Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens.I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser.