Bakgrunden är att företaget Sundström Safety AB vill utveckla en filtrerande fläktenhet som renar andningsluften för personer som arbetar i en miljö med förorenad luft. Där praktiseras våtsanering, vilket innebär att vatten sprutas på saneringsområdet för att minimera dammbildning. Efter avslutat arbete duschar användaren med full utrustning för att bli av med asbestfibrer som fastnat. Målet har varit att utveckla en filtrerande fläktenhet med fokus på ergonomi, kompakthet och vattentäthet. Arbetet grundar sig på bland annat ergonomitester, användaranalyser och en formanalys. Resultatet är en kompakt filtrerande fläktenhet som bärs i midjan, utvecklad för bästa ergonomi innehållande flera tekniska detaljer som försäkrar en vattentät konstruktion.

Det här examensarbetet, på kandidatnivå, har omfattat 15 Hp och har pågått under tio veckor. Arbetet har utförts vid Högskolan på Gotland och har varit ett samarbete med företaget Stylt Trampoli AB i Göteborg. Projektets mål har varit att skapa en kristallkrona till Stora Hotellet i Umeå. Utgångspunkten har varit att återspegla Stora Hotellet nya inredningskoncept och dess värdeord. Arbetet har omfattat designprocessens faser. Det har inneburit en faktainsamling och analys av det berörda området. Samt en redogörelse av idégeneringsarbetet och realiseringensfasens utveckling. Processen och utfallet presenteras i text och bild i rapporten. Resultatet är en 12,5 meter lång kristallkrona bestående av stora kristaller i akrylplast, hängande i hampa rep från taket på fjärde våningen. Tre ljusrör av LED-belysning är placerade i kristallkronan för att sprida ljuset inifrån och ut. Resultatet uppfyller de krav som varit grunden för projektet. / This report presents the Examination Project in a Bachelor of Industrial Design. The project has been created at the University of Gotland and in collaboration with a company named Stylt Trampoli in Gothenburg. The goal of the project has been to create a cut-glass chandelier to Stora Hotellet in Umeå. The foundation has been to reflect the inertialdesign concept of Stora Hotellet and its keywords. The project has included the phases of the design process. The process contains research of facts, analyses and explanations regarding the creative work and development. The process and the outcome are presented in words and images in the report. The result is a 12.5 meter long cut-glass chandelier containing of large crystals made of acrylic, hanging in hemp ropes from the roof on the 4thfloor. Three light pipes of LED-lights are placed within the cut-glass chandelier to spread the light from the inside and out. The result meets the demands which have been the foundation of the project.

<p><p>Bakgrunden är att företaget Sundström Safety AB vill utveckla en filtrerande fläktenhet som renar andningsluften för personer som arbetar i en miljö med förorenad luft. Där praktiseras våtsanering, vilket innebär att vatten sprutas på saneringsområdet för att minimera dammbildning. Efter avslutat arbete duschar användaren med full utrustning för att bli av med asbestfibrer som fastnat.</p><p>Målet har varit att utveckla en filtrerande fläktenhet med fokus på ergonomi, kompakthet och vattentäthet.</p><p>Arbetet grundar sig på bland annat ergonomitester, användaranalyser och en formanalys. Resultatet är en kompakt filtrerande fläktenhet som bärs i midjan, utvecklad för bästa ergonomi innehållande flera tekniska detaljer som försäkrar en vattentät konstruktion.</p></p>

Detta examensarbete har genomförts med inredningsföretaget Butikskonsult som uppdragsgivare. Butikskonsult har ett behov av att utveckla tidningsställ som exponeringsutrustning för att erbjuda lönsammare inredningslösningar, då tidskrifter för närvarande är lågfrekventa varugrupper. Vid framtagandet av konceptförslag på tidningsställ har fokus varit på köptillfället av tidskrifter. Syftet var att uppfylla butiksägarens behov samt att påkalla konsumenternas uppmärksamhet, och därmed kunna generera ökad lönsamhet. Med hjälp av litteraturstudier har kunskap samlats kring relevanta teorier såsom designprojekt, människans ergonomiska möjligheter och begränsningar, konsumentbeteende, åtgärder i butik samt förståelse för kundbehov. Metoder för genomförandet har valts utifrån teorierna. Störst vikt har varit på besöksintervjuer, för mer förståelse av kundbehov, samt utvärdering av lösningsförslag, för att ständigt luta sig tillbaka på faktamässig information och inte eget tycke. Resultatet blev ett konceptförslag som uppfyller de uttalade kundbehoven som tagits del av under besöksintervjuerna. Konceptförslagets formgivning tar även hänsyn till personalens ergonomiska situation och till konsumentbeteende vid köptillfället. Denna rapport är väl användbar som ett tillförlitligt underlag för vägledning och fördjupning i de delar som har avgränsats på grund av arbetets omfattning och tidsbegränsning. Fortsatt arbete rekommenderas ytterligare fördjupning, främst inom kund behov och konsumentbeteende i det praktiska. Detta då arbetet visar på hur kundfokus, redan i begynnelsen av ett projekt, är A och O och bör ses som en långvarig investering som ger både företag och kund optimal tillfredsställelse. / This thesis has been carried out with the furnishing interior company Butikskonsult asa client. Butikskonsult has a need of developing magazine stands in order to offer a more profitable furnishing interior solution, seeing as magazines are today low frequency items. When developing the concept proposal, the main focus has been on the point of purchase of magazines. The purpose was to fulfil the customers’ needs and attract the consumers’ attention, and thereby generate more profit. Studies of literature have been done in order to collect knowledge of relevant theories regarding design project, ergonomic capabilities and limits of humans, customer behaviour, arrangement of shops and understanding of customer needs. The various methods for implementing the thesis have been chosen based on the theories with emphasis on interviews with shopkeepers’ and evaluation of solution proposals, in order to constantly consider the fact collected and not personal opinions. The result was a concept proposal where the outspoken customer needs from the interviews have been taken into consideration. The design also allows appropriate ergonomic for staff when handling magazines and takes the customer behaviour in point of purchase into account. This thesis can be well used as a trustworthy document for guidance and further deepening in parts of project that have been limited due to the projects extent and time. In continuing of thesis, main deepening should be on customer needs and consumer behaviour, practiced in real life. This due to the thesis importance of having customer involved at the start of a project, and must be seen as a longstanding investment with satisfaction for both company and customer.

<p>Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:</p><p>Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29).</p><p>En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov:</p><p>Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen?</p><p>Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.</p>

<p>Det här är ett projekt i industriell design som gick ut på att lösa ett problem. Projektet var ett samarbete med kontors- och utbildningsmöbelföretaget Abstracta. Problemet var att det på arbetsplatser idag lätt blir högljutt och bullrigt, speciellt i öppna kontorslösningar. För att ta fram en produkt som löser problemet gjordes undersökningar och analyser av marknaden, kunden, användaren, akustik och material. Det utgjorde grunden för en idégenerering som resulterade i ett koncept, som sedan vidareutvecklades till en serie akustikabsorbenter. Absorbenternas utseende speglar en ljudvågs avtagande och formpressas i en blandning av lin och hampa. Materialet ger produkterna en klar hållbarhetsaspekt, vilket var något eftersträvades. Produktserien passar in och kompletterar Abstractas sortiment.</p>

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå. Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt. Det har länge varit känt att miljön runt omkring oss påverkar beteendet hos en individ, det kan handla om en naturlig miljö likaså en byggd miljö. En annan påverkan som visar på skillnader i beteende är de kulturella differenser bland samhällets innevånare. Stora städer utvecklas dagligen av det mångkulturella klimatet. Svenska storstäder växer i en allt snabbare takt, med ökad urbanisering och en allt glesare landsbygd till följd. Nya stadsdelar byggs upp, äldre renoveras. Politiker, byggnadsbolag och stadsplanerare är några av de stora aktörer som dagligen försöker göra staden så attraktiv och funktionell som möjligt. Staden förändras och detta ger oss ett gyllene tillfälle att fokusera på de platser där innevånarna möts, i de utrymmen som uppstår mellan fasaderna, mellan människor. Genom att bygga in mening till mötesplatser och förstå potentialen av att implementera digitala kommunikationsmedel, som vi kan skapa fler intressanta mötesplatser som lockar människor till samtal. Det är genom större medvetenhet och kunskap kring hur människor fungerar, i olika kulturer, städer och som sociala varelser som det går att skapa mötesplatser som också fungerar som samtalsplatser. Rapporten resulterar i två skilda förslag på en ny typ av mötesplats som är anpassade till stadsmiljöer. / A square is a good example of a traditional meeting place. It has often a historicalbackground in which the function and location was suitable for commercial, politicalor religious purpose. As more and more people move in to the city, more urban spacewas used for meetings. Whatever surface people uses the thing they all have incommon is to fit the people, and become a place for communication. Meetings between people happen all the time, and there are no rules on how ameeting might happen. Most are planned, but many are also random. It has longbeen known that the environment around us affects the human behaviour; it mayrelate to the natural environment as well a built environment. Anothereffect that shows the differences in behaviour is the cultural differences amongcommunity residents. Large cities developed a daily basis by the multi-culturalenvironment. Swedish cities are growing at an ever-faster rate, with increasedurbanization and decreased rural population as results. New neighbourhoods arebuilt up, older renovated. Politicians, construction companiesand urban designers are the working force trying to make the city attractive andfunctional. The city is changing and this gives us a golden opportunity to focus on theplaces where people meet, in the spaces created between the facades, between people. By embedding context to meeting places and understanding the potential ofimplementing the digital communication methods, we can create a more interestingenvironment that is more responsive to communication. It is through greaterawareness and knowledge about how people function in different cultures,cities and as social beings that it is possible to create new interesting places whofunction as a forum for communication and social life. The report results in two different proposals for a new type of meeting place designedto fit urban areas.

Det här är ett projekt i industriell design som gick ut på att lösa ett problem. Projektet var ett samarbete med kontors- och utbildningsmöbelföretaget Abstracta. Problemet var att det på arbetsplatser idag lätt blir högljutt och bullrigt, speciellt i öppna kontorslösningar. För att ta fram en produkt som löser problemet gjordes undersökningar och analyser av marknaden, kunden, användaren, akustik och material. Det utgjorde grunden för en idégenerering som resulterade i ett koncept, som sedan vidareutvecklades till en serie akustikabsorbenter. Absorbenternas utseende speglar en ljudvågs avtagande och formpressas i en blandning av lin och hampa. Materialet ger produkterna en klar hållbarhetsaspekt, vilket var något eftersträvades. Produktserien passar in och kompletterar Abstractas sortiment.

<p>Bilder i rapporten är censurerad på begäran av uppdragsgivaren.</p>

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden: Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29). En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov: Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen? Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.