Växande invandring till Sverige skapar nya sociala utmaningar och i debatten om lämpliga strategier pekas ofta på civilsamhällets roll. Det svenska civilsamhället har historiskt haft en nära relation med staten och utgjort ett betydande och unikt komplement till välfärdsstaten. Den svenska regeringen betonar idag att staten måste samarbeta med ideella sektorn för att hantera utmaningarna med en växande heterogen befolkning. Syftet med denna studie är att mot denna bakgrund, explorativt, undersöka hur civilsamhället och dess aktörer samverkar med varandra och med kommunen i integrationsprojekt. Undersökningen har genomförts i glesbygdskommunen Aneby och består av 12 kvalitativa intervjuer med drivande representanter från olika organisationer och kommunala avdelningar. Genom intervjuerna exemplifieras erfarenheter och perspektiv på samarbeten i Aneby och syftar till identifiering av faktorer som stimulerar samverkan och dess effekter samt vilka hinder och utmaningar som finns med samverkan i integrationsverksamhet. Resultatet visar att respondenterna lyfter fram olika aspekter på hur samverkan fungerar, bland annat arbetar de tillsammans mot gemensamma mål vilket bidrar till ett starkt och enat integrationsarbete. De betonar vikten av att utveckla och förstärka relationer och nätverk i samhället för att skapa en öppenhet mot varandra. Respondenterna har en övertygelse att arbeta förebyggande mot exkluderande attityder i samhället och istället främja gemenskapen genom olika mötesplatser. Det framgår även att respondenterna hanterar svårigheter och utmaningar som uppstår tillsammans vilket indikerar en stabil grund i deras samarbete. Aneby kommun är ett litet samhälle vilket innebär särskilda förutsättningar för samverkan. Sammantaget belyser studien att samverkan har en betydande roll i integrationsverksamhet.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ”rätt” riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen.   Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen.   Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag. Därefter analyseras utfallet och förslag till åtgärder ges som kan minska arbetslösheten.   Studien visar att arbetslösheten och sysselsättningen har ökat sedan den globala finanskrisen. De test som har genomförts resulterar i att Riksbankens penningpolitik har varit mer offensiv än vad Taylorregeln föreslagit. Den reporänta som Riksbanken använt sig av följer en tydligare trend med KPIF som inflationsmått istället för KPI vilket är anmärkningsvärt då inflationsmålet är uttryckt i KPI. Testet av sambandet mellan produktion och arbetslöshet visar även att relationen är svagare än vad Okuns lag beskriver.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning. För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har.  Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter.

Hållbarhet är ett aktuellt ämne och till följd av den ökade pressen från intressenter ochsamhället prioriterar många företag hållbarhet. Ett sätt som företag kommunicerar sitthållbarhetsarbete är via företagets hållbarhetsrapport och hållbarhetsredovisning. FN:sGlobala mål som är en del av Agenda 2030 har många företag de senaste åren börjatinkludera i hållbarhetsrapporten. Denna studie kommer att undersöka hurhållbarhetsrapporteringen av FN:s Globala mål har utvecklats under 2017–2020 för företaginom bygg- och fastighetsbranschen verksamma i Sverige. Även en fördjupad granskningkommer att genomföras för att undersöka den eventuella risken att företag använderredovisningen av FN:s Globala mål för impression management genom grafiskframställning i hållbarhetsrapporten även risken för greenwashing i rapporten undersöks.Hållbarhetsrapporteringen är ett relativt nytt forskningsområde, vilket märks inomlitteraturen där tidigare studier är begränsat i jämförelse med studier inom finansiellredovisning. Vi har därmed till viss del utgått från studier om finansiell rapportering då detär ett område som studerats i högre grad. Utifrån teoretiska referensramen har tre hypoteser samt forskningsfrågor formulerats, varavstudiens data samlas in via den modifierade CONI-modell samt via den ingåendeinnehållsanalysen. T-test genomförs för att besvara hypoteserna vilket visar på att bådefrekvensen och kvaliteten för redovisningen av FN:s Globala mål är signifikant högre år2020 än 2017. Kvaliteten i redovisningen av FN:s Globala mål för företag som upprättarintegrerade hållbarhetsrapporter inte är signifikant högre än för företag som upprättar enseparerat hållbarhetsrapporter år 2020. Observationerna från den ingåendeinnehållsanalysen visar på att företag använder sig av grafisk framställning i störreutsträckning används för att visa en positiv trend, vilket kan tyda på impressionmanagement, något som denna studie inte kan bekräfta eller avfärda. Studien visar även attföretag redovisar sju av FN:s Globala mål till högre grad med hjälp av grafisk framställning,varav majoriteten av dessa mål klassificeras som miljömål. Resultat kan innebära attföretagen använder sig av impression management för att framstå mer hållbara än vad deegentligen är. Att företagen i högre utsträckning redovisar positiva hållbarhetsaspekter ännegativa kan även det tyda på greenwashing, något som studien inte kan bekräfta elleravfärda. Studien visar på fortsatt problematik inom hållbarhetsrapportering som avsaknadtrovärdighet och jämförbarhet, där en lösning kan vara mera globala standarder, regleringsamt granskning av extern part. Detta är något som inom en snar framtid kommer att bliaktuellt i form av EU:s nya direktiv CSRD och ISSB:s globala standarder.

I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

<p>Denna studie ämnar utvärdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med bestämda tankar och idéer kring hur ledarskapet bör se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom påverkar ledarskap och på så sätt acceptansen av strategier som ska vara allmängiltiga och ena kulturerna. Undersökningen baseras på en fallstudie, där man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation. Dessa intervjuer syftar undersöka ledarnas syn på det egna ledarskapet, företagets ledarskapsfilosofi och ett nyutkommet policydokument. Analysen och resultatet bygger på svaren från dessa intervjuer och paralleller dras till kultur- och ledarskapsteorier relevanta för studien. Forskarna vill ta reda på om gemensamma ledarskapsstrategier inom globala organisationer fyller sitt syfte, eller om man borde utveckla ledarskapsstrategier lokalt.</p>

<p>Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag – i detta fall</p><p>företaget Scania CV AB – genom sina officiella intern- och kundtidningar i olika</p><p>länder förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.</p><p>Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningar</p><p>analyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval av</p><p>artiklar – både text och bild – och tidningarnas grafiska kommunikation</p><p>analyseras.</p><p>Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stort</p><p>utrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs i</p><p>tidningarna sägas förmedla företagets corporate brand. Materialet visar dock på</p><p>vissa kulturella skillnader i tidningarnas framställningar, vilket leder till frågan om</p><p>företagets kärnvärderingar eventuellt behöver förtydligas för att möjliggöra ett</p><p>mer enhetligt budskap. Även den grafiska kommunikationen spretar till viss del</p><p>och i vissa artiklar saknas ett tydligt fokus på företaget och dess verksamhet.</p>

Denna studie ämnar utvärdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med bestämda tankar och idéer kring hur ledarskapet bör se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom påverkar ledarskap och på så sätt acceptansen av strategier som ska vara allmängiltiga och ena kulturerna. Undersökningen baseras på en fallstudie, där man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation. Dessa intervjuer syftar undersöka ledarnas syn på det egna ledarskapet, företagets ledarskapsfilosofi och ett nyutkommet policydokument. Analysen och resultatet bygger på svaren från dessa intervjuer och paralleller dras till kultur- och ledarskapsteorier relevanta för studien. Forskarna vill ta reda på om gemensamma ledarskapsstrategier inom globala organisationer fyller sitt syfte, eller om man borde utveckla ledarskapsstrategier lokalt.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag – i detta fall företaget Scania CV AB – genom sina officiella intern- och kundtidningar i olika länder förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand. Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningar analyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval av artiklar – både text och bild – och tidningarnas grafiska kommunikation analyseras. Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stort utrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs i tidningarna sägas förmedla företagets corporate brand. Materialet visar dock på vissa kulturella skillnader i tidningarnas framställningar, vilket leder till frågan om företagets kärnvärderingar eventuellt behöver förtydligas för att möjliggöra ett mer enhetligt budskap. Även den grafiska kommunikationen spretar till viss del och i vissa artiklar saknas ett tydligt fokus på företaget och dess verksamhet.