No description available.

No description available.

This master degree project is how to implement a speech recognition system on a DSK – ADSP-BF533 EZ-KIT LITE REV 1.5 based on the theory of the Hidden Markov Model (HMM). The implementation is based on the theory in the master degree project Speech Recognition using Hidden Markov Model by Mikael Nilsson and Marcus Ejnarsson, MEE-01-27. The work accomplished in the project is by reference to the theory, implementing a MFCC, Mel Frequency Cepstrum Coefficient function, a training function, which creates Hidden Markov Models of specific utterances and a testing function, testing utterances on the models created by the training-function. These functions where first created in MatLab. Then the test-function where implemented on the DSK. An evaluation of the implementation is performed. / Detta examensarbete går ut på att implementera en röstigenkänningssystem på en DSK – ADSP-BF533 EZ-KIT LITE REV 1.5 baserad på teorin om HMM, Hidden Markov Model. Implementeringen är baserad på teorin i examensarbetet Speech Recognition using Hidden Markov Model av Mikael Nilsson och Marcus Ejnarsson, MEE-01-27. Det som gjorts i arbetet är att utifrån teorin implementerat en MFCC, Mel Frequency Cepstrum Coefficient funktion, en träningsfunktion som skapar Hidden Markov Modeller av unika uttalanden av ord och en testfunktion som testar ett uttalat ord mot de olika modellerna som skapades av träningsfunktionen. Dessa funktioner skapades först i MatLab. Sedan implementerades testprogrammet på DSP:n Texas Instruments TMDS320x6711. Sedan utvärderades realtidstillämpningen. / Nick Bardici, nick.bardici@gmail.com Björn Skarin, bjorn.skarin@exallon.sigma.se

Karin Rehnqvist (f. 1957) är idag en av Sveriges främsta kompositörer och hon är välkänd även internationellt. År 2000 skrev Rehnqvist stycket Till Ängeln med de brinnande händerna till den amerikanska oboisten Cynthia Green Libby. I detta examensarbete analyseras innehållet i stycket med instudering och kringarbete. Syftet med studien var att få en inblick i nutida musik och få en djupare förståelse av stycket. Dessutom att utvecklas som solist framför en ensemble. Resultatet var först och främst en fantastisk konsert men också ett sätt att analysera verk för djupare förståelse som jag kommer kunna använda i mitt framtida musicerande. Här finns en djupdykning i Karin Rehnqvist stycke Till Ängeln med de brinnande händerna som förhoppningsvis får såväl musiker som publik att upptäcka stycket. Det kan vara till stöd som källa för bakgrundsbeskrivning av verket, musikanalys samt även spelteknisk hjälp.

Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla är baserad på Vilhelm Mobergs utvandrarepos och sågs mellan åren 1995–1999 av över en miljon besökare. Denna undersökning har med utgångspunkt i de teoretiska termerna adaption, ledmotiv och folkton analyserat dels hur den litterära textens teman och handling har adapterats till musikalen i form av sångtexterna och dels hur upphovsmännen har valt att musikaliskt förmedla Karl Oskars och Kristinas kärlek samt Kristinas hemlängtan. Begreppen ”aural equivalents” och ”musically voiced” har varit ledord i undersökningen, likaså dramaturgiska teman. Undersökningen är både en adaptionsanalys och en musikalisk analys. Enligt det hermeneutiska tankesättet pendlar undersökningen mellan detaljerade analyser av utvalda låtar och låttexter och mer översiktliga analyser av musikalen som helhet i förhållande till Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Det står klart att upphovsmännen har förvaltat originalverkets berättelse väl, men de har också gjort en del perspektivförändringar då många av karaktärerna har fått mindre utrymme än i böckerna, medan karaktären Kristina tar mer plats i musikalen. Upphovsmännen har använt sig av ledmotiv och folkton som ”aural equivalents” för att både skildra kärleken mellan Kristina och Karl Oskar och Kristinas hemlängtan. Ledmotivens symbolik är tematisk, snarare än kopplad till enskilda karaktärer, vilket i sin tur har resulterat i en komplex ”väv av ledmotiv”. Folkton och direkta inlån från traditionell folkmusik har använts för att gestalta Kristinas hemlängtan och för att placera berättelsen i tid och rum. Till sist reflekteras det över det faktum att även utvandrareposet är en adaption av den svenska utvandringen till Amerika under 1800-talet. Denna undersökning hoppas kunna bidra till forskningen kring hur ett originalverk påverkas av att adapteras till musikteaterns förutsättningar och konventioner och på vilka sätt en musikalkompositör musikaliskt kan gestalta de dramaturgiska teman som en musikal består av.

The sacrificial tree of Frösö: A symbiosis of two cultures? This bachelor thesis deals with the site of what has been interpreted as the remains of a sacrificial tree under the church of Frösö, on the island of Frösö. The found material consists predominantly of animal bones, where a large part has been identified as wild animals such as brown bears, but also a large number of juvenile pigs. Previous research has interpreted the place as an Old Norse place of worship to the Norse god Frey, due to the rich numberof pigs and the islands theophoric name (translated to “The island of Frey”). The unusual wild animals, such as squirrels and red deer have been interpreted as a staging of the ancient world tree Yggdrasil in Norse mythology. The overrepresentation of bones from brown bear however has been debated and is often compared to Sami bear graves. There are some similarities to the bear graves, but the differences that exist needs to be looked at more closely. The aim is to process materials and interpretations in a more holistic way. This is done by discussing various ritual acts, belief system and the choice of place of worship and sacrificial material, then apply this to the findings under the church of Frösö. Since such a large part of the bone material descents from brown bears, the use of bears in various cult practices has also been studied. The aim of this study is to provide new insight and interpretation of which ethnic groups may have used the site, before the church was built.The discussion concludes that a symbiosis is possible in the vicinity of the island, and that it is therefore not unlikely that this also applies to the island of Frösö. The found material under the church of Frösö could be remnants of a bear ceremony, but it could also be remnants from a more economic aspect or simply a mixture of the two. The bear was important financially in the Norse society and a Sami influence, based on their customs and beliefs, is not entirely unlikely given the close contact that existed. This could therefore have been symbolically incorporated into the religious rites.

Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.Konserten kom istället att till större del baseras på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att jag och mitt barn drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget och fortfarande pågående förlopp av debiliterande sjukdom. Ur konsertprogrammet: "Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”. Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, min syn på konst och musik är i denna betydelse absolut. Jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt. Men min examenskonsert som process är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat, den inre metaberättelse som omgärdat mitt konstnärliga arbete. Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg, att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta. / Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.  Ett utvidgat, sammansatt– litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång kom att bli viktigt för mitt arbete. Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.  Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av äldre och modernare element.  Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, både hennes tradition som helhet och hennes personliga stil som konstnär präglas av detta förhållande.  Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång, detta är både något subtilt jag upplever som speciellt för henne som uttövare, samt viktiga drag hos hennes sångtradition som helhet: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt. Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.  Matter-of-fact som en isländsk saga.

Uppsatsen undersöker björnklor upptäckta i järnåldersgravar (ca 500 e.Kr. – 1100 e.Kr.) på Gotland, Sverige. Brunbjörnen har aldrig funnits som en del av i öns fauna, vilket innebär att varje björnklo som upptäcks är ett spår av ett forntida utbyte mellan ön i fråga och omgivande fastlandsområden. Tidigare forskning inom ämnet har mest bestått av sammanställningar av gravkontexter med björnklor. För att ytterligare tolka björnklorna och för att diskutera det möjliga syftet bakom deponeringar i gravar behöver emellertid klor knytas till tillhörande tassar. En vanlig förklaring är att björnklor härstammar från pälsverk. Teorin om päls fungerar dock inte för alla upptäckta klor. Därför syftar uppsatsen till att skapa en metrisk metod genom mätningar av referensmaterial av björnklor. Tanken är att mätmetoden ska användasför att undersöka och tolka arkeologiska fynd av björnklor. Tolkningen av klorna är en viktig del i förståelsen om hur djurresurser nyttjades under förhistorisk tid. / This paper examines bear claws discovered in Iron Age graves (c. 500 AD – 1100 AD) in Gotland, Sweden. The brown bear has never existed as a part in the island's fauna, meaning that every bear claw discovered is a trace of the ancient exchange between this island and the surrounding mainlands. Previous research on the subject has mostly consisted of compilations of the number of grave contexts with bear claws. However, to further interpret bear claws from each burial context and to discuss the possible purpose behind deposition in the grave, claws need to be assessed for associated paws. A common explanation is that bear claws derives from fur. However, the theory of fur does not work for all discovered claws. Therefore, the paper aims to create a metric method through measurements of reference material of bear claws. The idea is that the measurement method could be used to examineand interpret the archaeological bear claws. The interpretation of the claws is an important part of the understanding of how animal resources were used in prehistoric times.

<p>Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut.</p><ul><li>Hur och varför jagade samerna björn?</li><li>Hur och varför helgade samerna björnen?</li><li>Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras?</li><li>Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?</li></ul>

<p>Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.</p><ul><li>Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?</li><li>Hur gick jakten på björnen till?</li><li>Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?</li></ul><p>För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.</p>