En intressant del av innovationsprocessen är hur transformeringen från innovatör till entreprenör går till. En djupdykning i den initiala innovationsprocessen bör därför göras. Litteratur och tidigare forskning redovisar olika metoder för hur man skall hantera innovation. Men används då dessa metoder av verklighetens innovationsrådgivare? Detta samt en jämförelse hur olika organisationer jobbar görs genom ett fältexperiment. Resultatet visar att dagens innovationsrådgivare använder samma typ av process när det gäller att starta ett företag som att hantera en potentiell innovation. De mest framgångsrika innovationerna börjar med ett dolt behov och är därför ingenting som går att planera som däremot processen när man startar ett nytt företag gör. Istället för rådgivning behöver vi skapa förutsättningar för att innovation ska kunna blomstra. Detta genom att man sammanför människor från olika discipliner, kulturer, åldrar etc. för det är dessa interaktioner som hjälper oss på vägen till att hitta oväntade insikter och se andra möjligheter.

No description available.

No description available.

Entrepreneurship as playing a important role for economic growth has been discussed by a number of theorists such as Joseph Schumpeter and Israel M. Kirzner. William J. Baumol developed these theories as he considered that all entrepreneurship doesn’t lead to economic growth, some entrepreneurial activities may even lead to stagnation. The distribution of entrepreneurship activities according to Baumol depend on the rules of the game, formal and informal institutions that can be seen as the incentive structure of the economy and their by affecting people’s choice. Previous studies have focused on entrepreneurship as a homogeneous activity but this study tries only to examine the productive entrepreneurship that leads to economic growth. Secondary data used in this study in which 68 countries was examined to study business regulations effect on productive entrepreneurship. The study came to the conclusion that business regulation had a negative impact on productive entrepreneurship as the regression found significant results that administrative requirements, bureaucratic costs and bribes/favoritism had a negative impact on patent applications per capita proxy for productive entrepreneurship.

Inledning: Utefter den växande betydelsen av innovation, har ett kunskapsgap identifierats kopplat till förståelsen av kompetenser samt förmågor som utgör innovationskompetens och krävs för innovation.  Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad förståelse för hur innovatörer i olika branscher uppfattar innovationskompetens. Metod: Undersökningen har tillämpat en kvalitativ undersökningsdesign och deduktiv forskningsansats. Den empiriska undersökningen innefattar sju stycken semistrukturerade personliga online-intervjuer med innovatörer från olika branscher.  Slutsats: Genom en empirisk prövning av den framtagna konceptuella innovationskompetens modellen har; kreativitet, kritiskt tänkande, självledarskap, nätverk och initiativ identifieras som nyckelkompetenser för innovationskompetens. Därtill har sambandet mellan dessa kompetenser uppmärksammats som avgörande för innovationer och för varje kompetens har centrala förmågor identifierats. Ett nytt bidrag till forskningsområdet var att om innovatörer innoverar för egen- eller för en organisations vinning, influerar det hur denne uppfattar innovationskompetens. Innovationskompetens är ett område som inbegriper en mängd olika uppfattningar, varav resultatet från denna studie är ett steg i rätt riktning för att skapa en tydligare bild. / As the importance of innovation continues to grow a knowledge gap has been identified, consisting of an understanding of innovation competence and the adjacent competencies and capabilities needed by an innovator. The knowledge gap led the authors to formulate the following purpose: the purpose of the study is to increase the understanding of how innovators in different industries perceive innovation competence. To examine the purpose, the paper adopted a qualitative research approach and a deductive structure. The research included seven semi-structured personal online interviews with innovators active in different industries. The theoretical framework was summarized and presented using a conceptual model which was tested against empirical data. The results conclude that; creativity, critical thinking, self-leadership, network and initiative are key competencies for innovation. For each competence, several capabilities were identified, furthermore the connection between the competencies and capabilities was found to be crucial when working with innovation. In conclusion, innovation competence includes a whole variety of differentiating perceptions, therefore this study contributes to the field by creating a clearer understanding. In addition, the authors identified that innovators perception of innovation competencies and capabilities was influenced by if the innovator was innovating for one's own benefit or an organization.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.