Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder förlärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genomutbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet avsina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild gerErasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudentersutbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar medinternationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på MalmöHögskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvarafrågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annatlärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Dennatidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställsnya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld.Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med tvålärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genomErasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn påderas utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samtpå ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vidMalmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli såutvecklande som möjligt för lärarstudenter.

Denna uppsats ämnar undersöka och synliggöra samband mellan bakgrundsegenskaper och elevmobilisering inom ramen för samverkansavtalet Fritt Sök i Skåne och västra Blekinge. Fritt Sök innebär att elever inom samverkansområdet har möjlighet att söka sig till gymnasiala utbildningar inom samtliga kommuner som ingår i avtalet, och samtidigt prioriteras i första hand oberoende av var de befinner sig innanför samverkansområdets gränser. Enligt Skånes Kommuner syftar avtalet till att möjliggöra för elever att i särdeles stor utsträckning få sitt gymnasieval tillgodosett och därmed bidra till en effektiviserad och kvalitativ process för gymnasievalet. Baserat på tre årskohorter, 1998, 1992 respektive 1987, synliggörs förflyttningen i samband med gymnasievalet utifrån urvalets geografiska rörelsemönster baserat på elevernas bakgrundsegenskaper och bakgrundskaraktäristik. Detta genomförs genom att digitalt kartlägga förflyttningen hos urvalen från de respektive kohorterna i samband med gymnasievalet, samt genom en regressionsanalys för att utvärdera vilka samband de olika bakgrundsvariablerna kan antas ha med elevmobiliteten. Resultatet av denna analys indikerar att förflyttningen innan och efter implementeringen av Fritt Sök är kraftigt centrerad kring de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Detta återspeglas både av elevupptaget från de kommuner som befinner sig i nära anslutning till dessa, och med att elever förflyttar sig över långa avstånd i syfte att påbörja sin gymnasieutbildning i anslutning till dessa kommuner. Vidare indikerar resultaten att elevmobiliseringen, efter implementeringen av Fritt Sök, tenderar att vara mer tilltagande hos elever födda i Sverige. För perioden innan Fritt Sök uppvisas detta samband igen, men även att skolprestationer i form av ett högre meritvärde leder till en ökad tendens att flytta mellan skolkommuner i samband med gymnasievalet. Slutligen indikerar denna uppsats att det finns en vidare anledning att studera de faktiska effekterna av Fritt Sök utifrån elevernas möjlighet till mobilisering och baserat på hur rörelserna till och från olika kommuner inom samverkansområdet realiseras i praktiken.