Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad. / This study aims to show how the image of the Sami has changed during 1868-1954 by studying what Swedish textbooks have highlighted about the Sami. Furthermore, this study compares the image of the Sami to the image of Non-European nomads to show the relationship between these images but also how they change during the period. The study uses the theory of image that Kenneth Nyberg formulates in his thesis. Every description and valuation in the textbooks are considered, the stereotypical and elementary as well as the elaborated and complex. Specific descriptions and valuations that are highly valued are those concerning, family relations, characteristics, relations with other cultures, and the relation with nature. The result of this study shows that the image of the Sami and of the Non-European nomads have similarities between each other that are lasting over time. The study also shows that the image of the Sami is more elaborated and that they are portrayed in a friendlier way than Non-European nomads.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

<p>Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut.</p><ul><li>Hur och varför jagade samerna björn?</li><li>Hur och varför helgade samerna björnen?</li><li>Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras?</li><li>Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?</li></ul>

<p>Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.</p><ul><li>Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?</li><li>Hur gick jakten på björnen till?</li><li>Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?</li></ul><p>För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.</p>

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut. Hur och varför jagade samerna björn? Hur och varför helgade samerna björnen? Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras? Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats. Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut? Hur gick jakten på björnen till? Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt? För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.

The phenomenon of Digital Nomads (DN) is quickly becoming a rising trend within the knowledge workforce. Their idea is to work remotely and travel the world at the same time. In this thesis 8 semi-structured interviews with DNs were performed to answer the following research questions: (1) What kind of challenges do Digital Nomads face and how do they overcome them? (2) What can we learn from digital nomadism in relation to the future of work? Half of the participants were self-employed DN and the other half were employed by a company. Challenges they faced were divided into three perspectives: individual, work-related and global challenges. Their definition of a ‘true’ DN, their attitudes towards corporate work and experienced challenges are presented in the findings. By analyzing the findings, DN in relation to the future of work is discussed as well as challenges DN and corporates face together and suggestions on how to create a better collaboration between the two is presented.

Forskningen om digitala nomader i turismsammanhang har främst fokuserat på att förstå och definiera fenomenet. Dock finns det begränsad forskning gällande digitala nomader på destinationsnivå. Denna studie belyser digitala nomader och hur de resonerar kring val av destination. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer utförts samt en netnografisk studie på det sociala forumet Reddit. Därefter har en tematisk analys applicerats på den insamlade empirin. Som resultat har nio teman identifierats. Ur dessa teman har, bland annat, krav och preferenser på en destination, sociala aspekter och ekonomiska anpassningar visat sig relevanta i val av destination hos digitala nomader. En viktig aspekt som framkommit genom samtliga delar i studien är det karaktärsdrag hos digitala nomader som kombinerar jobb och fritid under resan. Som resultat till detta kan det konstateras att detta segment har mer specifika krav på destinationer. Destinationer ska därför fungera både i en social aspekt, som arbetsplats och som en fritidsarena. Avslutningsvis föreslås vidare forskning för att skapa en större förståelse för detta segments resmönster och tillfälliga hemmiljöer. / Digital nomadism in tourism research has focused on understanding and defining this phenomenon. However, little research has been conducted on the connection between digital nomads and their destination choices. Based on a qualitative approach with combined interview and netnographic methods, this paper aims to illustrate digital nomads and the factors influencing e their choice of destination. A thematic analysis was applied to the collected data, resulting in the identification of nine themes. Preferences and demands in a destination, personal finances, and social aspects, amongst others, are some of the factors that have an impact on destination choice for digital nomads. A key characteristic found throughout the study is the leisure and business combination that digital nomads have in their way of traveling. As a result, it can be ascertained that this market segment has precise demands on destinations. Destinations must therefore serve as an arena for remote work, networking, and leisure. Lastly, suggestions for further research are presented in two areas: to create a better understating of this segment’s travel patterns and their use of temporary bases as home environments.

A new nomad society is colonizing the desert landscape of the American Southwest. It is a leaderless seasonal swarm, dispersed but densely connected socially, able to form and disband agile urban communities the size of large American cities. It consists of highway bound leisure hunters driving extremely wasteful vehicles that while parked are able form a dense and resilient pioneer society. They are predominantly retired and constructing a new American dream, an informal utopia created from potlucks, social media, satellite dishes and mobile homes. This frontier society of urban flexibilization, decentralization and total urbanization is a product of the complexity and uncertainties of cities being amplified by technological and social disruption, climate change and economic crises. In a mobile future, informal and temporary uses will be important drivers of development and the urban periphery a breeding ground for new forms of urbanism. How do we govern, plan for and understand this development? The nomad cities are poorly documented and understood, especially in academia. With this thesis I aim to change that. I have conducted extensive field studies, including both quantitative mapping and semi-structured qualitative interviews. The data has been analyzed using a theoretical framework consisting of network theory of Castells, spatial analysis ideas of Lefebvre, Venturi, Friedman, Deleuze and Guattari, and social theories of Bourdieu, Foucault and Standing among others. The basic building block of the nomad city are recreational vehicles (RVs); trailers, motorhomes and camper vans. The RV is in itself a hybrid phenomenon that embodies conflicting ideals of the American society: total freedom of movement, the reinvention of the self on the frontier and the American dream. It is both individualistic and community based, and it’s urban forms are highly adaptable to societal changes, mirroring society’s development as well as the changing landscape it inhabits. It recreates itself and revises its citizens’ common habitus with every iteration. The RV world contains multiple layers of meaning for our increasingly urbanized society. It is a frontier for the expansion of exurbia and a physical manifestations of the network society. It creates small initiatives that create ripple effects and thereby a transformation of the urban fabric. To encourage these practices the role of planning needs to be revised. It should not primarily be to decide what is built but to enable the emerging practices that are there. Instead of presenting a grand plan we should allow a multitude of bottom up processes to lead development. In the words of Cedric Price: “The primary aim of planning is not to specify an ideal state but to open up to new possibilities”.