Varje år delar försäkringsbolag ut drygt 70 miljarder svenska kronor i skadeersättning. Minst fem procent av dessa uppskattas betalas ut på felaktiga grunder, men det föreligger sannolikt ett stort mörkertal. Syftet med gällande studie har varit att undersöka om personer vars anhöriga utfört försäkringsbedrägerier i högre grad tenderar att utföra det själva, och om deras attityder gentemot försäkringsbedrägerier påverkas. I enkätundersökningen deltog 103 personer mellan åldrarna 20 till 80 år. Resultatet visade att det fanns en stark, positiv korrelation (0,65**) mellan huruvida deltagaren själv utfört försäkringsbedrägeri och om den känner en vän eller anhörig som utfört brottet och att attityden då blir mer positiv. Vidare diskuteras hur resultatet kan ge en djupare förståelse kring försäkringsbedrägerier vilket kan leda till brottsförebyggande åtgärder i framtiden.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill säga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten på respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta ställer jag det konkreta arbetet på institutionsnivå och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet är att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i någon mån, men i olika grad och på olika sätt även om många likheter finns. Rektorsbeslutet är inte fullt ut implementerat i linjen, och det huvudsakliga stödet till institutionernas alumnarbete kommer i de flesta fall från den centrala alumnkoordinatorn. Troligtvis kan detta examensarbete ge insikt som kan nyttjas av de studerade institutionerna för att ytterligare stärka arbetet, samtidigt som även andra institutioner kan ta lärdom av det som presenteras.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.