Repatriering av samiska föremål, mänskliga kvarlevor samt immateriellt kulturarv är en fråga som inte har något enkelt svar.Samtidigt är det en fråga som gång på gång uppkommer inom museisammanhang. Västerbottens museum är ett länsmuseumsom har utarbetat en repatrieringspolicy av samiskt kulturarv för att kunna bemöta denna fråga.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur diskursen ser ut kring repatrieringspolicyn inom museet, problem ochmöjligheter. Undersökningen baseras på en djupintervju med anställda på Västerbottens museum och en representant ur museetssamiska referensgrupp.Under intervjun kommer ett antal teman fram som handlar om kontext samt identitet. Både från museets sida och från densamiska representanten anses det positivt med en repatrieringspolicy. Det handlar om en önskan om samverkan och attinvolvera samer vars kulturarv har samlats in och tolkats utifrån ett västerländskt sätt att se på kulturarv. / Repatriation of sami objects, human remains and intangible heritage is an issue which doesn't seem to have an easy answer.Although this is an issue that time and time again arise in the context of museums. The county museumVästerbottens museumhave created a policy regarding repatriation of sami heritage, to converge this issue.The aim of this examination paper is to study the discourse within the museum regarding the repatriation policy, problems andpossibilities. The study is based on an in-depth interview with the staff of Västerbottens museum and a representative of themuseums sami reference group.During the interview, a couple of themes where pinpointed that dealt with context and identity. It was acknowledged by boththe museum and the sami representantative that a repatriation policy is a good thing. It recognises a wish to co-operate andinvolve the sami people, whose culture have been collected and interpreted by a western point of view.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism.

This thesis aims to investigate how three public libraries are working and perceive their role located in a municipality with a Sami population. The Sami population is one of Sweden's five minorities and a recognized indigenous people which gives them certain rights according to the minority law. Qualitative interviews are used as a method to gain a deeper understanding of how librarians and Sami coordinator discusses their work with the Sami people. The theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen's "The four space" model (2012), which describe the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. The analysis shows that three of the four spaces, based on theoretical framework was dominant, and that was learning space, inspiration space and meeting space on the concept of the librarian and Sami coordinators view of the library as a public space.Respondents view the library as a public space where the Sami culture can be seen in cooperation with the Sami coordinator. Librarians highlights a couple obstacles in their work with the Sami people, and that was: lack of resources, language skills, no demand for library resources and geographical distances.

This master’s degree essays aim was to analyse and to compare the descriptions of Sami people in three different types of sagas: Legendary Sagas, Sagas of Icelanders and Kings’ sagas. For this contribution, four Legendary Sagas, two Sagas of Icelanders and two Kings’ sagas were examined. The working hypothesis was, that sagas that were written closer to the narrative time were to be more realistic than episodes in sagas that were written significantly later. The results of the analysis of these sagas indicate that there are no significant differences between the different types of sagas and that the presentation of Sami people in these sagas is more affected by the writers worldview and intentions than the time they were written. / Das Ziel der vorliegenden Arbeit war es, die Beschreibungen der samischen Bevölkerung in drei verschiedenen Sagagattungen ­ Vorzeitsagas, Isländersagas und Königsagas ­ zu analysieren und zu vergleichen. Zu diesem Zweck wurden jeweils vier Vorzeitsagas, zwei Isländersagas und zwei Königsagas untersucht. Die aufgestellte Arbeitshypothese für die Untersuchung besagte, dass Sagas, die zeitlich näher zur Erzählzeit verfasst wurden, realistischer sein müssten als Sagas, deren Abfassungszeit deutlich später als die Erzählzeit ist. Die Ergebnisse der Untersuchung und Analyse zeigen jedoch, dass es keine signifikanten Unterschiede in der Beschreibung der samischen Bevölkerung zwischen den verschiedenen Sagagattungen gibt, und dass die Weltanschauung und die Intentionen der Sagaautoren einen stärkeren Einfluss auf die Beschreibungen haben als die Abfassungszeit.

Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.

Studiens syfte är att undersöka hur tidigare religionsforskare har analyserat, tolkat och beskrivit fornskandinavisk völva respektive samisk nåjd, utifrån ett forskningshistoriskt respektive ett genusvetenskapligt perspektiv, med fokus på likheter och skillnader i deras religiösa verksamheter, om de baserat sina tolkningar vid låne- eller arvsteori, samt deras tolkningar av funktionärernas genusaspekter. Studien bygger på Håkan Rydvings framförda låne- och arvsteorier, och hur tidigare religionsforskning använt sig av dessa för att studera völvan och nåjden. Resultatet visar att de studerade religionsforskarna baserat sin respektive forskning på låneteorin, men skiljer sig åt i sin framställning av völvan och nåjdens likheter och skillnader, och dess genusaspekter. Den skillnad i hur funktionärerna framställs bygger på forskarnas skilda perspektiv, exempelvis Sundqvist vars analys bygger på samhällskontexter.

I studien undersöks det varför samer från Sverige söker vård i Norge hos Sanks. Syftet var att få veta mer om svenska samers erfarenheter av aktörer inom hälso-och sjukvård och socialtjänst och undersöka vad det är som gör att svenska samer söker vård hos norska Sanks. Sanks är ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge och målet är att bidra till en likvärdig vård för den samiska befolkningen som majoritetsbefolkningen. Sanks har behandling för barn, unga och vuxna inom psykisk hälsa och missbruksproblematik. I studien deltar tre personer som alla är samer från Sverige och har sökt vård hos Sanks. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien är uppdelad i olika teman som samiska identiteten, upplevelser i Sverige, upplevelser från Sanks och förändring. Resultatet visar att kunskapsbrist är en stor anledning till att svenska samer söker vård hos Sanks i Norge. I resultatet framkom det att svenska samer upplever att de ofta får förklara och berätta om sin samiska kultur och bakgrund i vårdmöten. Informanterna upplevde att de blev förstådda och kände inte att de behövde förklara sin livssituation när de fick kontakt med Sanks. / <p>2019-09-17</p>

Which meanings are attributed to the Swedish mountains in the normative discourse 2020? How does the portrayal of the mountains relate to Sami and Swedish culture? What opportunities and difficulties are there for the development of Sami tourism in relation to the mountain tourism norm 2020? The purpose of this thesis is to study the normative portrayal of the Swedish mountains by Swedish and Sami tourist organizers in 2020 and how it could affect the development of Sami tourism. Through colonial and normative discourse theory, the thesis investigates how the Swedish mountains as a phenomenon relate to Sami and Swedish culture. Findings from previous research shows that the norm of Swedish Mountain portrayal has historically been based on the perceptions of the Swedish majority population. For Sami tourism to be profitable, it should therefore be conducted in accordance with the expectations of the majority society. The empirical material in this qualitative discourse analytical study consists of advertisements for tourist activities in Swedish tourist magazines, websites for Sami and Swedish tourist organizers and the magazine “Turist”. The material has been published or is available in 2020. The material testifies to a narrow normativity in how the Swedish mountains are portrayed by both Swedish and Sami tourist organizers. The mountains are portrayed as wild and different to Swedish society but also as harmonious and easily accessible. The analysis shows a contradiction between Swedish tourists' expectations and the administration of the Swedish mountains. The conclusion of the study is that Sami tourist organizers have a unique opportunity to stand out in a narrow normative market with their Sami identity and culture. This opportunity, however, relies on Sami tourist organizers exclusive right to portray their culture.

The subject of this report was to investigate how the Sami people are portrayed in the history subject in the Swedish upper secondary school. The aim was to analyse if the image portrayed was a contributor to a generalization of the heterogeneous groups of the Sami people. This study was conducted through qualitative methods where I interviewed eight teachers. The most common courses were History 1a1 and History 1b, but other advanced courses as History 2b were also represented. The theoretical framework of this study was based upon curriculum theory to analyse why, and how the teachers choose the specific content in their teaching. The result of the study confirms earlier work that shows how the Sami people are marginalized and exemplified by both the textbooks and the teachers. Furthermore this study shows that the teachers choose conflicts that happen in the present to relate their teaching so the students can relate to the content easier. When the teachers mention the Sami people it is mostly the reindeer herding ones because the conflicts regarding the rights to land and hunting are the most publicly noticed. The Sami that are not involved with reindeer herding are therefore even more marginalized because of the lack of knowledge the teachers possess. It is hard for the teachers to teach about the Sami when the curricula do not explicitly mention the Sami, in correlation to the fact that most of the teachers do not have any education about the subject. This study shows that education is necessary for the teachers if the history of the Sami people would become more present in the teaching.

The purpose of this thesis was to gain knowledge about the experiences of individuals from the Sámi community regarding the public libraries of Sweden. This was done through qualitative interviews with 9 individuals from the Sámi community living in Swedish Sápmi.  The research questions were:  In what ways do individuals from the Sámi community feel that Sámi culture is represented and included on swedish public libraries in 2020?  In what ways do individuals from the Sámi community feel that swedish public libraries could improve their work regarding  representation and inclusion of the Sámi culture?  Findings show that the general view on the public libraries among the interviewed is positive. However the level of satisfaction with the inclusion and representation of Sámi culture in the libraries varied greatly. Those among the interviewed who are living in municipalities with special responsibility regarding Sámi culture (Swe: samiska förvaltningskommuner) were more satisfied with, amongst other things, the collection of literature surrounding Sámi topics, its display and how it was arranged in the library. Findings also show that many of the interviewed were highly positive to library staff gaining more knowledge about Sámi culture. The knowledge that many interviewed requested was knowledge amongst library staff that Sámi languages is not one, but many distinct languages. If Sámi culture is to be represented by the library there has to be a certain level of competence regarding Sámi culture to make sure that this representation is made in ways that are respectful, nuanced and not in any way exotifying.