<p>Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.</p><p>De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.</p><p>Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.</p>

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut. Hur och varför jagade samerna björn? Hur och varför helgade samerna björnen? Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras? Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats. Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut? Hur gick jakten på björnen till? Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt? För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning. De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext. Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.

The aim of this essay is to explore how Swedish textbooks and official documents regarding the upper secondary school present indigenous religions. Special emphasis is placed on how the textbooks write about the Sami religion. The issues have been what picture do the textbooks give of the Sami religion and other indigenous religions? What do the authorities write about indigenous religions in the control documents of the school? Do the textbooks give a stereotypical image of indigenous people? Are indigenous religions considered as a historical or contemporary phenomenon? The method has been text analysis and ten textbooks in Religious studies have been investigated. The theoretical perspective is Bhabha´s theory of stereotypes and the other.    The result shows that the curriculum for the upper secondary school proclaim that schools should teach about Sami religion, but it doesn´t say anything of other indigenous religions. The subject syllabus of religion does not include anything about Sami religion or any other indigenous religions. This could be one reason why the books write little about the subject. Not even half the textbooks have a chapter about indigenous religions. Only two textbooks had a section about Sami religion. Whether the textbooks give a stereotypical picture of indigenous people or not differ between books. About half the books give a stereotypical description of indigenous people. The Sami people were not described in a stereotypical way, but occasionally they were described as the other.Mainly the textbooks describe the religions as something that belong in the past or in remote areas of the world.

Throughout history the Sami community have been excluded from Swedish society. They were submitted to discrimination, abuse and the denial of rights. Although the political movement of Sami people is long, we have in recent years seen how a demand for truth and justice is taking more space within the official Sami political movement. The aim of this thesis is to gain a wider understanding of Sami political demands and the idea of justice in Sweden through a Truth Commission. Applying a post-colonial theory and Bacchi’s “What’s the problem?”-methodology I have set out to analyse how the discourse of the idea of justice and a Sami Truth Commission (STC) is being constructed by the Sami political movement, non-affiliated Sami and the Swedish government. The secondary material I have used is earlier research and pre-existing interviews with Sami people. My primary material is documents made by Sami political movement and the Swedish government regarding a STC. The conclusion is that the Sami political movement are constructing the discourse on a STC with a homogenous view of accountability. The non-affiliated Sami is constructing the discourse with a diversity of notion such as accountability, moving on and internal responsibility. The government’s discourse on STC is constructed with non- accountability and silence. However, there is a discourse on the idea of justice and it is constructed with notions of increased participation and to combat racism. / Det samiska samhället har genom historien exkluderats från majoritetssamhället i Sverige. De har blivit utsatta för diskriminering, övergrepp och blivit nekade sina rättigheter. Den samiska politiska rörelsen har en lång historia men det är på senare tid som vi sett ett ökat krav för sanning och rättvisa inom den parlamentariska samiska politiska rörelsen. Syftet med denna uppsats är att nå en bredare förståelse av de politiska kraven inom rörelsen och idén om rättvisa utifrån idén om en sanningskommission. Genom att använda mig av en postkolonial teori och av Bacchis ”What’s the problem”-metod vill jag analysera hur diskursen om idén om rättvisa och en samisk sanningskommission (SSK) konstrueras av den samiska politiska rörelsen, icke-politiska samer och den svenska regeringen. Mitt sekundära material består av tidigare forskning och genomförda intervjuer och mitt preliminära material består av dokument från den samiska politiska rörelsen och regeringen gällande en SSK. Mina slutsatser är att den samiska politiska rörelsen konstruerar diskursen om en SSK med en homogen bild av statens ansvar. De icke-politiska samerna konstruerar diskursen med en mångfald av begrepp så som ansvarighet, idén om att gå vidare och internt ansvar. Regeringens diskurs av en SSK är konstruerad med ett icke-ansvar och tystnad. Däremot går det att utröna en diskurs om rättvisa som är konstruerad med begrepp som ökat deltagande och kampen mot rasism.

The similarities between psychosis and different mystical experiences are striking. Professor Jens-Ivar Nergård (1998, 2006) has pointed out similarities between the calling of the Sami shaman/nåjd and the state of psychosis and high-lights the reciprocal meanings andpurposes of these similarities in a Saami context where the calling and the called are regarded as meaningful for the community. By comparing what psychodynamic theorynames psychosis with the calling process of the nåjd the aim of this work is to investigatethe question of how the latter’s discourse finds individual and contextual purpose andmeaning in the psychological functions leading to the former. Since this comparison andinvestigation concerns two different ontologies and discourses, with their own conceptsand views on the psychological functions mentioned, it is done in a qualitative comparativemethod of discourse analysis.The psychodynamic discourse through the books of professor Johan Cullberg classifiespsychosis as a psychological regression to a more primitive psychological state in whichthe individual is caught in primary process thoughts; characterized by dilutions, hallucinations and magical thinking. The psychodynamic discourse sees no contextual, and verylittle individual, meaning or purpose with these functions. This theory is what I will compare to the material given by primarily Jens-Ivar Nergård from a Saami discourse.What I find in the discourse material is an ontology - simultaneously psychological, spiritual, practical and religious (hence the interest from the perspective of psychology of religion) – which differs from the ontology of the psychodynamic discourse in crucial ways.In the Saami discourse the individual experiencing what the theory would name hallucinations, dilutions or psychosis is never disconnected from his or her community and contextbut is instead seen as an important and strong bringer of insights and knowledge. This isconnected to the ontology mentioned above in which relating to - seeing, hearing and interacting with - non-human persons is viewed as a natural experience to understand andrelate to nature, the community, the past and present. The psychological functions in which these interactions take place are regarded as meaningful, significant and sacred.

Abstract This ethnological bachelor level essay investigates how suicide is looked upon amongst the Sámi people (in Sweden) from cultural perspectives. The subject is studied by interviewing ten respondents who have experienced suicide in their closeness, mainly within their family at some point between 1980- 2020. Most respondents and all their deceased relatives are of Sámi origin.  The study found that suicide has occurred amongst people with vastly different living conditions, all over the Swedish parts of Sápmi. The deceased consists of 7 men and 3 women, ages 20 – 60. The study analysis focuses upon how the respondents explain their relative’s mental ill-health and suicide, because from an ethnologic perspective a lot of knowledge about the cultural understanding of suicide can be found within their model of explanation.  The results of the study show that the respondents first explanation on the direct question vary widely, it can be mental illness, alcoholism as well as a fragile persona. But by analysing the explanation in it´s cultural context a more complex picture evolves, where their shared experiences as Sámi occur. The study found potential reasons for mental ill-health amongst the Sami such as different postcolonial scars that still today occur in many contexts, ethnic discrimination as well as other difficulties as a minority population. The main issue why Sámi who experience mental ill-health do not seek professional help nor help from within their own group is explained by a tradition of silence within the Sámi culture.

The following thesis examines the process of identity making in the novels Stolen (2021) by Ann-Helén Laestadius and Polar Fire (2021) by Moa Backe Åstot. By a comparative thematic analysis of the texts, and through concepts from postcolonial and decolonial theory, the thesis investigates the challenges for two Sámi youths in a contemporary Sápmi setting as they try to renew the image of Saminess. The analysis explores how aspects such as indigeneity, strategic essentialism, gender and sexuality influence the young characters Elsa and Ánte in their attempts to become independent reindeer herders. Elsa and Ánte are constantly reminded of the history and traditions of the Sámi people, which is filled with both pride and shame. Indeed, the thesis also takes into account the history of the Swedish church and the Swedish government's involvement in Sámi societies, such as the Sámi boarding schools that resulted in family separations and loss of language, and reindeer herding regulations that still affect the Sámi community today. The analysis concludes that history, government policies and strict interpretations of Sámi traditions are interwoven with contemporary Sámi culture, and thus affects the young protagonists as they try to navigate between the inherited collective struggle of their ancestors and their individual needs when it comes to shaping their own Sámi identity.

<p>Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?</p><p>Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.</p>