Mobiltelefonen används idag i stort sett av alla, den gör oss nåbara och är ett smidigt redskap för informationsinhämtning i samhället men inte i skolan. Där ses mobilen som ett störande inslag till skillnad mot annan digital teknik som skolan använder. Men hur mycket stör mobilen? Denna uppsats syftade dels till att undersöka elevers notisflöde via mobiltelefonen men också att få elevernas upplevelse och syn på detta. Data har samlats in om mängden notiser eleverna får under lektionstid samt om elevernas syn på hur detta påverkar deras koncentration. Notisflödet på lektionstid var förhållandevis lågt och eleverna hade strategier för hur de hanterade notisflödet. Däremot skulle skolan behöva komma till insikt om hur mobiltelefonens resurser skulle kunna nyttjas i skolvärlden. Skolan ska vara en del av samhället och i samhället finns mobiltelefonen. Framtida forskning inom ämnesområdet skulle kunna undersöka mobiltelefonens eventuella störning på inlärningen.

<p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats. Resultatet åskådliggör att mobiltelefonen idag till stor grad ses som ett störningsmoment i klassrummen av både pedagoger och elever. Skolorna som medverkar i denna studie har därtill en policy som förkunnar nolltolerans mot mobiltelefoner i skolan. Yngre pedagoger (under 35 år) ser dock betydligt positivare på mobiltelefonens framtid som pedagogiskt redskap än deras äldre kollegor (över 35 år), även om inte alla pedagoger över 35 år ser negativt på mobiltelefonens framtid. De framhåller enhälligt att rektorn är den person som bär det största ansvaret för en lyckad teknologisk implementering i deras undervisning eftersom de själva till mycket stor del saknar tid för att kunna genomföra det själva.</p>

Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats. Resultatet åskådliggör att mobiltelefonen idag till stor grad ses som ett störningsmoment i klassrummen av både pedagoger och elever. Skolorna som medverkar i denna studie har därtill en policy som förkunnar nolltolerans mot mobiltelefoner i skolan. Yngre pedagoger (under 35 år) ser dock betydligt positivare på mobiltelefonens framtid som pedagogiskt redskap än deras äldre kollegor (över 35 år), även om inte alla pedagoger över 35 år ser negativt på mobiltelefonens framtid. De framhåller enhälligt att rektorn är den person som bär det största ansvaret för en lyckad teknologisk implementering i deras undervisning eftersom de själva till mycket stor del saknar tid för att kunna genomföra det själva.

This thesis project explores two well-known real-time web technologies: WebSocket and WebRTC. It explores the use of a mobile phone as a gateway to connect wireless devices with short range of radio links to the Internet in order to foster an Internet of Things (IoT). This thesis project aims to solve the problem of how to collect real-time data from an IoT device, using the Earl toolkit. With this thesis project an Earl device is able to send real-time data to Internet connected devices and to other Earl devices via a mobile phone acting as a gateway. This thesis project facilitates the use of Earl in design projects for IoT devices. IoT enables communication with many different kinds of “things” such as cars, fridges, refrigerators, light bulbs, etc. The benefits of IoT range from financial savings due to saving energy to monitoring the heart activity of a patient with heart problems. There are many approaches to connect devices in order to create an IoT. One of these approaches is to use a mobile phone as a gateway, i.e., to act as a router, between IoT and the Internet. The WebSocket protocol provides efficient communication sessions between web servers and clients by reducing communication overhead. The WebRTC project aims to provide standards for real-time communications technology. WebRTC is important because it is the first real-time communications standard which is being built into browsers. This thesis evaluates the benefits which these two protocols offer when using a mobile phone as a gateway between an IoT and Internet. This thesis project implemented several test beds, collected data concerning the scalability of the protocols and the latency of traffic passing through the gateway, and presents a numerical analysis of the measurement results. Moreover, an LED module was built as a peripheral for an Earl device. The conclusion of the thesis is that WebSocket and WebRTC can be utilized to connect IoT devices to Internet. / I detta examensarbete utforskas två välkända realtidsteknologier på internet: WebSocket och WebRTC. Det utforskar användandet av en mobiltelefon som gateway för att ansluta trådlösa enheter - med kort räckvidd - till Internet för att skapa ett Internet of Things (IoT). Det här examensarbetet försöker med hjälp av verktyget Earl lösa problemet med hur insamlandet av realtidsdata från en IoT-enhet skall genomföras. I det här examensprojektet kan en Earl-enhet skicka data i realtid till enheter med Internetanslutning, samt till andra Earl-enheter, med hjälp av en mobiltelefon som gateway. Detta projektarbete förenklar användandet av Earl i design-projekt ör IoT-enheter. IoT tillåter kommunikation mellan olika sorters enheter, så som bilar, kyl- och frysskåp, glödlampor etc. Fördelarna med IoT kan vara allt från ekonomiska - tack vare minskad energiförbrukning - till medicinska i form av övervakning av puls hos patienter med hjärtproblem. Det finns många olika tillvägagångssätt för att sammankoppla enheter till ett IoT. Ett av dessa är att använda en mobiltelefon som en gateway, dvs en router mellan IoT och internet. WebSocket-protokollet erbjuder effektiv kommunikation mellan web-servrar och klienter tack vare minskad överflödig dataöverföring. WebRTC-projektet vill erbjuda standarder för realtidskommunikation. WebRTC är viktigt då det är den första sådana standarden som inkluderas i webläsare. Det här examensarbetet utvärderar fördelarna dessa två protokoll erbjuder i det fallet då en mobiltelefon används som gateway mellan ett IoT och Internet. I det här examensprojektet implementerades ett flertal testmiljöer, protokollens skalbarhet och fördröjningen av trafiken genom mobiltelefonen (gateway) undersöktes. Detta presenteras i en numerisk analys av mätresultaten. Dessutom byggdes en LED-modul som tillbehör till en Earl-enhet. Slutsatsen av examensarbetet är att WebSocket och WebRTC kan användas till att ansluta IoT-enheter till Internet.

Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind &amp; Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe &amp; Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind &amp; Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.