Diss. Umeå Univ., 2008.

Målet med detta projekt är att designa och bygga en prototyp på en mobil applikation för Android och iOS som guidar och lockar användare till intressanta platser i Sundsvalls Stenstad. Detta med hjälp av information i form av text, bild och video samt gamification, alltså att göra guiden till en typ av spel. Arbetet har genomförts metodiskt med regelbundna möten med projektets idébärare för feed-back och design av appen. Byggnation av appen följde och resulterade i en app med funktioner som karta med användarens position och intressanta platser markerade, inbyggd QR-läsare för incheckning på platser och ett poängsystem för att samla poäng när man besöker platser. Arbetet har visat att man trots begränsad tid kan göra en prototyp på beskriven app.

Målet med detta projekt är att designa och bygga en prototyp på en mobil applikationför Android och iOS som guidar och lockar användare till intressantaplatser i Sundsvalls Stenstad. Detta med hjälp av information i form av text,bild och video samt gamification, alltså att göra guiden till en typ av spel. Arbetethar genomförts metodiskt med regelbundna möten med projektets idébärareför feed-back och design av appen. Byggnation av appen följde och resulteradei en app med funktioner som karta med användarens position och intressantaplatser markerade, inbyggd QR-läsare för incheckning på platser och ett poängsystemför att samla poäng när man besöker platser. Arbetet har visat att mantrots begränsad tid kan göra en prototyp på beskriven app.

Problemformulering och syfte Strategisk kommunikation och platsmarknadsföring har blivit allt viktigare för städer och platser att etablera ett gott rykte och vara konkurrenskraftiga i den globala marknaden som finns idag. Det finns platsmarknadsförare som tror att deras varumärke är kontrollerbart, däremot kan det finnas breda variationer av åsikter och uppfattningar om en stad. I och med detta påstående och konflikten i det växer en problematik och frågan fram hur städer egentligen arbetar med sitt varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka den strategiska kommunikationen hos en stad samt undersöka stadens image, för att se hur kommunens målsättningar och befolkningens uppfattningar förhåller sig till varandra. Metod och material Studien grundas på en intervju från kommunikationsdirektören på Sundsvalls kommun, en kvalitativ textanalys av Sundsvalls kommuns strategidokument samt diskussioner med fyra fokusgrupper bestående av medborgare i Sundsvall.
Huvudresultat Det finns flera likheter mellan Sundsvalls kommuns kommunikationsstrategier och vad teorierna beskriver om strategisk kommunikation, samt en stads varumärkesbyggande. Människor har olika uppfattningar och upplevelser och ser världen på olika sätt, på grund av detta har en plats eller en stad inte en imagebild, utan är mångsidig.

How can modern architecture closely refer back to historical architecture without copying or making flat imitations? My thesis project idea is born out of the discussion on modernism versus traditionalism in architecture brought to the surface by the network Arkitekturupproret. I have investigated this through the proposition of an art gallery building with a big red roof. The red roof acts as a screen where imprints of 3-dimensional fragments from different historical eras are projected. The building has an extroverted outside that echoes of the architectural history of the city of Sundsvall, and the big red roof hides an inside that is introverted and focused on exhibiting art.

The present dissertation deals with the establishment of Campus Sundsvall, MidSweden University, and discusses how the architecture visualizes visions and ideas of the participants involved, the city of Sundsvall, the university and the proprietor, Akademiska Hus. The purpose is to investigate the process where the symbolic values are formulated and materialized – the interaction between architecture, language and visual material. The first chapter discusses the American tradition of campus planning and how the idea has been transformed in Sweden to represent an area, often located in the city, gathering one or more buildings used by a university. The second chapter deals with the architectural competition of Campus Sundsvall and analyzes the program, the solutions presented by the participants and eventually how Campus Sundsvall turned out in the late 1990s. The third chapter investigates the sources of the concepts of the architecture and the planning model and discusses why the city of Sundsvall was attracted by these ideas. The planning history of Sundsvall and especially Stenstaden, the city centre of Sundsvall, are central in interpreting the question of identity as a symbolic value. In the last chapter, discussing the campus as a creative space, the present increase of IT supported distance courses questions the importance of the university campus.

Akademisk avhandling--Historia--Uppsala, 1980. - Résumé en anglais. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 110-132.

I syfte att sänka energianvändningen på Sundsvalls sjukhus riktas nu fokus mot ventilationssystemet och möjligheterna att där sänka luftflöden. Denna uppsats undersöker detta energibesparingsinitiativ genom att studera vad som händer med luftrörelser och temperaturer i ett rum på sjukhuset vid varierande ventilationsflöden. Metoden är rökförsök med observation och analys av mätdata som jämförs med krav på inomhusklimat och beräkningar av temperatureffektiviteten, ett kvantitativt mått på hur väl tillförd värme kommer rummets vistelsezon tillgodo. Resultaten indikerar bland annat att det kan vara till nackdel för luftkvalitén med alltför drastiska ventilationsflödessänkningar i det observerade rummet, detta fastän mängden tillförd luft är mer än tillräcklig enligt gällande krav. Bäst temperatureffektivitet uppnås då frånluft går via både frånluftsdon och frånluftsfönster vilket pekar mot att bäst förutsättningar för att sänka ventilationsflöden eller tilluftstemperatur finns med denna frånluftsinställning. / With the purpose of lowering energy consumption at Sundsvall Hospital, focus is now being directed towards the ventilation system and the possibility to reduce air flow. The thesis examines this energy-saving initiative by studying what happens to air movements and temperatures in one room at the hospital when ventilation air flow is varied. Air movements were made visible with smoke and observed and temperatures were logged. Observations and data were then analyzed with regard to indoor climate requirements and temperature efficiency, a quantitative measure of how well supplied heat will benefit a room’s occupied zone. The results indicate, among other things, that a too great reduction in air flow rates can have a negative impact on the air quality in the observed room, even though the amount of air supplied is more than sufficient according to current requirements. Best temperature efficiency is achieved when exhaust air passes through both the exhaust air device and the ventilated windows, indicating that this is the most favorable exhaust air setting for lowering ventilation air flow rates or room supply air temperature.

Tillgänglighet till offentliga rum och därigenom tågstationer är en viktig förutsättning för användande av dem. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka tillgänglighet kopplat till en tågstation, Sundsvalls Central. Undersökningen har skett baserat på intervjuer av olika människor samt en fördjupad översiktsplan för utveckling kopplat till järnvägen och stationen från Sundsvalls kommun. För att relatera tillgänglighet för Sundsvalls Central till en mer omfångsrik kontext har Trafikverkets utvärdering av sex olika lokaliseringar av stationer även undersökts. Tillgänglighet för Sundsvalls Central har utvärderats baserat på: avstånd, direkthet, orienterbarhet, integration och lokalisering. Detta eftersom jag identifierat dessa begrepp vid översiktsläsning om tillgänglighet. Dessa aspekter påverkar tillgängligheten till tågstationen i Sundsvall. Hur stark denna påverkan är kan framtida forskning, med fördel, undersöka samt föreslå ytterligare påverkande aspekter för. I detta kandidatarbete framstår avstånd som den mest betydande av de aspekter som undersökts med avseende på tillgänglighet. Detta eftersom de övriga faktorerna förbättrar tillgänglighet medan avståndet är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nå fram som gående. Olika människor hanterar avstånd olika bra och det kan därför betraktas som både överordnat samt underordnat andra aspekter med avseende på tillgänglighet. Förutom avståndets påverkan av tillgängligheten till Sundsvalls Central påverkas den även av: trafikerade vägar, fällda järnvägsbommar, nivåskillnader som blir isiga under vintern samt att stationen är svår att hitta till. Enligt Sundsvalls kommun är främst ambitionen för utveckling av tillgänglighet inriktad på aspekter som inte beror på avstånd. Detta genom förespråkande av utveckling i form av överbryggande av trafikbarriärer samt förbättrad orienterbarhet. Denna utveckling menar jag sannolikt kan gynna dem som avståndet till stationen är hanterbart för, men inte dem för vilka avståndet inte är hanterbart. Jämfört med Trafikverkets utvärdering kan denna problematik karaktäriseras genom att kommunen syftar till att utveckla stationen som en sorts central sådan. Vissa av dess användare behöver emellertid att den tillgängliggörs i enlighet med perifera stationer för att de ska kunna nå den utan bil. Sundsvalls Central, en station som både är central och perifer.

Problemformulering och syfte: Vad gör egentligen att städer måste marknadsföra sig som ett varumärke? Det finns de som påstår att teknikens frammarsch och globaliseringen i världen har gjort att städer måste tävla mot varandra för att vara attraktiva turistmål, arbetsplatser och kulturellt viktiga platser att besöka (Riza, Doratli & Fasli, 2012:293). Turismen exempelvis är viktig då det direkt och indirekt skapar olika arbetstillfällen för regionen, vilket i sin tur hjälper till med att skapa högre skatteintäkter (Gertner & Kotler, 2002:255). Det gör att städer skapar olika strategier för att kunna sälja och marknadsföra sig själva på en global marknad (ibid.;294).
Syftet med uppsatsen är att förklara varför Sundsvall arbetar med sitt eget varumärke, samt varför representanter för staden anser att det är nödvändigt.
Metod och material: Samtalsintervjuer med 4 personer som har anknytning till varumärket Sundsvall - Norrlands Huvudstad. Tillgång till offentliga handlingar samt grundläggande undersökningar som har berört varumärkesarbetet i Sundsvall sedan 2009.
Huvudresultat: Anledningen till att Sundsvall behöver jobba med sitt varumärke är för att kunna skapa tillväxt i kommunen, enligt svaren från respondenterna. Tillväxten behövs för att kunna få fler företag att etablera sig i Sundsvall, för att få fler att flytta till Sundsvall och för att kunna sätta mer människor i arbete. En respondent har också lyft upp frågan om skatt i anslutning till detta, att Sundsvallsborna behöver vara fler för att kunna bidra till de olika viktiga samhällsfunktionerna som finns i kommunen. Sundsvall är en stad som behöver kommunicera sina konkurrensfördelar och marknadsföras för att kunna locka nya företag till regionen då svaren från respondenterna pekar på att de inte tror att företag har Sundsvall som första alternativ vid olika etableringar.