att rapportera sin tid dagligen. För att testa detta fick sex anställda på Skry under en veckas tid en notis utskickad i slutet av dagen, med en påminnelse om att rapportera sin tid. Testet följdes upp med intervjuer där de anställda reflekterade över vad de tyckte om notisen och ifall det hjälpte dem att rapportera sin tid dagligen. Alla tidrapporter från 48 anställda under en månads tid analyserades för att få en helhet som låg som referens när de sex anställda som deltog i studien jämfördes med resterande anställda. Resultatet visade att de anställda som deltog i studien faktiskt blev bättre på att rapportera sin arbetade tid dagligen veckan då notisen skickades ut, speciellt de som i sin intervju sa att de brukade glömma att rapportera sin tid. Resultatet visade även att under den veckan notisen skickades ut rapporterade nästan alla de som deltog ungefär vid samma tid, vilket var strax efter att notisen skickades ut. Resultatet styrker att notisen fungerade bra som en påminnelse och gjorde de anställda bättre på att rapportera dagligen. Däremot finns det inget som tyder på att systemet inte är tillräckligt användarvänligt eller att en ny vana skapades.

Problemformulering och syfte: Lokaltidningarnas pappersupplagor minskar i Sverige. De digitala plattformarna blir allt viktigare för mediehusen när människor i allt större utsträckning övergår till att konsumera medier via sina mobiltelefoner. En naturlig del i utvecklingen blir att medierna följer samma väg, för att på det viset också i fortsättningen nå ut till sin publik, och på längre sikt säkra och stärka sin ekonomi. Syftet med vår studie är att undersöka varför svenska lokalmedier väljer att implementera nya tekniker och det gör vi genom att i en fallstudie följa mediekoncernen Mittmedias satsning på mobila och digitala plattformar när koncernen lanserar nyhetsapplikationer och push-notiser under hösten 2015. Vi studerar hur lanseringen förbereds, vilka strategier och drivkrafter som är inblandade och hur lanseringen genomförs på fyra olika redaktioner inom Mittmedia.  Metod och material: Vi inleder med att studera och själva använda test-versionerna av applikationerna och deltar på Mittmedias förberedande möten. Vi genomför sedan kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med digitalchefer på respektive redaktion som ingår i undersökningen, samt den redaktionellt utvecklingsansvarige på Mittmedia. Intervjuerna genomförs dels i samband med att nyhetsapplikationerna släpps ut till allmänheten, dels några veckor senare i uppföljande syfte.  Huvudresultat: Vi kommer fram till tre nyckelord: Lokalt, lojalt och betalt, som tillsammans sammanfattar det breda spektrumet i lanseringen.

Den bärbara teknikens snabba utveckling och integration i våra liv har gett upphov till en diskussion rörande teknikens negativa konsekvenser. Tidigare forskning har visat på en korrelation mellan en stor mobilanvändning och ett sämre välmående, och inom populärkulturen syns nya fenomen som digital detox och att nedgradera sin smartphone till en telefon med färre funktioner. Trots det verkar trenden tyda på att mobilanvändandet ökar. Genom konstanta aviseringar i form av korta texter innehållande olika budskap och information, s.k. notiser, kallar mobilen ofta på ens uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka hur notiserna påverkar mobilanvändningen och om det finns ett samband mellan mängden notiser som når användarna och deras övergripande mobilanvändning. För att besvara frågeställningen genomfördes strukturerade observationer av användares opåverkade mobilanvändning samt hur användningen förändrades när de inte längre nåddes av notiser. Observationerna följdes av enkäter för att ge resultatet ett kvalitativt komplement. Resultatet visade att det totala antalet skärmupplåsningar minskade medan tiden tillbringad med mobilen ökade, vilket leder till slutsatsen att då användaren nås av färre notiser blir användningssessionerna färre i antal men längre i varaktighet. Samtidigt verkade kontrollerandet av låsskärmen, d.v.s. att man väcker skärmen utan att låsa upp den, ha blivit mer frekvent. Detta för att se till att man inte missat viktig information, och då särskilt att ha missat att någon har försökt få tag på en. En absolut majoritet av deltagarna upplevde det som besvärande att inte kunna nås av notiser, och det gällde uteslutande notiser från kommunikationsapplikationer. Användarens egen inställning till notiser tycktes inte ha ett samband med hur mobilanvändningen påverkades. / The rapid development of portable technology and its integration in our way of living has led to discussions about the negative consequences of technology. Previous research has shown a correlation between major mobile phone usage and a low well-being, and within popular culture new phenomenona regarding technology has arisen, such as digital detox and to downgrade one’s smartphone to a phone with fewer features. Despite this, the trend indicates that smartphone usage is increasing. The smartphone is constantly calling for attention through notifications in form of short texts containing various announcements and information. The purpose of this study is to examine in which way notifications may affect mobile phone usage and if there is a connection between the amount of received notifications and one’s overall mobile phone usage. To investigate this, we implemented structured observations on the users unaffected smartphone usage as well as their usage when notifications were disabled. Surveys were added as a qualitative complement to the observations. The result of the study showed that the total amount of unlockings of the screen decreased while the time spent on the smartphone increased, which leads to the conclusion that when the users received fewer notifications the usage sessions became fewer in number but longer in duration. Checking the lock screen, i.e. to wake the smartphone without unlocking it, seemed to have become more frequent. This was due to that the users wanted to ensure they did not miss any important information, and in particular if someone was trying to get in touch with them. An absolute majority experienced the absence of notifications as bothersome, particularly concerning notifications from communication applications. No correlation was found between the users’ attitude to notifications and the way their smartphone usage changed.

This thesis aims to investigate the effectiveness and significance of cookie notifications for users from a consent perspective. Specifically, the study seeks to answer the following research questions: 1) What types of cookie notifications can be identified on websites? 2) What factors influence the perception, experience, and final decision of tech-savvy users when it comes to cookie notifications? The implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) in 2018 has required websites to inform users about the collection, processing, and use of personal data, as well as request their consent. One way to achieve this is through cookie notifications. However, the impact and factors influencing users' interaction with cookie notifications are still unclear. Therefore, this qualitative study analyzes a sample of cookie notifications through user interviews and think-aloud testing to explore factors affecting users' perceptions and decisions regarding consent. The results of our study indicate that consent fatigue is the most decisive factor in a user's choice of cookies. The large number of daily requests that users must face leads to users not caring about making privacy choices. Although fear of missing out and nudging also affect a user, it is cookie notifications with extensive text that induce consent fatigue. Our conclusion is that if cookie notifications are still to exist, they should be even more private by default and that options like "accept all" should require more active choices by the user and not the other way around. The results will help enhance the transparency and user-friendliness of cookie notifications while balancing privacy protection and user experience.