Antalet utländska doktorander som har sökt sig till Sverige har minskat sedan år 2012. Det är något som utbildningsdepartementet ser negativt på då önskan är att siffrorna i stället ökar på grund av att utländska doktorander är en viktig resurs för samhället då deras forskning bidrar till mångfald och en berikande kulturell blandning på de svenska lärosätena. Tidigare forskning har påvisat upplevda utmaningar från doktorander som väljer att inte studera i sitt hemland. Utmaningarna har berört flera områden, bland annat akademiska, sociala, kulturella, psykologiska och ekonomiska områden. Syftet med vår studie var att genom en fallstudie undersöka hur hög förklaringskraft Gaos områden om utländska doktoranders utmaningar har i svensk kontext. Det bidrog i sin tur till en diskussion om modellens giltighet. Studien utgår från Gaos studie som teoretisk grund och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utländska doktorander som studerar vid svenska lärosäten. Resultatet i vår fallstudie pekade på att förklaringskraften och giltigheten bekräftades i en svensk kontext i fyra av fem områden i jämförelse med Gaos studie. Det området där det inte bekräftades var det ekonomiska området. Inom det psykologiska området uppkom ett nytt tema som handlade om stress relaterat till förändringar i utlänningslagen, uppkomsten av detta tema berodde på att studien gjordes i en svensk kontext. Inom det sociala, kulturella och akademiska kunde förklaringskraften bekräftas. Resultaten från studien var relevanta för att lyfta och förebygga utländska doktoranders utmaningar vid forskarutbildningen. / <p>Godkänt i Ladok 2022-06-03.</p>

The purpose of this thesis is to study the usage of and attitudes towards electronic books among graduate and PhD students at Karlstad University. The main questions are: How do graduate and PhD students use electronic books? To what extent are electronic books used compared to printed books? To find the answers, a user study was carried out at Karlstad University library. The results show that a majority of the respondents are aware of the possibility to use electronic books but prefer to use printed ones if they have to choose. Many respondents also complained about difficulties reading a text on the computer screen. However, 60% of the respondents are of the opinion that the library should continue to purchase electronic books. / Program: Bibliotekarie

In this bachelor thesis the aim is to explore how university libraries and researchers function together. I will do this through interviews with phd students and examine how they reason on the use of libraries and other resources available in campus and witch other methods they use to gather information. The graduate students differ in where they are with their research process, but all of them work in the field of social sciences. To help me in my analysis I have adopted Wilsons model of information behaviour and modify this to better suit my purpose. My findings show that they mainly use the library to access materials and avoid use of the librarians, due to perception of low usefulness. Also they rely on their own knowledge of information gathering. / Program: Bibliotekarie

No description available.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen &amp; Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture. During the interviews institution-specific cultures were expressed as well. These institution-specific cultures we chose to call the vertical epistemic cultures. Our study shows that the basic principle of the open access movement, namely to make all research freely available, has encountered difficulties when it comes to being incorporated within both the horizontal and the vertical epistemic culture. The statements of the postgraduates unanimously show that open access is viewed neither as a concept nor as a real publishing-alternative for them. We can conclude that the statements of the postgraduates show a similar conflict between the traditional publishing system and open access publishing that Cullen and Chawner identified. Research libraries should be aware of these cultures in order to be able to collaborate more efficiently with the postgraduates. / Program: Bibliotekarie

Företagsforskarskolor syftar till att kunskaps- och kompetensnivån i näringslivet skall höjas och högskolan tillföras kunskap och erfarenheter från näringslivet. Detta är tänkt att ske genom en utvidgad handledning, bestående av både en akademisk handledare och en industrihandledare, vidare ett avhandlingsprojekt som är av intresse för företaget och dessutom genom att företagsdoktoranderna parallellt med sin utbildning till viss del arbetar inom ett företag. Doktorsavhandlingens övergripande syfte är att, genom empiriska undersökningar, få insikt i och förståelse för företagsdoktoranders situation, i vilken handledningen är en central del. Avhandlingens mer specifika syften är att beskriva doktorandernas perspektiv, upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i olika praktiker, parallellt med sin identitetsutveckling till forskare inom ramen för forskarutbildningsprocessen. Av särskilt intresse är att undersöka och belysa de i undersökningarna identifierade framgångsfaktorerna och hindren i termer av förutsättningar samt behov av anpassning till företagsdoktoranders särskilda situation, där samarbetet inom handledningen är en faktor. För att uppnå dessa syften intervjuades år 2001 och år 2004 ett anta  doktorander antagna till fyra olika företagsforskarskolor och några av deras handledare. Stora variationer beroende på företagsmiljö och forskarskoletillhörighet framkommer när det gäller upplevelserna av att vara företagsdoktorand. Detsamma gäller doktorandernas identifikation och deltagande, som resulterar i olika lärsystem med avseende på både dimension och karaktär. Även handledarsamarbetet kring doktoranden varierar och olika handledarkaraktärer framträder. De stora variationerna beror på faktorer som kan hänföras till företagsmiljön, doktorandernas inträde i forskarskolan, avhandlingsprojektet, forskarskoleorganisationen, handledningen och doktorandernas förväntningar inför framtiden. De flesta av dessa faktorer, liksom lärsystemens olika utformning, synliggörs med hjälp av teorier och begrepp inom situerat lärande. Det gör däremot inte de påverkansfaktorer som identifieras och som kan relateras antingen till övergripande strukturer och makt eller till motsättningar mellan olika kunskapsbildningsformer och verksamhets- och lärandelogiker.

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.

Motivation is low for publishing and self-archiving in institutional repositories according to previous research, which is an issue since the repository’s full potential cannot be reached if it is void of materials. Doctoral students are the future of academia and ought to be given tools and information to be able to make informed decisions about where and how to publish. The purpose of this study is to shed light on possibilities and problems regarding self-archiving in institutional repositories by examining doctoral students at the University of Borås, focussing on their opinions of and experiences with the institutional repository DiVA as well as their perceived risks and benefits with self-archiving. Qualitative data were generated through five semi-structured interviews over videocalls. Respondents were doctoral students at the University of Borås with different levels of experience with publishing and self-archiving. The data was coded thematically and analysed using qualitative content analysis. Theories of constructivism and information literacy were applied to discuss the results. The respondents were generally knowledgeable concerning different levels of Open Access but seemed unsure of the purpose and function of DiVA. All self-archived because of the University’s policy, however not everyone recognized the personal benefits. This study concludes that research practices can be identified and problematized by acknowledging disciplinary differences in scholarly communication. Doctoral students are in a unique position to take the lead in forming research traditions that fit the new scientific landscape.

This master’s thesis aims to explore the practice of becoming a researcher and the learning process embedded in this activity by looking at the communicative practices of PhD students, within the context of academic publishing. It is likely that the way in which these soon-to-be researchers reason about the task of communication is related to their way of approaching their field of research as well as the lived world, which makes it relevant to explore further. The study was performed based two sets of data, first open-ended semi-structured interviews with eleven PhD students at Stockholm University, where they talk about their current situation, their motivations and goals and about how they plan to publish their dissertation. Secondly, an analysis of data about publications focusing on work by PhD students at Stockholm University between 2013–2016, and information about how the intended audience, i.e. the readers, have interacted with the published material. These two sets of data were analysed with the use of theories about personal epistemology, sociocultural learning and the rationality of actions. The study shows that the majority of the PhD students at Stockholm University publishes their research findings as scholarly articles in English. The conclusion is also that the publishing process can be understood as a pedagogical tool, as it provides a vehicle for the PhD students to immerse themselves in their community of practice. These findings suggest that it could be useful to further emphasise the publishing activity as a learning process that may lead to a deeper understanding of the role of the researcher in society. / Den här masteruppsatsen avser att utforska hur doktorander lär sig sitt framtida yrke, och hur de socialiseras till att bli forskare via de kommunikativa praktiker som de ägnar sig åt, dvs. akademisk publicering. Dessa kommunikativa praktiker torde vara kopplade till hur en forskare relaterar till sitt forskningsfält, men också sin omvärld, och företeelsen är därför intressant att ytterligare belysa. Studien är genomförd i två delar. Den första delen består av intervjumaterial från samtal med 11 doktorander vid Stockholms universitet. Den andra delen består av en analys av statistik om elektroniska publikationer av doktorander vid Stockholms universitet under perioden 2013–2016. Publikationerna sätts sedan i relation till data om hur läsekretsen har interagerat med publikationerna via olika media och citeringar. De två dataseten analyseras med hjälp av teorier om personlig epistemologi, sociokulturellt lärande och handlingsrationalitet. Slutsatserna är att de flesta doktorander vid Stockholms universitet väljer att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på engelska, och att dessa kommunikativa praktiker kan förstås som ett pedagogiskt verktyg när det gäller lärande om och förståelse för doktorandernas kontext eller gemenskap. Resultatet av studien indikerar att det kan vara meningsfullt att fokusera på publicering, eller liknande kommunikativa praktiker, som en användbar lärandeprocess när det gäller att förstå mer om forskarens roll i samhället.