Purpose: To determine the progress in Umeå concerning the furtherance of bicycle traffic in the city and to investigate the possibility of a similar progress in Jönköping. Method: Semi structured interviews with officials, politicians and enthusiasts in Umeå and Jönköping, document analysis of documents provided by the municipalities and observations of Umeå city center. Findings: Umeå’s mindset around a sustainable society have been identified and the vast difference between the two cities is the time that they’ve actively worked with the bike issue and how public officials prioritize while planning. Umeå’s large advantage in their decision making is that officials and politicians are working towards the same goal and are united in the bike issue. This makes decisions regarding bicycle promotion easier to make. Due to the difference in conditions between the cities, the writers states that Umeå’s way of planning their traffic not necessarily is the right way for Jönköping to plan theirs. Implications: In order to develop it’s bicycle network, Jönköping must dare to let go of their old way of thinking. Instead of thinking that car traffic is necessary in a city, they should have the courage to take difficult decisions that benefit bicycle promotion and thus develop a sustainable transport system. Limitations: The study does not address the economic aspects that are involved in the development of an attractive bicycle network. Also the environmental issues are only dealt with in a thorough level, as it’s necessary to fulfill the study’s objectives. The study’s purpose is considered to be achieved but the result could have been even more developed if more parties were interviewed. Keywords: Bicycle path, bicycle, sustainable transport planning, sustainable society, sustainability, Umeå, Jönköping / Syfte: Kartlägga Umeås utveckling rörande främjandet av cykeltrafiken i staden och utreda möjligheten till en liknande utveckling i Jönköping. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tjänstemän, politiker och entusiaster i Umeå och Jönköping kommun, dokumentanalys av dokument tillhandahållna av kommunerna samt observationer i Umeå stadskärna. Resultat: Umeås och Jönköpings tankesätt kring ett hållbart samhälle har kartlagts. De stora skillnaderna mellan kommunerna är tidsperioden som de aktivt arbetat med cykelfrågan och hur man inom tjänstemannakåren prioriterar vid planeringen. Umeås stora fördel vid beslutstaganden är att tjänstemän och politiker arbetar mot samma mål och är eniga i cykelfrågan. Detta leder till att cykelfrämjande beslut enklare kan drivas igenom. Eftersom städernas förutsättningar skiljer sig åt, konstateras även att Umeås sätt att planera sin trafik inte nödvändigtvis är rätt sätt för Jönköping. Konsekvenser: Jönköping måste, för att utveckla sitt cykelvägnät våga släppa det föråldrade tankesättet kring att biltrafiken är nödvändig i en stad och istället våga ta svåra beslut som gynnar cykelfrämjandet. Begränsningar: Studien behandlar inte de ekonomiska aspekterna som finns kring utvecklandet av ett attraktivt cykelvägnät. Miljöfrågan har enbart behandlats på en grundläggande nivå, då det är nödvändigt för att uppfylla studiens mål. Studiens mål anses vara uppnått men hade kunnat utvecklas ytterligare om fler parter intervjuats. Nyckelord: Cykelväg, cykel, hållbart trafikplanerande, cykelnät, stadskärna hållbart samhälle, hållbarhet, Umeå, Jönköping

En växande befolkning i städer bidrar till ökat fokus av att främja hållbara transporter. I enlighet med Sveriges nationella mål för transportpolitik och Förenta Nationernas globala mål 11 ökar behovet av att säkerställa ett väl utformat cykelnät. Allt fler kommuner strävar efter att främja cykling i städer. Cykelvänliga stadsområden med väl utformade sammankopplingar bidrar till enklare orientering i staden, vilket skapar möjlighet att välja cykel som transportmedel. Cykling har påvisat fördelaktiga effekter för människors välbefinnande, vilket förstärker den sociala hållbarheten för samhället. Ökat fokus på klimatfrågor kräver förbättrade insatser för att möta mobilitetsbehoven. Det förutsätter nya planeringsstrategier och innovationer i städer. Nederländerna, Danmark och Tyskland anses vara föregångsländer inom cykelinfrastrukturen. Länderna arbetar med att implementera åtgärder i cykelnätet för att öka antalet cyklister. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur befolkningen upplever och använder cykelnätet. Det för att föreslå förbättringar och åtgärder Gävle kommun kan implementera för att utveckla en hållbarare cykelstad. Fallstudien genomfördes inom stadsdelen Brynäs. Kombinerade metoder användes för att samla in kvalitativ och kvantitativ data. Observationen syftade till iakttagelser av befintlig utformning av tre huvudcykelstråk. En webbaserad enkät riktades till avsedd population i Gävle kommun för att undersöka respondenternas upplevelse och användning av cykelnätet. Intervjuer genomfördes med tjänstemän inom Gävle kommun för att förbättra kunskapen om planeringsprocessen inom kommunen. Tidigare forskning gav förslag på effektiva åtgärder från andra länder och städer som implementerats i cykelnät. Dessa åtgärder studerades för att uppnå studiens syfte. Förbättrade sammankopplingar, separering mellan fotgängare- och cyklister samt tydliga cykelpassager är åtgärder som kräver kontinuerligt arbete för att möjliggöra ökad cykelanvändning. Resultatet av studien visar att Gävle kommun behöver implementera förbättringsåtgärder i cykelnätet för att uppnå sin vision om att bli en hållbar cykelstad. / A growing population in cities contributes to an increased focus on promoting sustainable transports. In accordance with Sweden's national goals for transport policy and the United Nations’ Sustainable Development Goal 11, there is an increasing need to ensure a well-designed cycling network. Several municipalities strive to promote cycling in cities. Urban areas with bicycle-friendly infrastructure and well-connected routes facilitate easier navigation in the city, which creates the opportunity to choose cycling as transportation. Cycling has demonstrated beneficial effects on people's well-being, which reinforces social sustainability for society. Increased focus on climate issues requires improved efforts to meet mobility needs. It requires new planning strategies and innovations in cities. The Netherlands, Denmark, and Germany are considered successful countries in cycling infrastructure. These countries are working to implement measures in the cycling network to increase the number of cyclists. The purpose of the study was to increase understanding of how the population experiences and utilizes the cycling network. It aims to propose improvements and measures that Gävle municipality can implement to create a more sustainable cycling city. The case study was conducted in the Brynäs district. A combined methods were used to collect qualitative and quantitative data. The observation aimed to observe the existing design of three main cycle routes. A web-based survey was directed to the intended population to investigate respondents' experiences and use of the cycling network. Interviews were conducted with officials from Gävle municipality to enhance understanding of the planning process within the municipality. Previous research provided suggestions for effective measures from other countries and cities that have been implemented in cycling networks. These measures were studied to achieve the purpose of the study. Improved connections, separation between pedestrians and cyclists and clear cycling passages are measures that require continuous work to enable increased cycling usage. The study’s results indicate that Gävle municipality needs to implement improvement measures in the cycling network in order to achieve its vision of becoming a sustainable cycling city.

No description available.

För att möta de växande storstadsregionernas framtida krav gällande trängsel och hållbarhet i transportsektorn måste cykeln prioriteras regionalt. En undersökning av Stockholms- och Köpenhamnsregionen görs med syftet att lyfta fungerande tillvägagångssätt för planering av regionala cykelvägnät genom samverkan. Syftet ska besvaras med två frågeställningar. Dels vilka åtgärder som är utpekade i plandokumenten och dels hur samverkan i regionen ser ut i praktiken. Planerna för utbyggnaden av Stockholms regionala cykelvägnät är mycket lika Köpenhamns, vilka har setts som föregångsexempel för det regionala cykelkansliet. De regionala och kommunala dokumenten anger standarder för utformning, drift, underhåll och finansiering av regionala cykelstråk. Kompletterande till planerna är upplevda erfarenheter kring samverkansprocesserna i praktiken. Mellankommunal samverkan i regionerna sker via det regionala cykelkansliet i Stockholm respektive sekretariatet i Köpenhamn. I Köpenhamn arbetar kommunerna gemensamt genom hela processen med ett cykelstråk, söker statlig medfinansiering och skriver samarbetsavtal gällande en överenskommen standard. I Stockholmsregionen arbetar kommunerna mer självständigt, söker själva statlig medfinansiering och samverkar mer gällande drift, underhåll och skyltning. Kommunerna i Köpenhamn var medverkande från början vid framtagandet av den regionala cykelplanen till skillnad från kommunerna i Stockholm, vilka hade en mer marginaliserad samverkan. Att låta kommunerna vara delaktiga i processen är viktigt för att integrera tänkandet kring regionala cykelstråk i kommunerna. Åtgärder vilka skulle kunna införas i Stockholm med Köpenhamn som inspiration innefattar att göra plats för cykeln i gaturummet genom bekostnad på bilens, att samtliga kommuner längs ett regionalt cykelstråk arbetar närmare tillsammans för att säkerställa en god standard och att utöka det regionala cykelkansliet. Att utöka kansliet genom exempelvis en styrgrupp som kontrollerar regionens standard, samt mer anställda, skulle skapa förutsättningar för mer handlingskraftiga väghållare i regionen. Vidare skulle det vara intressant för Stockholm att likt Köpenhamn arbeta för att skapa mer gena vägar för cykeln, genom att låta cykeln gå över grönområden, vatten och större trafikleder utan att ta hänsyn till andra trafikslag. / To be able to meet the growing needs of the future regarding traffic jams and sustainability in the traffic sector, the bike must be prioritized in the region. An investigation of the Stockholm and Copenhagen region will be made with the purpose to look at good regional planning for the bicycle grid through cooperation of the municipalities. The report will look more closely at proposed actions in planning documents and how the cooperation looks in reality. The plans for the making of the Stockholm regional bicycle grid is quite similar to the ones in Copenhagen, which has been seen as a great example for the regional plans in Stockholm. The regional och municipality plans contains standards of shape, maintenance, and finance of the regional bicycle lanes. In additional to the plans is experiences of the cooperation processes in real life. Cooperation between the municipalities in the region is made via the the regional bicycle council in Stockholm and Copenhagen. In Copenhagen, the municipalities work together through the whole process of making a regional bicycle lane, they apply for state financing together and write a contract of cooperation which states that they must keep to the agreed standards. I the region of Stockholm the municipalities work more independently, they apply for state financing themselves and only cooperates regarding maintenance and signage. The municipalities of Copenhagen were involved from the start in the process of making the regional bicycle plan. The municipalities of Stockholm had a more marginalized role. It is important to let the municipalities be a part of the process regarding integrating the thinking about the regional bicycle lanes in the municipalities. Actions which could be implemented in Stockholm with Copenhagen as an inspiration includes making more space for the bicycle on the streets while decreasing space for the car, that all the involved municipalities of regional bicycle lane cooperates closely to make safe a great standard and to also increase the size of the regional bicycle council. The council could contain a group which is responsible to see to that all the regional lanes has the same standard. The council can also grow in personnel to make sure that all the municipalities have the conditions which is needed to make the bicycle more prioritized. Stockholm could also like Copenhagen work to create routes for the bicycle which work more as a shortcut through green belts, over water and over highways without having to consider the routes of cars.