På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

Lövholmen är ett stadsutvecklingsprojekt där Stockholms sista centrala industriområde omvandlas till en ny, tät stadsdel. Detta examensprojekt redogör (i) en kritisk analys av den aktuella strukturplanen, (ii) och min alternativa illustrationsplan för Lövholmen; “Färgholmen – Ny Stadsform”. Med arkitektonisk nyfikenhet och ett kritiskt perspektiv undersöker jag hur en tät stadsdel kan tillgodose essentiella värden såsom, grönytor,dagsljusförhållanden, publika och offentliga rum. Jag invänder mig mot stadens tillvägagångssätt att maximera lönsamhet med hög exploatering. Genom att frigöra mig från de låsningar och positioner som uppstår med nuvarande fastighetsgränser, kan jag gestalta Ny Stadsform som ger utrymme för essentiella värden och en genhet i staden. Projektets målsättning är att skapa en levande stadsdel i symbios med sig själv och Stockholm; en destination för konst och kultur, ett avtryck i historien som speglar vår samtid. Mitt förslag uppnår 90% byggnadsyta jämfört med stadens förslag, men ger mer utrymme för publika och offentliga rum samt grönområden, i.e. en centraliserad grön park och generösa bostadsgårdar. Låg bebyggelse som gradvis ökar i höjd utifrån kajstråket, skapar varierad skala och typologi vilket även förbättrar mikroklimat och dagsljusförhållanden längs med vattnet. Detta examensprojekt visar en ny stadsform som lyfter de essentiella värdena och samtidigt uppnår en tät, levande stad. / Lövholmen, Stockolm´s last central industrial area, is to be transformed into a high-density residential area. This thesis presents (i) a critical analysis of the proposal from the City of Stockholm, (ii) and my alternative proposal for Lövholmen; “Färgholmen - New Urban Form”. I have approached this thesis project through an architect’s curiosity and a questioning perspective, aiming to understand how to promote essential values such as green areas, daylight conditions, civic space, and varied typologies that include mixed housing and achieve high exploitation. I challenge the City´s profit driven developments that lack the aforementioned essential values. I challenge the boundaries between different property owners. I aim to holistically create a neighbourhood that is connected within itself and with Stockholm City; a destination for art, culture and community, an imprint in history that reflects our contemporary time. My proposal achieves 90% of the developed built space, compared to Stockholm’s proposal, whilst increasing green area and shared space, i.e. in form of a centralised green park. Low rise buildings along the coastline gradually increase in height, creating diverse typology and scale whilst reducing wind tunnels and shadows. This thesis shows a new urban form, promoting essential values whilst achieving a dense living city.

No description available.