Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel. Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse. Det andra syftet var att försöka visa att offrandet var mer påtagligt där det "svenska" inflytande var mindre, vilket tyvärr inte kunnat göras. Arbetet har tagit form med hjälp av deskriptiv metod. Arbete är begränsat så till vida att endast ett antal böcker använts, där möjligheten att få tag på många fler fanns, och där offrandet har huvudrollen. De källor som tagits upp sträcker sig från Pehr Högström (1747) till Lennart Lundmark (1998), med koncentration av 1900-talet eftersom de är lättast att få tag på. Slutsatser som drogs var bland annat att, genom att den samiska ungdomen på 1700- och 1800-talen sökte sig till den kultur och religion som kom med nybyggare och kristen mission så slutade man identifiera sig som samer. Detta var troligtvis en av de bidragande orsakerna till att offrandet och dess betydelse förändrades och tillslut försvann ur samernas tro och leverne. Denna uppsats är inte heltäckande för offer och offrande inom samernas religion, utan kan snarare ses som en liten del i en helhet.

Turismen är en av världens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste årtiondena och turisternas efterfrågan på upplevelser som involverar ursprungsfolk växer. På många håll i världen är det västerländska turistföretag som ställer villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk många gånger bibehålls, vilket får negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion är exempelvis tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkningar. Åtminstone tidigare var förhållandena liknande för Sveriges ursprungsfolk - samerna. I denna uppsats intervjuas fem samer, som på olika sätt arbetar med samisk turism och kulturförmedling. Syftet är att undersöka deras syn på samisk kulturturism, både i relation till det samiska samhället och till samhället i övrigt. Jag vill ta reda på vilka möjligheter och risker informanterna anser att samisk turism kan medföra för det samiska samhället. Informanternas syn på och erfarenheter av makt och kulturförmedling belyses. Frågor kring turism och autenticitet ventileras. Med historiska skeenden och teoretiska diskussioner som bakgrund diskuteras uppsatsens empiriska del. / Tourism is one of the largest and most expansive industries in the world. The interest in cultural tourism has increased over the last few decades, and the demand for indigenous tourism is growing. In many parts of the world, indigenous tourism is conditioned by western tourist companies. This means that a stereotyped and misleading picture of indigenous peoples many times is maintained, with negative consequences for indigenous communities. Other consequences of tourism expansion is, for example, forced relocations of indigenous groups. At least in the past, the conditions were similar to the indigenous people of Sweden - the Sámi. In this study, five Sámi - who in various ways are working with Sámi tourism and cultural conveyance - are interviewed. The purpose is to examine their view of Sámi cultural tourism, both in relation to the Sámi society and to society as a whole. I want to find out what opportunities and risks the informants believe that Sámi tourism may entail for the Sámi society. The informants perspective on power, indigeneity and cultural conveyance is highlighted. Issues concerning tourism and authenticity are discussed. With historical events and theoretical discussions as a background, the empirical part of the paper is discussed.

Denne avhandlingen studerer de litterære verkene til den samiske forfatteren Matti Aikio, samt det nedslag hans verk hadde i samtidens Norge. Aikios romaner, artikler, skuespill og billedkunst ble skapt i tidsrommet 1904-29, en periode da Norge som ny selvstendig nasjonalstat hadde begrenset toleranse med sin samiske minoritet. En slik etnisk kultur-forståelse var i samsvar med samtidens rådende sosial-darwinisme, på overgangen fra kolonialisme til imperialisme. I slike omgivelser fremsto Matti Aikio som norsk forfatter med bøker skrevet på norsk – men med et selvvalgt samisk-lydende kunstnernavn. Det er avhandlingens mål å avdekke en mulig notsetningen mellom storsamfunnets forventning om assimilasjon og Aikios diskrete presentasjon av samiske verdier i sitt verk og virke. Det blir diskutert om nettopp valg av virkemidler førte til mistenkeliggjøring fra samtidens samiske talsmenn, men at ettertiden har vist at Aikios insistering på samarbeidslinje ville gi bedre langsiktige resultater for samisk språk og kultur. Samtidig søker analysen å underbygge at Aikio selv fikk en økt forståelse for den samiske kulturens mangfold i løpet av sin karriere – samtidig som taktikken endret seg i forfatterens langsiktige strategi om full likestilling for den samiske minoriteten. Fra å hevde at den ekte samiske kulturen bare fantes i Karasjok, endte han med en mer moderne og inkluderende forståelse av en samisk folkegruppe med et mangfold av språk og kulturuttrykk. / This dissertation is a study of the literary works by the Sami author Matti Aikio, and of the impact his work had in Norway in his time. Aikio’s novels, articles, dramas and paintings were produced in the time period 1904−1929, a period when Norway as an independent nation state had limited tolerance for its Sami minority. Such an ethnic cultural understanding corresponded with the prevailing sentiment of social Darwinism of the time, in the transition from colonialism to imperialism. In this context Matti Aikio emerged as a Norwegian author with books written in Norwegian – but under a personally chosen, Sami sounding nom de plume. The objective of the dissertation is to disclose a possible contradiction between greater society’s expect­ations regarding assimilation and Aikio’s discreet presentation of Sami values in his literary works and professional activity. It has been discussed whether precisely the choice of tools at hand served to undermine his credibility with the Sami spokesmen of the time, but after the fact it has become evident that Aikio’s insistence on a collaborative line would have far better long-term results for the Sami language and culture. The analysis simultaneously seeks to substantiate that Aikio personally acquired a greater understanding of the diversity of the Sami culture in the course of his career – while simultaneously the tactics of the author’s long-term strategy for full equality for the Sami minority changed. From maintaining that the true Sami culture was found only in Karasjok, he ended up with a more modern and inclusive understanding of a Sami ethnic group with a multitude of languages and cultural expressions.

The aim of this essay is to analyze teacher’s thoughts about Sami culture, religion and history. How do teachers shape their teaching in these topics? Teachers in secondary school and the subjects religion and history has been the basis of the survey. To complete this work, these methods have been used; qualitative research interview, surveys and hermeneutics. When you conduct a study that involves people you have to include ethical principles. In this essay, these principals have supported the methods to fulfill the study. The Sami topic has been visible in the field, in different ways. Regarding its visibility in school, it is clear that Sami has been overlooked in teaching materials and by previous research in different school levels and subjects. The supporting theory in this essay is a curriculum-based theory that has looked deeper into the subjects religion and history curricula for elementary school and secondary school. This essay shows that Sami neither takes up a large or a small part in the teaching. Instead the Sami culture, religion and history appear as an example in other areas of these subjects.

The sacrificial tree of Frösö: A symbiosis of two cultures? This bachelor thesis deals with the site of what has been interpreted as the remains of a sacrificial tree under the church of Frösö, on the island of Frösö. The found material consists predominantly of animal bones, where a large part has been identified as wild animals such as brown bears, but also a large number of juvenile pigs. Previous research has interpreted the place as an Old Norse place of worship to the Norse god Frey, due to the rich numberof pigs and the islands theophoric name (translated to “The island of Frey”). The unusual wild animals, such as squirrels and red deer have been interpreted as a staging of the ancient world tree Yggdrasil in Norse mythology. The overrepresentation of bones from brown bear however has been debated and is often compared to Sami bear graves. There are some similarities to the bear graves, but the differences that exist needs to be looked at more closely. The aim is to process materials and interpretations in a more holistic way. This is done by discussing various ritual acts, belief system and the choice of place of worship and sacrificial material, then apply this to the findings under the church of Frösö. Since such a large part of the bone material descents from brown bears, the use of bears in various cult practices has also been studied. The aim of this study is to provide new insight and interpretation of which ethnic groups may have used the site, before the church was built.The discussion concludes that a symbiosis is possible in the vicinity of the island, and that it is therefore not unlikely that this also applies to the island of Frösö. The found material under the church of Frösö could be remnants of a bear ceremony, but it could also be remnants from a more economic aspect or simply a mixture of the two. The bear was important financially in the Norse society and a Sami influence, based on their customs and beliefs, is not entirely unlikely given the close contact that existed. This could therefore have been symbolically incorporated into the religious rites.

Oxenholt, Patrik (2016) En kvalitativ studie angående samiska elevers upplevelse av den svenska skolans undervisning kring den samiska kulturen och traditionen.Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med studien är att bidra med förståelse om hur samiska elever upplever hur den egna kulturen samt traditionen förmedlas i skolans undervisning.TeoriDe teoretiska ansatserna i studien är representation, kulturell identitet, elitrasism samt skapandet av de ”andra”.MetodStudiens ansats är kvalitativ och sju elever med samisk integrerad undervisning intervjuades i två fokusgrupper. Studien innefattar även enkätundersökning vid en grundskola i södra Sverige samt en skola i södra Norrland.ResultatResultatet visar att skolans förmedling av den samiska kulturen samt traditionen är bristfällig samt icke tidsenlig. Både samiska/icke samiska elever upplever skolans framställning samt förmedling av den samiska kulturen och traditionen mindre bra. Det krävs att skolan belyser den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning.

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.

This doctoral thesis examines how Sami women were represented in Swedish and Sami press during the years 1966, 1986 and 2006. Moreover, it problematises how the image of "the Sami woman" was constructed and represented in the press, in relation to the (re)production of normality and deviance, with special attention to the concepts of ethnicity and gender. The thesis adopts a theoretical framework informed by post-colonial theory and intersectional analysis, and the empirical study was approached through critical discourse analysis. Concepts such as orientalism, intersectionality, and strategic essentialism are central to the study, and the thesis includes discussions on ethics, reflexivity, knowledge and power as well as scrutinizing the hegemonic Western perspective in connection to Sami related research. As the main source materials, the Sami magazine Samefolket, and the Vilhelmina Sami press clippings archive were used. In addition to the articles, some of the women who appeared in the newspapers and magazines were interviewed, providing a valuable complement to the printed source materials. The study shows that Sami women were represented in a stereotypical manner in both Samefolket and in the Swedish press, with clear connections to the image of the Sami as it was formulated in the Swedish Sami policy during the 20th century. The balance between Sami and Swedish ethnicity was given increased attention over time, and women approached the theme by expressing themselves through various forms of art such as literature, film, photography or other extroverted activities. The importance of Sami women for the Sami ethno-political mobilisation appears to be more significant than has previously been noted, however women act from artistic platforms aswell as the traditional political arenas. As the dominant Swedish society, including members of the media, generally hold a low level of knowledge about Sami societies the discussion on Sami society, history and culture is kept at a rudimentary level. As a consequence, opportunities for in-depth discussions that represent the Sami from heterogeneous and alternative perspectives are limited. / <p>20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME</p>

<p>Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut.</p><ul><li>Hur och varför jagade samerna björn?</li><li>Hur och varför helgade samerna björnen?</li><li>Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras?</li><li>Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?</li></ul>

<p>Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.</p><ul><li>Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?</li><li>Hur gick jakten på björnen till?</li><li>Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?</li></ul><p>För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.</p>