Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, där en studie av ett väntrum inom primärvården i Västmanlands län, Ängsgårdens Vårdcentral i Surahammar har gjorts. Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vägledningen på Ängsgårdens vårdcentral så att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vägledning i det befintliga väntrummet och utifrån empiri från omvärldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök på vårdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlätta både för besökare och personal. I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsägbart än tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjälper besökarna, att på egen hand, ta reda på var läkaren har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, så att den fungerar mer som ett landmärke än tidigare, och på det sättet blir en naturlig informationspunkt för besökare som är i behov av muntligt stöd i sin vägledning.

Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.

I've been studying the entrance to Iittala Outlet in Vingåker with the purpose of finding a way to make the entrance more distinct and also increase the accessibility, the orientation and the availability. With interviews and notations as a method I've determined the extent of the problem and the motions of the visitors at the outlet area. With further support from previous research and litterature I've made a design proposal. The design proposal contains a relocation of the parkinglots that opens up visible walkways to Iittala Outlet. / Jag har arbetat med entrén till Iittala Outlet i Vingåker i syfte att skapa en tydligare entré och finna ett sätt att öka framkomligheten, orienterbarheten och tillgängligheten. Med intervjuer och notationer som metod har jag fastställt problemets omfång och besökarnas rörelsemönster på outletområdet. Utifrån det har jag med tidigare forskning och litteratur som underlag arbetat fram ett gestaltningsförslag. Förslaget innefattar en parkeringsflytt som öppnar upp för tydliga gångvägar till Iittala Outlets entré.

Tillgänglighet till offentliga rum och därigenom tågstationer är en viktig förutsättning för användande av dem. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka tillgänglighet kopplat till en tågstation, Sundsvalls Central. Undersökningen har skett baserat på intervjuer av olika människor samt en fördjupad översiktsplan för utveckling kopplat till järnvägen och stationen från Sundsvalls kommun. För att relatera tillgänglighet för Sundsvalls Central till en mer omfångsrik kontext har Trafikverkets utvärdering av sex olika lokaliseringar av stationer även undersökts. Tillgänglighet för Sundsvalls Central har utvärderats baserat på: avstånd, direkthet, orienterbarhet, integration och lokalisering. Detta eftersom jag identifierat dessa begrepp vid översiktsläsning om tillgänglighet. Dessa aspekter påverkar tillgängligheten till tågstationen i Sundsvall. Hur stark denna påverkan är kan framtida forskning, med fördel, undersöka samt föreslå ytterligare påverkande aspekter för. I detta kandidatarbete framstår avstånd som den mest betydande av de aspekter som undersökts med avseende på tillgänglighet. Detta eftersom de övriga faktorerna förbättrar tillgänglighet medan avståndet är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nå fram som gående. Olika människor hanterar avstånd olika bra och det kan därför betraktas som både överordnat samt underordnat andra aspekter med avseende på tillgänglighet. Förutom avståndets påverkan av tillgängligheten till Sundsvalls Central påverkas den även av: trafikerade vägar, fällda järnvägsbommar, nivåskillnader som blir isiga under vintern samt att stationen är svår att hitta till. Enligt Sundsvalls kommun är främst ambitionen för utveckling av tillgänglighet inriktad på aspekter som inte beror på avstånd. Detta genom förespråkande av utveckling i form av överbryggande av trafikbarriärer samt förbättrad orienterbarhet. Denna utveckling menar jag sannolikt kan gynna dem som avståndet till stationen är hanterbart för, men inte dem för vilka avståndet inte är hanterbart. Jämfört med Trafikverkets utvärdering kan denna problematik karaktäriseras genom att kommunen syftar till att utveckla stationen som en sorts central sådan. Vissa av dess användare behöver emellertid att den tillgängliggörs i enlighet med perifera stationer för att de ska kunna nå den utan bil. Sundsvalls Central, en station som både är central och perifer.

Alla kan känna en ovisshet med att befinna sig ensam på en busshållplats en sen kväll när det är mörkt ute. Däremot att inte tillämpa god belysning eller ett funktionellt vägledningssystem för att ens försöka bidra till ökad trygghetskänsla, är idag många busscentralers sanning. Busshållplatser i stadsområden står ofta inför en myriad av utmaningar som kan påverka övergripande effektivitet, säkerhet och användarupplevelse. En framträdande problematik härstammar från det stora antalet bussar som verkar inom en begränsad yta. Det stora antalet bussar kan leda till trängsel, vilket gör det svårt att upprätthålla ett smidigt trafikflöde både inom hållplatsen och på omgivande gator. Denna studie fokuserar på att utforma ett designförslag med hjälp av ljusdesign och wayfinding, för att främst skapa en känsla av trygghet för unga kvinnor som använder sig av busscentralen. Målgruppen för arbetet är unga kvinnor mellan  18-30 år, eftersom idag är det dem som ligger i framkant med att framhålla deras upplevelse av otrygghet när de vistas utomhus ensamma när det är mörkt. Denna eviga plågsamma väntan är ett examensarbete inom ämnet för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Syftet med det slutgiltiga designförslaget är att uppmärksamma vilka brister den nuvarande busscentralen har och vilka åtgärder som borde tas, för en tryggare upplevelse.

Det här är en studie i hur man utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärktoch blåklassad byggnad kan använda rumslig kommunikation för att främjaorienterbarhet och stödja ett önskat rörelsemönster. Att arbeta med ettkulturminnesmärkt och blåklassat hus innebär snäva ramar och kräver en storförsiktighet och respekt för byggnadens ursprungliga utformning. Arbetet utgårfrån Strindbergsmuseets verksamhet och syftar till att skapa ett bättre flöde utanoönskade stopp, samt att förenkla för museets besökare att hitta till och ibyggnaden.Museets lokaler är små och passagerna smala. Detta gör att det snabbt bildasstopp i rörelseflödet. Vad gäller orienterande skyltning är den ofta svårupptäcktoch svårläst. Inte heller finns ett genomgående formspråk i museets grafiskamaterial.Utifrån teoristudier och inhämtad empiri har ett designförslag tagits fram.Förslaget innefattar rumslig kommunikation i form av både explicitkommunikation så som skyltning, samt implicit kommunikation så som ljus ochformelement. Genom att ta ett helhetsgrepp från entrén fram till utställningarnahar orienterbarheten förbättrats och ett rörelseflöde utan större stoppmöjliggjorts. / This is a study on how spatial communication can be used to promoteorientability and support desired movement patterns, this in relation to thecircumstances in a heritage listed building. Working with a heritage listedbuilding means a narrow frame for the work that requires special care andrespect for the building's original design. The work is based on the Strindberg’smuseums (Strindbersmuseet) goal to create a better flow without unwantedstops that will make it easier for visitors to orientate both to and inside thebuilding.The rooms in Strindberg’s Museum are small with narrow passages in-between.This physical conditions are leading to stops in the flow. In addition to that thecurrent orientation signage is often difficult to detect and to read, and there areno consistency in the current graphic material.Based on both theoretical studies and empirical data, a new design has beendeveloped. The proposal includes spatial communication in the form of bothexplicit communication such as signage, as well as implicit communicationsuch as light and form elements. By taking a holistic approach from theentrance to the exhibitions, the orientability has been improved and there is nowa flow in the movement patterns, without major stops.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna. / Samtliga kartor i dokumentet har givits publiceringstillstånd.

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet.  Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen. / This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.

Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data.  Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Jag har gjort en studie kring hur man med hjälp av rumsliga element kan bidra till att öka orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum. Arbetet har skett i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Efter tidiga observationer i väntrummet kunde det ses att patienter och besökare inte förstod att de skulle orientera sig till den in-checkningsterminal som finns i väntrummet. Denna observation ledde till att jag valde att göra min studie just där. Syftet med arbetet har varit att genom studier ta reda på hur man kan öka orienterbarheten mot ett mål i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen. Slutresultatet har kommit ur den empirisk data som metoderna resulterat i och litteraturstudierna. De metoder som använts är observationer, kvalitativa intervjuer och rumsanalys. Resultatet av studierna har lett fram till ett designförslag i 3D-programmet Sketch-Up. Förslaget gestaltar hur väntrummet skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten. / This is a thesis in Information Design with focus on spatial design. I have done a study about how spatial elements in a room can facilitate the orientation towards a landmark in a waiting room. The work has been done in the waiting room of Clinical Physiology department at Mälarsjukhuset in Eskilstuna. After early observations in the waiting room I could see that patients and visitors didn’t understand that they would orient themselves to the check-in terminal in the waiting room. That observation led me to do the thesis in that room. The aim of the work has been to find out how you can facilitate orientation toward a landmark in the waiting room of Clinical Physiology Department. The end result has emerged from the empirical data of the methods and literature studies. The methods used in the study were observations, interviews and a room analysis. The results of the studies has led to a design proposal in 3D software Sketch-Up. The proposal shows how the waiting room could be changed to increase orientation.