Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet. Detta likt Marion Lamberth i Musikens komplexa fält. Modellens syfte har varit att användas som ett verktyg för att få en hermaneutisk helhetsbild av verket som ska analyseras. Sedan har en egen analysmetod utförts och förankrats i Lars Lilliestams analysmetod av svenska rocktexter i Svensk rock: Musik, lyrik, historik. När de politiska uttrycket identifierats så kunde man koppla dessa till Alf Arvidssons tidstypiska drag från åren 1965-1980, då musikrörelsen ägde rum i Sverige. Slutsatsen är att Björn Afzelius delade den socialistiska ideologin som var tydstypisk för de här åren, samt att hans syfte med dessa politiska uttryck var att sprida den socialistiska ideologin genom sin text och musik.

Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.

<p><strong>Syfte: </strong>Denna uppsats har som syfte att göra en enkätundersökning bland befintliga kunder hos Björn Lundén Information AB på uppdrag av företaget själva. De vill veta mera om hur kunderna arbetar i programmet BLA Administration.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att undersöka:</p><p> </p><ul><li>Hur används programmet BL Administration?</li><li>Är några avsnitt krångligare än andra?</li><li>Hur lätt är det att hitta information om man stöter på svårigheter?</li><li>Hur används hjälpfunktionerna i programmet?</li><li>Finns det några funktioner i programmet som går att utveckla?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>För att utföra studien har dessa tillvägagångssätt använts:</p><p> </p><ol><li>Litteraturstudie</li><li>Enkätunderökning</li><li>Bearbetning och analys av enkätsvaren</li></ol><p><em> </em></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>De viktigaste slutsatserna är följande:</p><p> </p><ul><li>BL Administration kan anses vara ett användarvänligt program.</li><li>Användarna av BL Administration är i stor utsträckning medvetna om de olika funktioner och hjälpmedel som finns att tillgå.</li><li>Användarna tar inte hjälp av de olika hjälpmedlen i lika stor utsträckning. Björn Lundén Information AB bör informera användarna om de många fördelar som finns att hämta hos hjälpmedlen.</li><li>Många användare lämnar bort sitt bokslutsarbete på grund av osäkerhet hos dem själva. </li></ul><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong></p><p><strong> </strong></p><ul><li>Ytterligare enkätundersökning med förbättrad utformning av enkätfrågor för att få djupare och mer utförliga svar.<strong></strong></li><li>Att genomföra en studie om var kunskapsnivån på användarna av BL Administration ligger. Detta skulle kunna ge Björn Lundén Information AB möjlighet att rikta marknadsföringen av deras övriga produkter.<strong></strong></li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen ger Björn Lundén Information AB en möjlighet att få ta del av på vilket sätt deras kunder använder programmet BL Administration. Det kan vara värdefullt i utvecklingen av både programmet och supportfunktionen.</p>

Syfte: Denna uppsats har som syfte att göra en enkätundersökning bland befintliga kunder hos Björn Lundén Information AB på uppdrag av företaget själva. De vill veta mera om hur kunderna arbetar i programmet BLA Administration.   Syftet med arbetet är att undersöka:   Hur används programmet BL Administration? Är några avsnitt krångligare än andra? Hur lätt är det att hitta information om man stöter på svårigheter? Hur används hjälpfunktionerna i programmet? Finns det några funktioner i programmet som går att utveckla?   Metod: För att utföra studien har dessa tillvägagångssätt använts:   Litteraturstudie Enkätunderökning Bearbetning och analys av enkätsvaren         Resultat &amp; Slutsats: De viktigaste slutsatserna är följande:   BL Administration kan anses vara ett användarvänligt program. Användarna av BL Administration är i stor utsträckning medvetna om de olika funktioner och hjälpmedel som finns att tillgå. Användarna tar inte hjälp av de olika hjälpmedlen i lika stor utsträckning. Björn Lundén Information AB bör informera användarna om de många fördelar som finns att hämta hos hjälpmedlen. Många användare lämnar bort sitt bokslutsarbete på grund av osäkerhet hos dem själva.   Förslag till fortsatt forskning:   Ytterligare enkätundersökning med förbättrad utformning av enkätfrågor för att få djupare och mer utförliga svar. Att genomföra en studie om var kunskapsnivån på användarna av BL Administration ligger. Detta skulle kunna ge Björn Lundén Information AB möjlighet att rikta marknadsföringen av deras övriga produkter.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger Björn Lundén Information AB en möjlighet att få ta del av på vilket sätt deras kunder använder programmet BL Administration. Det kan vara värdefullt i utvecklingen av både programmet och supportfunktionen.

No description available.

For the Swedish artist Björn Lövin, the personal was a problem. In his first exhibition in Moderna Museet, Lövin observed through the fictitious character Mr. P (for »Personality«) the ruptures in the Swedish welfare state. The exhibition Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar (Consumer in Infinity and Mr. P’s Money) (1971) was composed of two environments, through which a veridical working class apartment and a high street with life-sized mannequins and furniture characteristic of its time, visualized the societal discrepancies in the welfare state as well as the art world of the early 1970s. Lövin was as much a dystopian observer as a utopian thinker, where art must, according to him, engage the whole of society, and in essence change reality rather than act upon aesthetic experience. The personal is always contemporary, this essay argues. It concerns a question about the now, what Michel Foucault called »the ontology of actuality«, which means that, for Lövin, art must engage in the historical and critical questioning on how the present is configured, in its blind spots and hidden potentialities. Here, another element in the exhibition foregrounds the ontological questioning of the now: the fact that the two environments were designed as archaeological excavations in the future, representing an era before a catastrophic event. Lövin challenged us to look upon our times as if struck with amnesia. This remarkable displacement of perspective makes it possible for Lövin to not only reveal the inherent contradictions in the social conditions of the 1970s, through the harsh conditions that Mr. P represents, but to regard potentially everything, the consumer culture and all ephemeral expressions of our society – through the eyes of the future scientists – as art. Challenging the problematic notions of persona, socially determined beings or citizens, we are guided by Lövin, in a way that is not unusual of his time, to look upon »the art of the people« as synonymous with »the life of the people«. In this essay, which is one of the first in-depth analysis of Lövin, who Lars Nittve has called »the creator of some of the most important Swedish exhibitions in the last decades«, the allegorical meaning of »the art of the people« is seen as the nexus where the personal is pushed through its boundaries, to its ostensibly opposite meaning, the impersonal, in which a social utopia of the now emerges.

<p>Background: A large part of the daily political and economic debate in Sweden concerns the EU. One question that has been debated since the beginning of European integration is whether trade is created as a consequence of integration and, ifso, how great are the gains related to the increased trade. An equally important but maybe less debated question is whether countries outside the union are affected by the increased European integration. Is increased European integration made at the cost of countries outside the EU? </p><p>Purpose: The purpose of this study is, by calculating trade creation and trade diversion, to evaluate if a number of developing countries’ trade with Sweden has decreased after Sweden’s membership in the European Union. </p><p>Limitations: The study is limited to the years 1990-1999, and not all developing countries are included in the study. All developed countries are also omitted from the study. </p><p>Method: The empirical material consists of calculations of consumption shares for Sweden, partner countries and third countries. The method is called residual imputation, meaning that the actual evolution of the trade is compared with a hypothetical, calculated one. These calculations where made for three groups of countries, divided after GDP/capita. </p><p>Conclusions: On the aggregated level, and for the two least poor groups of countries, there is no evidence that these countries have seen their shares decreased as a consequence of Sweden entering the EU. The poorest group of countries has, however, not been able to maintain the same level of exports to Sweden after the membership.</p>

Background: A large part of the daily political and economic debate in Sweden concerns the EU. One question that has been debated since the beginning of European integration is whether trade is created as a consequence of integration and, ifso, how great are the gains related to the increased trade. An equally important but maybe less debated question is whether countries outside the union are affected by the increased European integration. Is increased European integration made at the cost of countries outside the EU? Purpose: The purpose of this study is, by calculating trade creation and trade diversion, to evaluate if a number of developing countries’ trade with Sweden has decreased after Sweden’s membership in the European Union. Limitations: The study is limited to the years 1990-1999, and not all developing countries are included in the study. All developed countries are also omitted from the study. Method: The empirical material consists of calculations of consumption shares for Sweden, partner countries and third countries. The method is called residual imputation, meaning that the actual evolution of the trade is compared with a hypothetical, calculated one. These calculations where made for three groups of countries, divided after GDP/capita. Conclusions: On the aggregated level, and for the two least poor groups of countries, there is no evidence that these countries have seen their shares decreased as a consequence of Sweden entering the EU. The poorest group of countries has, however, not been able to maintain the same level of exports to Sweden after the membership.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations. / Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga Björn Borgs PR-kampanj Dear Rival med varumärkets identitet som utgångspunkt för att se hur mycket av varumärket som uttrycks i deras kampanj.  Metod Med hjälp av en semiotisk och en retorisk analysmetod har delar av kampanjens bild samt film material noggrant undersökts.  Teori För den teoretiska grunden har i denna studie begreppen varumärke, PR, Brand identity, Brand image, konstruktion och representation redogjorts.Mycket av studiens fokus har legat vid att finna rätt begrepp för att studiens ändamål, nämligen kartläggningen av kampanjen. Dessa begrepp har gett förutsättningar att förstå hur varumärket arbetat med kampanjen.  Analys och Resultat  Analysen har varit mycket omfattande och tar upp den större delen av studien, detta på grund av semiotikens strävan efter detaljnoggrannhet samt för att hitta likheterna mellan kampanjens olika beståndsdelar. I stor utsträckning gav analysen likriktade svar hos kampanjens olika delar detta med.  Slutsats Varumärkets identitet uttrycks starkt i kampanjen som kartlagts och vad som var signifikant för alla delar var deras starka och enhetliga sätt att övertyga dess målgrupp med hjälp av medel som var knutna till känslor.