As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.

No description available.

Denna studie är ett examensarbete som har utförts som en del av utbildningen inom Produktutveckling med inriktning Ljusdesign på Tekniska Högskolan i Jönköping vårterminen 2018. Varje utomhusmiljö är unik och förändras efter dygnet och årstiderna vilket i sin tur gör den komplex. Dygnet runt används det offentliga stadsrummet frekvent av dess invånare och besökare. För att vilja och våga vistas i stadsrummet även under kvällstid utgör belysningen en viktig roll. Genom att framhäva olika platsers rumslighet och atmosfär utefter rummet och människan kan mer trivsamma och trygga platser skapas för att både mötas och vistas på. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse av hur människan upplever rumslighet och atmosfär med varierad ljusfördelning i ett offentligt exteriört stadsrum. Genom att utföra en experimentell situation i fullskala på ett gångstråk/en allé i de centrala delarna av Jönköping kunde fyra ljusscener i ett och samma rum studeras, detta möjliggjorde att trovärdig och jämförbar data kunde inhämtas för att sedan analyseras. Av studiens resultat framgår att människans upplevelse är individuell och att dess rörelsemönster i ett rum varierar beroende på hur ljuset är uppställt. Beroende på faktorer som könsfördelning, tidigare erfarenheter och platsens utformning bidrar också detta till hur ett rum upplevs mellan individen. Oavsett om upplevelsen av ett rum betraktas utifrån eller inifrån upplever människor det vara lika. Hur ett rums dimensioner framhävs i form av dess höjd, bredd och djup kan upplevelsen av rummets form påverkas. En jämn kontrastvariation mellan ljus och mörker skapar ett mer inbjudande intryck vilket kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet samt underlätta orienterbarheten. / This study is a bachelor thesis that has been carried out as a part of the course in Product Development with focus Lighting Design at Jönköping University, School of Engineering spring term 2018. Every outdoor environment is unique as the seasons and the developing day which in turn makes it complex. The public urban space is frequently used by its inhabitants and visitors throughout the day. The function of lighting is therefore essential for the individual's role of wanting and daring to reside in the urban spaces also during the evening. By emphasizing the spaciousness and atmosphere of different environments along the room and the individual, more comfortable and safe places can be created for both meeting and staying on. The purpose of this study has been to get a profound understanding of how different individuals experience of spatiality and atmosphere with varied light distribution in a public exterior urbanspace. By conducting an experimental full-scale situation on a walkway/avenue in the central parts of Jönköping, four different light scenes could be studied in the same exterior room. This enabled credible and comparable data to be retrieved and then analyzed. The study results show that the human experience is individual and that its movement patterns in a room vary, depending on how the light is set. Further factors as gender, past experiences and site design contributes to how a room is experienced between individuals. It has emerged from the study that whether or not a room is viewed from within or from without perspective, the experience among the participants is perceived equally. Depending on how an environmental dimension is accentuated in terms of its height, width and depth, the perception of the actual creation of the room can be influenced. An even contrast between light and dark creates a more inviting impression, which can contribute to an increased sense of security and facilitate orientation.

Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

This is a thesis in Information design with focus on Spatial Design. This study examines how information can be shaped and placed in a multipurpose building to make it easier for the visitor to understand the place and find their way. The examined place is Kulturhuset in Hallstahammar, where the target audience is visitor who has no experience or very little experience of the place. The purpose of the thesis is to explore how information design in a spatial context can be designed to facilitate the understanding and simplify the orientability of a multi-story building, in a house with multipurpose.    Through literature studies, place analysis, survey with expert users and an analysis of similar projects, a design proposal has been produced that has been presented through rendered images. The results of the study show that a map of the building provides a clear overview of the premises and the activities Kulturhuset offers. Together with color coding and pictograms, visitors can easily see where their destination is and how to get there. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Denna studien undersöker hur information kan utformas och placeras i en komplex yta för att underlätta för människor att förstå en plats och hitta rätt. Platsen som undersöks är Kulturhuset i Hallstahammar där målgruppen är nya besökare som inte har någon eller endast lite vetskap om platsen. Syftet med examensarbetet är att utforska hur informationsdesign i en rumslig kontext kan utformas för att underlätta förståelsen samt förenkla orienterbarheten i en flervåningsbyggnad, som inrymmer flera olika verksamheter.   Genom litteraturstudier, platsanalys, frågeformulär med expertanvändare samt en omvärldsanalys har ett gestaltningsförslag kunnat tagits fram som presenterats genom renderade bilder. Resultatet av studien påvisar att en karta över byggnaden ger en tydlig överblick över lokalerna samt verksamheterna som huserar i byggnaden. Tillsammans med färgkodning och piktogram kan besökare enkelt se vart deras slutmål för att sedan kunna ta sig dit.

Då Stockholm Stad växer, ökar också behovet av att effektivisera och rusta upp offentliga platser för att bibehålla en hållbar och attraktiv stad (Stockholm Stad 2018). Ombyggnationer förändrar inte bara stadsbilden fysiskt, utan påverkar även den mentala bilden av en plats. I takt med att mark grävs upp, byggmaterial som staplas och temporärt uppsatta stängsel avskärmar byggarbetsplatserna, skapas inte bara fysiska barriärer. Ombyggnationerna leder till avgränsningar i den offentliga miljön vilket leder till brister i orienterbarheten. Syftet med studien är att undersöka hur den rumsliga miljön påverkar orienterbarheten för besökare av Järnvägsparken, som genom sin direkta anslutning till Stockholm Centralstation utgör en central och betydelsefull mötesplats för människor. Genom ombyggnationer begränsas rörelseflödet och aktiviteten på platsen. Med stöd i teorier bakom wayshowing och kognitiva aspekter på design och stadsplanering, har data från designmetoderna resulterat i ett gestaltningsförslag som genom form, färg och funktion i en temporär konstruktion kan verka som ett utökat orienteringsverktyg som svarar till Stockholm stads vision om en hållbar och attraktiv stad – även när platser genomgår förändringar. Förslaget har bearbetats genom ett Human Centered Designperspektiv (HCD), vilket inkluderar användarna i utvecklingen av gestaltningen. / As Stockholm City grows, the need to streamline and equip public places to maintain a sustainable and attractive city also increases (Stockholm City 2018). Redevelopment not only physically changes the cityscape, but also affects the mental image of a place. Construction sites create not only physical barriers, but also visual barriers that affects the movement and orientation in the city. The purpose of the study is to investigate how the spatial environment affects the orientation of visitors at Järnvägsparken, which, through its direct connection to Stockholm Central Station, constitutes a central and important meeting place for people. Due to construction work, the flow of traffic and activity is limited on the site. With the support of theories behind wayshowing and cognitive aspects of design and urban planning, data from the design methods has resulted in a design proposal that, through form, color and function in a temporary construction, can act as an extended orientation tool that corresponds to Stockholm's vision of a sustainable and attractive city ​​- even when places are subject to change. The proposal has been processed through a Human Centered Design Perspective (HCD), which includes the users in the development of the design.

This study is about the complexity that is present in wayfinding and wayshowing in a multilevel building where the floors are uniform and how this problem can be solved. Åva gymnasium is a municipal upper secondary school whose facilities span over multiple levels, many of which look the same. The uniformity of the building contributes to difficulty in navigating the building. It is this practical problem that is at the root of this study. The purpose of the study is to clarify the interior navigation at Åva gymnasium, thus facilitating for pupils and teachers in everyday life. In addition, the hope is that the work can provide a deeper understanding of how wayfinding theories can be applied in a complex multilevel building. The study connects several different aspects of wayfinding and wayshowing. By analysing theories of wayfinding and various aspects of this subject, such as signing, distinction and wayshowing the comprehension of what can be improved has been formed. An increased understanding of the space and the problem has been achieved through the following methods; observation, site analysis and notation analysis. The methods showed that there is a problem that is based on the fact that the floor plan in the building is uniform and little work has been done to change this The result of the study is visualized through a design proposal. With the help of clearer distinctions between the different levels of the building and simple but efficient signage, the environment may become more structured and easily understood. / Denna studie handlar om komplexiteten som finns i vägvisning och orienterbarhet i en likformig flervåningsbyggnad och hur detta problem kan åtgärdas. Åva gymnasium är en kommunal gymnasieskola vars lokaler är förlagd över flera våningsplan, flertalet av dem är likformiga. De likartade våningsplanen bidrar till att det är svårt att orientera sig i byggnaden. Det är detta praktiska problem som ligger till grund för studien. Syftet med studien är att förtydliga navigationen på Åva gymnasium och därmed underlätta för elever och lärare i vardagen. Utöver detta är förhoppningen att arbetet kan ge en djupare förståelse för hur wayfindingteorier kan tillämpas i en komplex flervångsbyggnad. I studien kopplas flera olika aspekter av vägvisning och orienterbarhet samman. Genom att undersöka teorier om wayfinding och olika aspekter inom detta ämne, så som skyltning, särskiljning och wayshowing har en bild av vad som går att förbättra bildats. En ökad förståelse för platsen och problematiken har getts genom metoderna observation, platsanalys och notationsanalys. Metoderna visade på att det är en problematik som grundar sig i att våningsplanen i byggnaden ser likadana ut och lite arbete har gjorts för att förändra detta. Resultatet av studien visualiseras genom ett designförslag där vägvisningen har förtydligats för att understödja orienterbarheten i miljön. Med hjälp av särskiljning av våningsplanen och enkel men effektiv skyltning blir miljön mer strukturerad och lättförstådd.