No description available.

Diss. Uppsala universitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på sameskolorna i Sverige tolkar det samiska perspektivet samt hur de menar att de omsätter direktiven kring samiskt perspektiv i det dagliga arbetet. Samekolorna har, av regeringen, fått i uppdrag att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning. Olika förordningar och dokument beskriver dessa direktiv med att sameskolan ska förmedla samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv, undervisningen ska baseras på samisk grund, skolan ska överföra traditioner samt förmedla den samiska kulturen. Det saknas dock en beskrivning av dessa direktiv och därför ville jag ta reda på hur lärare på sameskolorna tolkar och omsätter direktiven. I studien har jag gjort halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare på olika sameskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan jag gjorde meningsanalys med innehållsanalys där jag sorterade intervjusvaren utifrån informanternas mening. Sedan analyserade och sammanställde jag svaren utifrån mina forskningsfrågor. Studien visar att språket anses vara den starkaste bäraren av samiskt perspektiv. Vidare anser lärarna att samiskt perspektiv handlar om hur man får in den samiska kulturen i undervisningen. En annan del i samiskt perspektiv anser lärarna är att den fysiska miljön är samisk. Studien visar att lärarna anser att tematiskt arbete och ämnesövergripande arbete är att rekommendera vid arbete med samiskt perspektiv. Lärarna uttrycker en osäkerhet kring vilket innehåll undervisningen ska ha samt huruvida deras egen kunskap räcker för undervisningen. Att lärarna måste omtolka läroplanen till samiskt perspektiv anser lärarna bidrar till osäkerhet och stress.

Sammanfattning: I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond. Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet. Nya styrdokument träder i kraft 1 juli 2011. Informanternas utsagor indikerar generellt att religionerna betraktas museala med lågt samtidsvärde och meningserbjudande. Deras utsagor uttrycker även begränsade kunskaper om religionerna samt ett icke prioriterande av dem inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A. Min slutsats är att resultatet kan härledas till att gällande ämnesplan och kursplan för religionskunskap på gymnasiet frånser preciseringar av religionerna.

om du eier an Arne Jacobsen-stol, og det å spikre en pinne til ryggen på den, gjør den mer anvendleig for deg og ditt hverdagsliv, vil dette heve eller senke verdien på stolen? For meg er svaret helt klart ja. Jeg synes man i større grad skal forme sine egne objekter og de objektene vi omgir oss med i hverdagen. Hvorfor skal en designer som du aldri engang har møtt, være bedre skikket enn deg selv til å bestemme hvordan du skal ha det rundt deg?

No description available.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.

The Sami bear graves is an important source for archaeological research on the indigenous people of the Nordic countries. They bring stories of the past through the bones and through written sources from the 17th century. The mythological stories tell us about interactions between man and the holy creature that is the bear, and the buried bones have their own stories to tell. The aim of this study is to analyse the connection between the Sami and the bear and search for a thicker understanding about the reasons for this animal to be buried in own graves. By close readings of archaeological reports, analyses of the Sami culture and religious practices where the bear is present, and, not the least, thoughts about the fluid borders between human and animal agents, a bigger picture will emerge that explains why the bear were of such importance. This paper will thus be a contribution to the knowledge of the Sami culture and the archaeological research that has emerged over the last century.

Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?