This master’s thesis aims to explore the practice of becoming a researcher and the learning process embedded in this activity by looking at the communicative practices of PhD students, within the context of academic publishing. It is likely that the way in which these soon-to-be researchers reason about the task of communication is related to their way of approaching their field of research as well as the lived world, which makes it relevant to explore further. The study was performed based two sets of data, first open-ended semi-structured interviews with eleven PhD students at Stockholm University, where they talk about their current situation, their motivations and goals and about how they plan to publish their dissertation. Secondly, an analysis of data about publications focusing on work by PhD students at Stockholm University between 2013–2016, and information about how the intended audience, i.e. the readers, have interacted with the published material. These two sets of data were analysed with the use of theories about personal epistemology, sociocultural learning and the rationality of actions. The study shows that the majority of the PhD students at Stockholm University publishes their research findings as scholarly articles in English. The conclusion is also that the publishing process can be understood as a pedagogical tool, as it provides a vehicle for the PhD students to immerse themselves in their community of practice. These findings suggest that it could be useful to further emphasise the publishing activity as a learning process that may lead to a deeper understanding of the role of the researcher in society. / Den här masteruppsatsen avser att utforska hur doktorander lär sig sitt framtida yrke, och hur de socialiseras till att bli forskare via de kommunikativa praktiker som de ägnar sig åt, dvs. akademisk publicering. Dessa kommunikativa praktiker torde vara kopplade till hur en forskare relaterar till sitt forskningsfält, men också sin omvärld, och företeelsen är därför intressant att ytterligare belysa. Studien är genomförd i två delar. Den första delen består av intervjumaterial från samtal med 11 doktorander vid Stockholms universitet. Den andra delen består av en analys av statistik om elektroniska publikationer av doktorander vid Stockholms universitet under perioden 2013–2016. Publikationerna sätts sedan i relation till data om hur läsekretsen har interagerat med publikationerna via olika media och citeringar. De två dataseten analyseras med hjälp av teorier om personlig epistemologi, sociokulturellt lärande och handlingsrationalitet. Slutsatserna är att de flesta doktorander vid Stockholms universitet väljer att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på engelska, och att dessa kommunikativa praktiker kan förstås som ett pedagogiskt verktyg när det gäller lärande om och förståelse för doktorandernas kontext eller gemenskap. Resultatet av studien indikerar att det kan vara meningsfullt att fokusera på publicering, eller liknande kommunikativa praktiker, som en användbar lärandeprocess när det gäller att förstå mer om forskarens roll i samhället.