Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något? Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.

This licentiate thesis investigates the case and the syntactic position of the direct object in South Saami. The focus is on plural direct objects, which have Differential Object Marking, a phenomenon in which the case alternates between different types of direct objects. In South Saami, some direct objects carry the accusative case form in the plural, while others only carry the plural marker. This variation of suffix displayed on the direct object is contingent on definiteness; definite direct objects consistently display the accusative case form in the plural while indefinite direct objects, specific and nonspecific alike, lack accusative morphology. In addition to case marking, the study presents an analysis of the alternation of the syntactic position of some direct objects. Definite and indefinite specific direct objects can be realized in two positions: as the complement of the verb or in a position as specifier of the light verb projection. By contrast, indefinite nonspecific direct objects obligatorily surface in the complement position of the verb. This variability in syntactic position of some direct objects is analyzed by means of a Specificity Operator, adjoined to the DP-level of every specific NP, definite and indefinite. The operator moves as an instance of quantifier raising in order to take scope over Existential Closure (EC). EC binds NPs in its domain and give them an existential reading. Therefore, when the Specificity Operator raises, it anchors the DP it is adjoined to in a domain, which is unbound by EC and therefore facilitates a specific interpretation. The operator, void of phonological content, can raise alone to the specifier of vP as an instance of covert movement. The operator can also Pied-pipe the DP it is adjoined to, which results in overt movement of the DP. Indefinite nonspecific direct objects lack the Specificity Operator and therefore they remain in-situ in the VP, where they are bound by EC. In addition to its theoretical value, the thesis will be of use for teachers, students and others with an interest in a better understanding of the case form and the position of the direct object in South Saami. / Daennie licentiaatetjaalegisnie gïehtjedem guktie Åarjelsamien direkte objeekth gelliengiertesne kaasushgïetjieh åadtjoeh. Manne gelliengiertem veeljeme juktie åarjelaemien gïele Differential Object Marking åtna. Naakenh direkte objeekth dam giehtjiem -idie guedtieh, mij ackusatijvem gelliengïertesne muana. Jeatjah direkte objeekth barre låhkoegiehtjiem -h guedtieh, mij ajve gelliengïertem muana, menh ij kaasusem. Dan åvteste direkte objeekti kaasushaamoeh molsedieh. Mov gïehtjidimmie vuesehte ahte definijte direkteobjeekth gelliengiertesne dam ackusatijvegïehtjiem. Eah indefinijte direkte objeekth dam gïethjiem utnieh, valla barre gelliengierehaamoem utnieh. Manne vielie gïehtjedem gusnie, dennie raaje- sisnie, leah dej direkte objeekti sijjieh. Gaavneme ahte joekehtsh leah aaj ovmessie direkte objeekti gaskoeh. Definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth utnieh göökte sijjieh gusnie maehtieh jïjhtedh, valla indefinite ovspecifijke direkte objeekth utnieh ajve aktem sijjiem gusnie maehtieh årrodh. Gaajhkh dah golme ovmessie direkte objeekth maehtieh maadthsijjesne årrodh goh verben komplemeente, valla definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth maehtieh aaj aktene vP:n specificeerijisnie jïjhtedh. Manne daam joekehtehtem jïh vuesehtem mannasinie naemhtie jis. Mov innovasjovne lea akte specifijkeoperatovre. Dïhte lea adjungeradamme fïerhten DP:se mij lea definijte jallh indefinijte specifijke. Dïhte operatovre iktesth bæjjene DP:n sistie vP specificeerijen sïjse, men dïhte maahta aaj dam DP:m buektedh Pied-pipingen tjïrrh. Dïhte specifijkeoperatovre bæjjene juktie edtja baataridh Existential Closuren (EC) jaksoste. Gosse operatovre bæjjene, dïhte dan sov DP:m dïbrehte akten domeenese, gusnie specifijke guarkoe daerpies sjædta. Dah direkte objeekt mah eah specifijkeoperatovrem utnieh tjoerieh baetsedh VP:n sijse, jïh dannasinie EC dejtie veadta. Dannasinie existentielle guarkoem åadtjoeh. Daate tjaalege vihkeles lingvistihke teorijese, valla aaj lohkehtæjjide, learoehkidie jïh jeatjide guhth sïjhth buerebe guarkedh mij kaasusidie lea direkte objeekten jïh gusnie, dennie raajesisnie, dïhte objeekte jæjhta. / I den här licentiatavhandling undersöks kasusformen hos de direkta objekten och deras syntaktiska position i sydsamiskan. Fokus ligger på direkta objekt i pluralis, vilka uppvisar fenomenet differentiell objektsmarkering, som innebär att vissa direkta objekt bär ackusativsuffixet i plural medan andra endast bär pluralsuffixet. Denna variation i objektsmarkering är känslig för definithet. Definita direkta objekt har accusativändelsen medan indefinita, både specifika och icke-specifika direkta objekt, saknar den. Utöver själva realiseringen av kasussuffix undersöks också de direkta objektens syntaktiska position. En analys presenteras som definierar olika typer av nominalfraser och skiljer definita och specifika direkta objekt från icke-specifika direkta objekt. Den första typen uppvisar variation i sin syntaktiska placering och har möjligheten att dyka upp både i komplementställning till verbet och i en den lilla verbfrasens specificerare, det vill säga vid gränsen för den lexikala fasen. Indefinita icke-specifika direkta objekt, som utgör den andra typen, kan bara uppträda i en position som komplement till verbet. På basis av den analys som inkluderar min innovation Specifikhetsoperatorn, vilken är adjungerad till alla definita och specifika direkta objekts DP-nivå, kan de två positionerna förklaras. Specifikhetsoperatorn flyttar alltid till vP:s specifierare som en kvantifierarinteraktion, där Specifikhetstoperatorn får räckvidd över Existential Closure (EC) och förankrar sin DP i en domän där en specifik tolkning blir nödvändig. Detta är en typ av osynlig flytt. Flytten kan också vara synlig. I det fallet sker medfraktning (Pied-piping) när Specifikhetsoperatorn tar med sig den DP den är adjungerad till när den flyttar till vPs specifierare. Direkta object som saknar Specifikhetsoperatorn stannar i positionen som komplement till verbet och binds därför av EC, vilket leder till att de får en existentiell tolkning. Bortom sitt värde för lingvistisk teoribildning kommer avhandlingen också att bli viktig för lärare, studenter och elever såväl som för andra med ett intresse av att bättre förstå vilket kasus som uppträder på sydsamiska direkta objekt och dessa objekts position i satsen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde.  I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle. / The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students. A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area. In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently. However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

Abstract This essay will be interested in what the sami minority experience of swedish majority society can look like. In short, the purpose is to contribute to an increased understanding of sami life as representatives of a minority in a swedish majority society. The primary material that will be used is the film Sameblod (2016) which deals with identity creation, what it can mean to hide or renegotiate one´s identity and also issues concerning reconciliation on various levels. I will identify and make visible different perspectives on life, as they are portrayed in the film. In order to make visible different perspectives on life, its possible problems and how these can be interpreted, analytical questions will be asked of the material. The survey will then address these analytical questions based on different thematic divisions, identity, world-views, sami minority in the encounter with majority society and reconciliation. In summary, the analysis shows some particularly prominent perspectives on life. The first is a sami minority perspective and the second perspective is from a swedish majority society perspective. A third perspective shows a person as a bearer of both a sami perspective and a swedish majority society perspective, which shows how a person´s identity can be shaped and renegotiated through life. Relational problems of various kinds appear in the film. Both on an individual level, on an interpersonal level and in the relationship between the sami minority and swedish majority society. Key words: Sameblod, worldviews, identity, sami minority in relation to swedish majority, reconciliation.