Municipalities today are facing several major challenges in the near future, which has led to that questions about how municipalities should handle these challenges are more frequently raised. Inter-communal cooperation has been highlighted as the given answer to these problems and challenges, but as the phenomenon is becoming more common the impact inter-communal cooperation have on matters such as democracy are increasingly raised. As a result of the increasing participation in inter-communal cooperation local democracy is facing a number of problems of legitimacy because of the uncertainty regarding accountability and communal inhabitants rights to influence. It is in this problem area the present essay is based. The aim of the study is to gain an understanding of how local government- and association of local authorities representatives view inter-communal cooperation and democracy, which in concrete terms means both examining what motives to inter-communal cooperation are highlighted by the representatives, and whether democratic values are discussed in relation to inter-communal cooperation and if so, in what ways? The study is conducted as a qualitative case study of an association of local authorities. The method used is semi-structured interviews that are carried out with representatives of the association of local authorities in question and one of its member-municipalities. As a complement to the interview study a smaller document study is also conducted. The results of the study show that the forces that are highlighted by the local government- and association of local authorities representatives are mainly linked to aspects such as efficiency and economy. Furthermore, democratic aspects, even though they often occurs in discussions about cooperation, are almost exclusively about the municipalities own opportunity to influence and rarely on the democratic values accountability and representativeness. The conclusions that can be drawn from the study is that local government- and association of local authorities representatives does not view inter-communal cooperation as problematic from a democratic perspective; in some cases they are not even aware that the problem exists.

<p>De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.</p><p>Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga. Det andra kommunklustret består av fyra kommuner; Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Vi har genomfört sju intervjuer med IT-chefer och IT-samordnare vid de kommuner som ingår i de studerade kommunklustren. Syftet med studien har varit att belysa vilka problem som kan hämma IT-samverkan mellan kommuner samt vilka positiva effekter IT-samverkan kan medföra.</p><p>IT-samverkan i de två klustren består av ett gemensamt förvaltningsnät. Genom det gemensamma förvaltningsnätet samkör man ett antal verksamhetssystem. Genom att kommunerna delar på system har man uppnått en ökad kompetens och specialisering på respektive system. Eftersom man delar system effektiviseras driften av dem då man enbart behöver en server för varje system. Det här har även underlättat supporten.</p><p>De problem och upphov till problem som vi identifierat är; bristande mål och direktiv, skilda referensramar, arbetsbelastning, prestige och revirtänkande, skilda grundplattformar samt motsträvigheter från leverantörer.</p><p>De positiva effekter som vi identifierat är; kostnadsbesparingar, gemensam expertis, ökad kompetens, rationaliserad drift och att man kan genomföra upphandlingar gemensamt.</p>

The aim with this study was to examine how municipalities can work together for a sustainable maritime spatial planning. This has been done through a case study with the case inter-municipal collaboration in ocean planning between the municipalities Strömstad, Tanum, Lysekil and Sotenäs. This study’s analysis has been accomplished by a direct content analysis in which previous scientific research has formed the analytical framework through a coding scheme. This coding scheme have been used to analyze two documents regarding ocean planning that the municipalities collaborate on. To get further information and a broader understanding of how inter-municipal collaboration have worked in the selected case, one interview has been performed with an employee at one of the municipalities. This study shows that the municipalities put great weight on a sustainable maritime spatial planning with the use of the ecosystem approach. Furthermore, this study shows that the municipalities had good intentions with their collaboration, but that something went wrong on the way. The study shows that the collaboration between the municipalities did not turn out the way it is assumed the municipalities aimed for it to do. An important thing to note is that without the interview, this would have not been known. The reason for the failed collaboration between the municipalities remains unknown, but the study suggest that it had to do with different views on the politics in the municipalities.

Den administrativa indelningen har inte lika stor betydelse för att kommunens invånare ska ha ett välfungerande vardagsliv, då människors vardagsmönster sträcker sig i allt större utsträckning över kommungränsen. Den fysiska planeringen behöver sättas in i ett större perspektiv för att hantera detta, vilket ger upphov till samarbete mellan kommuner över gränserna i form av mellankommunal planering. Den mellankommunala planeringen innebär att kommuner upprättar nätverk gemensamt att samverka inom, vilka rör sig utanför det formella planeringssystemet och präglas av en otydlig ansvarsfördelning. Samtidigt kan kommuner ha skilda mål och intressen som inte sammanfaller väl med målet för den mellankommunala planeringen. Det kan därmed lätt uppstå en maktkamp mellan de delaktiga kommunerna angående vems agenda som ska få dominera i den mellankommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att kritiskt granska bakomliggande motiv och drivkrafter till varför mellankommunal planering inleds samt vems behov som uttrycks när det uppstår en maktkamp om vems intressen som ska få styra. Uppsatsens tillvägagångsätt är en fallstudie där det studerade fallet utgörs av Växjö och Alvesta kommuners pågående planeringssamarbete. Metoder för insamling av material har varit semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och politiker i respektive kommun samt dokumentstudier av kommunala översiktsplaner. Det empiriska materialet har tagits an med en kvalitativ innehållsanalys där ett analytiskt ramverk utifrån det övergripande teoretiska perspektivet varit styrande. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är governance network där begreppen soft och hard spaces samt fuzzy boundaries tillämpats för att placera det i ett planeringssammanhang. Slutligen har ett maktperspektiv tillämpats som knyter an till studiens forskningsfråga. Studien som har genomförts pekar på att det finns ett antal drivkrafter som motiverar kommuner att inleda mellankommunal planering med varandra. Motiv som får kommuner att inleda samarbeten med varandra handlar om att skapa en större enhet för att kunna öka sina påverkansmöjligheter angående frågor som ligger utanför kommunernas handlingsutrymme. I det studerade fallet har Växjö och Alvesta ett gemensamt intresse av att utveckla ett dubbelspår, där dessa gemensamt arbetar mot statliga myndigheter för att förverkliga detta. Ett annat tydligt motiv är att kommuner samarbetar för att deras gemensamma intressen kan öka tillväxten och stärka deras position i regionen och gentemot omvärlden. Växjö och Alvesta är ett regionalt centrum varpå ett samarbete över gränsen kan stärka denna roll. Det upprättade nätverket som Växjö och Alvesta utgör visar på en planering som äger rum i soft spaces som rör sig utanför det formella planeringssystemet och över existerande kommunala gränser, där kommunerna inte längre kan hantera sina behov inom sitt egna hard spaces. Studien visar även på att kommuner som samverkar har skilda förutsättningar där deras skilda funktioner ger upphov till ett ömsesidigt beroende till varandra. I och med att kommunerna är av olika storlekar och med skilda förutsättningar framgår det i studien att kommunerna har skilda motiv till deras mellankommunala planering, där det tydligt framgår att Alvesta har ett behov av samarbetet som driver dem medan Växjö har ett annat behov som är deras drivkraft. Slutligen framkommer det av deras skilda motiv och förutsättningar att det är den större kommunen som är drivande, men där det är den mindre kommunens behov och intressen som uttrycks i deras gemensamma planeringssamarbete och besitter makt i frågan.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar. Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga. Det andra kommunklustret består av fyra kommuner; Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Vi har genomfört sju intervjuer med IT-chefer och IT-samordnare vid de kommuner som ingår i de studerade kommunklustren. Syftet med studien har varit att belysa vilka problem som kan hämma IT-samverkan mellan kommuner samt vilka positiva effekter IT-samverkan kan medföra. IT-samverkan i de två klustren består av ett gemensamt förvaltningsnät. Genom det gemensamma förvaltningsnätet samkör man ett antal verksamhetssystem. Genom att kommunerna delar på system har man uppnått en ökad kompetens och specialisering på respektive system. Eftersom man delar system effektiviseras driften av dem då man enbart behöver en server för varje system. Det här har även underlättat supporten. De problem och upphov till problem som vi identifierat är; bristande mål och direktiv, skilda referensramar, arbetsbelastning, prestige och revirtänkande, skilda grundplattformar samt motsträvigheter från leverantörer. De positiva effekter som vi identifierat är; kostnadsbesparingar, gemensam expertis, ökad kompetens, rationaliserad drift och att man kan genomföra upphandlingar gemensamt.

No description available.

Till följd av en ökad globalisering av samhället blir problemen som fysisk planering förväntas hantera allt mer komplexa. Inte sällan sträcker de sig över kommungränserna. Detta har lett till att mellankommunala samarbeten blivit allt vanligare. Mellankommunala samarbeten kan ske i många olika former, men gemensamt för dem är att de sker mellan de formella styrnivåerna. Detta innebär att de inte självklart tillskrivs den legitimitet som till exempel kommunal planering har till följd av att den sker enligt beslutade lagar och regler. Detta arbete syftar till att undersöka hur de som deltar i ett mellankommunalt samarbete ser på och förstår legitimitet, både kopplat till samarbetet och påverkan på den kommunala förvaltningen. Undersökningen fokuserar på hur kommunens deltagande i ett mellankommunalt samarbete påverkar medborgarnas möjligheter att delta i demokratin och hur förutsättningarna för demokrati i den kommunala fysiska planeringen samt förvaltningen i stort påverkas. Undersökningen har initierats ur reflektioner kring hur deltagandet i mellankommunala samarbeten påverkar kommunens förutsättningar för fysisk planering och konsekvenserna för legitimitet och demokrati. Mellankommunala samarbeten framhävs ofta som positiva för den fysiska planeringen med fokus på ökad prestationsförmåga och effektivitet samt möjligheterna att hantera komplexa utmaningar. Hur samarbetet eventuellt påverkar legitimiteten för det som planeras och demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till deltagande och insyn står inte lika ofta i centrum. Denna undersökning har genomförts som en fallstudie där fallet utgjorts av MalmöLundregionen. Empirin har samlats in genom intervjuer med planerare och politiker aktiva i MalmöLundregionen och genom dokumentstudier av styrdokument för samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna består av demokrati, legitimitet, kommunikation och governance. Det analytiska ramverket och analysen utgår båda från legitimitetsbegreppen som etableras i de teoretiska utgångspunkterna.  Slutsatserna visar på att samarbetet inte nödvändigtvis behöver påverka förutsättningar för demokrati inom fysisk planering på kommunal nivå negativt, så länge planerare och politiker lyssnar på medborgarnas eventuella invändningar mot de mellankommunala besluten. Legitimiteten för den verksamhet som bedrivs i MalmöLundregionen är dock bristande inom vissa aspekter. Medborgarna har inte möjlighet att delta och svårt att få insyn i processer och beslut inom samarbetet. Det sker inte tillräcklig kommunikation från politiker och kommunen till medborgarna om motiven till att delta i samarbetet och vilka frågor som drivs. Det mellankommunala samarbetet präglas av ett representativt demokratiideal samtidigt som den kommunala planeringen även har starka inslag av andra demokratimodeller.

Studien belyser mellankommunal samverkan och dess planerings- och beslutsprocesser. Avtalssamverkan är ingen ny företeelse i Sverige, men är intressant att studera då kommuners utmaningar sträcker sig över större geografiska områden och befintliga gränser överskrids i allt fler frågor. Det finns därför ett uttalat behov av mellankommunal samverkan och nya innovativa samverkansformer. De nya tillvägagångsätten för planering, som på olika sätt frångår den traditionella beslutskedjan, ställer samtidigt höga krav på kommunerna och den representativa demokratin då exempelvis möjligheten till ansvarsutkrävande försvåras. Syftet med studien är därför att kritisk granska demokratiska strukturer i mellankommunal samverkan avseende representativitet, ansvarsutkrävande och legitimitet – för att svara på övergripande frågor gällande hur och av vem mellankommunala frågor konstrueras. Intressanta frågeställningar är hur demokratin påverkas av förändringen, hur planeringsprocessen är konstruerad ur ett demokratiperspektiv samt hur avvägningen av intressen hanteras. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och det studerade fallet är det mellankommunala samarbetet Familjen Helsingborg med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstepersoner och kommundirektörer samt en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit teorier om makt, governance och governance network. Studiens analys visar på att det finns olika perspektiv på mellankommunal samverkan. I relation till det fall som studeras framstår en representativitet som baseras på frivillighet vara väsentligt – en frivillighet som medför att delaktiga aktörer istället styrs av engagemang, intresse och resurser när olika nätverkskonstellationer bildas. Vidare visar studien på ett formaliserat samarbete, där ett tydligt uttalat ansvarsutkrävande finns i de dokument som studerats – något som talar för Familjen Helsingborgs legitimitet. Studien visar också på Helsingborgs stad som, framförallt med bakgrund i dess organisatoriska resurser, har en större roll i samarbetet – vilket medför en ofrånkomlig asymmetri. Aktörens resurser innebär att de kan ta ansvar för fler frågor än de mindre kommunerna, något som kan skapa maktstrukturer. De mindre aktörerna uttalar också en uppskattning över att den större aktören axlar ansvaret som ledande i samarbetet. Det som talar för demokrati och jämlik påverkan är att Helsingborg, trots sin storlek, har lika många röster som de övriga. Förekomsten av denna ledande aktör har visat sig kräva en ödmjukhet, hos såväl mindre som större aktörer för att skapa sammanhållningskraft och tillit – något som är väsentligt för en demokratisk process. Vidare har analysen visat att planeringsprocessen bygger på att helheten går före enskilda kommuners intressen samt en beslutsprocess som är konstruerad av konsensusskapande där ett givande och tagande sker i förhandlingar. För att mellankommunal samverkan ska uppnå en demokratisk process krävs ett tydligt ansvarsutkrävande, en representativitet som bygger på frivillighet och ett konsensusskapande där det agonistiska samtalet synliggörs.

Collaboration between small municipalities has become a necessity in order to cope with municipal difficulties such as emergency services. Collaboration has also been mentioned as a possible solution to the challenges facing the public sector in light of economic and demographic developments that will continuously increase the demands on these municipalities. Inter-municipal collaboration is therefore something that is sought after and strived for. This essay will analyse the process surrounding the formation of this inter-municipal association, and to help understand and explain this process I will use the following theories: framing theory and public choice theory. The results show that the primary motivation for establishing Räddningstjänsten Väst was to create a robust and efficient emergency service, not just an economical one. A significant factor in its success was the tradition of trust and cooperation between these two municipalities. Another factor was the hiring of an experienced and objective consultant. The analysis indicates that those responsible for the process acted rationally based on the set goals, with shared ideas and values serving as a framework for their collaboration. Thus the focus of the essay is on municipal collaboration structures, particularly inter-municipal associations, highlighting the process and ideas behind the formation of these associations, as well as who has taken the initiative for their establishment.  In 2011 the municipalities Falkenberg and Varberg began planning their municipality association, Räddningstjänsten Väst, and in 2013 it began its operations.

Vid stora infrastrukturprojekt påverkas den kommunala fysiska planeringen, men frågan är hur? Denna kandidatuppsats ämnar undersöka detta genom en fallstudie av hur det nationella infrastrukturprojektet Ostlänken har påverkat den kommunala och mellankommunala planeringen som genomförts i den fjärde storstadsregionen, en funktionell region bestående av Norrköping och Linköping. Platsidentiteten fjärde storstadsregionen uppkom för att uppmärksamma regionens nationella och internationella position som en av Sveriges främsta storstadsregioner tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. Ostlänken är en del av den tänkta Götalandsbanan som ämnar binda samman dessa storstadsregioner med en ny stambana för höghastighetståg. I och med detta stärks den fjärde storstadsregionens nationella och internationella samband men även det regionala sambandet inom den funktionella region som platsidentiteten baseras på.  Kandidatuppsatsens syfte är därför att undersöka hur Ostlänken har påverkat kommunernas handlingskraft samt hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat de osäkerheter som Ostlänken medfört. Syftet är även att undersöka hur detta har påverkat kommunernas regionala samarbete och därmed undersöka hur platsidentiteten fjärde storstadsregionen framställs.  För att besvara undersökningens syfte har tre teoretiska utgångspunkter framförts för att ge en vidare förståelse. Den första handlar om polycentrisk utveckling i polycentriska urbana regioner, vilket är en samling teorier om hur flera närliggande städer med ett starkt funktionellt utbyte påverkar varandra. Vidare framförs teorier kring platsidentitet och platsmarknadsföring, samt teorier kring hantering av risk och osäkerhet i planering.  De kommunala planhandlingarna som valts ut, undersöks genom en kvalitativ textanalys baserad på ett antal konkreta frågeställningar. Planhandlingarna analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna och sammanställs i tabeller. Undersökningen visar att Ostlänken har haft stor påverkan på de planer som undersökts, samtidigt som det även antas påverka användandet av platsidentiteten fjärde storstadsregionen. Att platsmarknadsföringen för regionen påverkats av osäkerheterna kring Ostlänken baseras på den analys som genomförts, där fjärde storstadsregionen framställs som en symbolisk platsidentitet. Baserat på detta framförs slutsatsen att Ostlänken är den faktor som hade kunnat bidra med en legitimitet till fjärde storstadsregionen, och därmed även stärka regionens position och konkurrenskraft. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion där en del av den problematik som uppdagats under undersökningens genomförande, samt undersökningens generaliserbarhet, framförs.