Syfte: För att göra det mer attraktivt att använda cykeln som transportmedel har flertalet städer uppgraderat till snabba cykelstråk. Ett snabbt cykelstråk tillåter cyklister att färdas på ett snabbt sätt på grund av utformningens kvaliteter. Flertalet undersökningar pekar på det snabba cykelstråkets inverkan att använda cykeln i större utsträckning. Målet med arbetet är utreda ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand enligt Jönköpings kommuns mål och med hänsyn till cyklisters preferenser. För att uppnå målet utformas ett förslag till hur ett snabbt cykelstråk kan se ut, målet bryts ned i tre frågeställningar:   <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan ett snabbt cykelstråk bidra till att uppfylla Jönköpings kommuns mål att öka cykeltrafiken till och från centrum?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vad efterfrågar cyklister vid utformningen av ett snabbt cykelstråk?  Hur kan en gynnsam utformning av ett snabbt cykelstråk se ut enligt cyklisters preferenser med hänsyn till Jönköpings kommuns förutsättningar?  Metod: För att besvara det uppsatta målet görs en fallstudie i Jönköpings kommun genom intervju och dokumentanalys. För att lokalisera cyklisters preferenser görs en surveyundersökning med hjälp av en enkätundersökning. Genomgående i arbetet görs litteraturstudier för att i resultatdelen utforma ett förslag av ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand.   Resultat: Resultatet av frågeställning 1 visar att Jönköpings kommuns mål om ökad cykeltrafik i stort sett redan är uppnått. Intervjun visar cykelfrågans komplexitet och vikten av att koppla samma stadsdelar för en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 2 visar att cyklister föredrar ett sammanhängande vägnät medan fotgängare främst prioriterar säkerheten mot korsande biltrafik vad gäller utformningen av en cykelväg. Kvaliteterna som är prioriterade av cyklister och fotgängare bidrar till en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 3 visar utformningsförslag på kritiska punkter längs Vätterns södra strand efter analys av insamlad empiri och teoretiskt ramverk.   Konsekvenser: Slutsatserna kring utredningen visar att ett snabbt cykelstråk bidrar till fler cyklister på en koncentrerad plats, men att det totala antalet cyklister troligtvis inte ökar markant. Färdvägen Jönköping – Huskvarna anses ha störst potential. För att få en mer utförlig uppfattning om det snabba cykelstråkets påverkan rekommenderas att de ekonomiska aspekterna beaktas.  Begränsningar: Placeringen av det snabba cykelstråket som undersöks i arbetet är bestämd längs Vätterns södra strand, mellan Bankeryd och Huskvarna. De ekonomiska faktorerna och tekniska detaljer omfattas inte i undersökningen. / Purpose: In order to make it more attractive to use the bike as a means of transport, several cities have upgraded their bicycle tracks to bicycle highways. A bicycle highway allows cyclists to travel fast due to the qualities of the design. Several studies shows the impact of the bicycle highway considering a higher rate of bicycle usage. The aim of the thesis is to investigate a bicycle highway along the south beach of Vättern and its impact according to the objectives set by the municipality of Jönköping. A design proposal is thereafter being made, according to cyclists´ preferences and the objectives and conditions of the municipality of Jönköping, broken down into three issues:  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How can a bicycle highway contribute to Jönköping municipality’s objective of increasing bicycle traffic to and from the city centre?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What do cyclists demand for the design of a bicycle highway?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">How can a favourable design of a bicycle highway look according to cyclists’ preferences in consideration of the conditions of Jönköping municipality?  Method: In order to answer the aim of the thesis, a case study is being conducted in Jönköping municipality through interview and document analysis. In order to locate cyclists’ preferences, a survey is conducted using a poll. Throughout the process, literature studies are being made in order to formulate a design proposal of a bicycle highway along the south beach of Vättern.  Findings: The result of question 1 shows that Jönköping municipality’s goal of increased bicycle traffic already has been achieved. The interview shows the complexity of the bicycle issue and the importance of connecting districts in order to increase the bicycle traffic.   Question 2 shows that cyclists prefer a cohesive road network, while pedestrians prioritize the safety against road crossing traffic in terms of the design of a cycle path. The qualities that are prioritized by the users contribute to an increased amount of the bicycle traffic.  Question 3 presents design proposals at critical places along the south beach of Vättern, where improvements should be made regarding the required standard for the bicycle highway. The improvements are results of analysis of collected empirical and theoretical framework.   Implications: The conclusion of the investigation shows that a bicycle highway contributes to more cyclists in a concentrated location, but the total amount of cyclists is unlikely to increase significantly. The route Jönköping – Huskvarna is considered to have the biggest potential. In order to get a more detailed view of the impact of the bicycle highway, the economic aspects are recommended as a main area for future studies.  Limitations: The location of the bicycle highway investigated in this report is set to the south beach of Vättern, between Bankeryd and Huskvarna. The economic factors and technical details are not included in the investigation.

Vår framtid står inför stora utmaningar som behöver lösas för att vår vidare existens ska kunna fortsätta. Mänsklig påverkning på jorden har uppnått globala mått på grund av vårt sätt att leva och utnyttja naturresurser utan större konsekvenstänkande. Människans strävan efter att leva alltmer bekvämt och rikt har lett till urbanisering och teknisk progress som har skapat resursslukande hjälpmedel som transport. Stadsplaneringen har under den senaste delen av modern historia tagit en ny vändning och städerna har blivit alltmer anpassade efter våra fordon, vilket påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten negativt. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av tidigare forskning hitta lösningar som skulle kunna omvandla bilanpassade städer till mer promenad- och cykelvänliga städer. Arbetet tillämpas i staden Borlänge som ligger i Dalarna och har präglats starkt av bilismens utveckling. Det viktiga med arbetet är att lyfta fram lösningar som kan användas även i andra städer oavsett geografisk placering eller storlek. Den granskade litteraturen har skapat ett detaljerat och övergripande underlag för att kunna möjliggöra vidare arbete med framtagning av åtgärder som kan lösa studiens syfte. Litteraturen har valts ut efter relevans för ämnet samhällsplanering för att kunna redovisa liknande inriktning på kunskaper vilket har gjort texten mer sammanhängande. Den största delen av litteraturen är vetenskapliga artiklar och böcker. Arbetet har utfört med hjälp av platsinventering som hjälpte till att upptäcka olika egenskaper i den befintliga miljön och val av två gång- och cykelstråk för framtagning av gestaltningsförslag. Tidigare forskning har skapat grund för de åtgärder som har presenterats i form av gestaltningsförslag. / Our immediate future faces major challenges that need to be solved to continue our existence. Human impact on the Earth has reached global proportions due to our way of living and exploiting natural resources without much consequence. The human quest to live more comfortably and abundantly has led to urbanization and technological progress that has created resource-consuming tools such as transport. In the last part of modern history, urban planning has taken a new turn and cities have become increasingly adapted to our vehicles, negatively affecting social, economic, and ecological sustainability. This thesis aims to use previous research to find solutions that could transform car-adapted cities into more walking and cycling-friendly cities. The work is applied in the city of Borlänge, which is in Dalarna and has been strongly characterized by the development of automobilism. The importance of the work is to highlight solutions that can also be used in other cities regardless of geographical location or size. The reviewed literature has created a detailed and comprehensive basis to enable further work with the development of measures that can solve the purpose of the study. The literature has been selected according to relevance to the subject of urban planning to present a similar focus of knowledge, which has made the text more coherent. Most of the literature is scientific articles and books. The work has been carried out with the help of a place inventory that helped to discover various characteristics of the existing environment and the selection of two pedestrian and bicycle paths for the development of design proposals. Previous research has provided the basis for the measures presented in the form of design proposals.

Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.

The bicycle has for a long time been a way of traveling short and medium-term trips. The popularity has varied over time but today it is increasing in popularity. The main reason for the increasing popularity is because its ecological, economical, and social sustainable. In areas where the bike is popular one often talks about a “bicycle culture”. A bicycle culture cannot be built just by redesigning the streets, but when designing the streets in the right way, the municipality can create benefits for cyclist which in the longer run can lead to more people preferring the bike. There are documents with recommendations and guidelines for how specific streets should be planned in order to be safe and pleasant for bike users. These are available on a state, regional and local level, but may differs depending on which document you get your information from. In the municipality of Täby, no streets have previously been designed for pedestrian and cycling lanes in urban environments. Therefore, local recommendations and guidelines have not been updated and not been used. Instead urban and traffic planners have used extern documents. Recently intern documents have been updated and started to be used when planning pedestrian and cycling lanes, which will be examined in this thesis. The purpose of this master thesis will be to explore opportunities and challenges that occur when planning safe walking and cycling lanes. By examining general and Täbys recommendations and guidelines in a document study and in a case study investigate how the planning of walking and cycling lanes goes into practice these conditions and answers have been identified. First of all, the control documents will have a great impact on how the final design will be. These guidelines and recommendations serve a basic function for all planning of walking and cycle lanes. The existing condition of an area affecting how its possibly to plan a street. For example, it could limit the width of the street or the flow size of pedestrians. There are also external influencing factors such as politics, economics and interests that can influence the design of the street. A service person who is working for the municipality can also have a great impact on the outcome. The service person can deviate from the control documents or make own solutions where there is lack of documents. In order to make as many people as possible satisfied, it's also good in the future if structural traffic issues are being solved in a detailed comprehensive plan or structure plan in advance for people to express their thoughts. Otherwise the risk of getting the interested party unsatisfied with the results. / Cykeln har länge varit ett transportmedel för korta och medellånga resor. Dess popularitet har varierat med tiden men idag är den på uppgång igen. Den största anledningen till cykelns ökade popularitet är att den är hållbar både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För områden där cykeln idag har starka fästen pratas det ofta om en cykelkultur. Cykelkultur kan dock inte byggas genom att utforma gator. Men genom att utforma gator på rätt sätt kan kommunen skapa fördelar för cyklister vilken i sin tur kan leda till att fler väljer cykeln. Styrdokument finns för hur gator ska planeras för gång- och cykeltrafik. Dessa finns på statlig, regional och lokal nivå men kan skilja sig en del beroende vart informationen hämtas från. Tidigare i Täby kommun planerades det inte för gång- och cykelbanor i stadsmiljö vilket gjort att de lokala riktlinjerna inte varit uppdaterade och inte använts. Istället har andra externa styrdokument använts. Nu har de uppdaterats och användas vid planering och utformning av gång- och cykelbanor vilket kommer att undersökas i detta examensarbete. Med detta examensarbete är syftet att undersöka möjligheter och utmaningar för svenska kommuner att skapa säkra gång- och cykelbanor i befintliga stadsmiljöer. Detta kommer att utföras genom en fallstudie i Täby kommun. Genom att undersöka både generella styrdokument och Täby kommuns egna styrdokument samt undersöka hur planeringen av gång- och cykelbanor går till i praktiken har dessa förutsättningar och svar identifierats. Det som i slutändan leder till hur gång- och cykelbanor utformas är först och främst de befintliga styrdokumenten. Riktlinjer och rekommendationer fungerar som en grund för all planering av gång- och cykelbanor. Förutom styrdokumenten har förutsättningarna för ett specifikt område betydelse för hur utformningen blir. T ex hur bred kan vägen byggas eller hur kommer flödet för en gata se ut. Det finns även yttre påverkande faktorer som politik, ekonomi och intressen som kan påverka utformningen. Tjänstepersoner på bland annat kommunen kan även frångå styrdokument eller komma på nya lösningar där styrdokumenten inte räcker till. För att göra så många som möjligt nöjda är det bra att i framtiden vara ute i god tid med strukturella trafikfrågor i en fördjupad översiktsplan (FÖP) eller strukturplan. Detta kan minska risken för att boende, verksamhetsägare eller sakägare inte blir nöjda med det slutliga resultatet.

För att möta de växande storstadsregionernas framtida krav gällande trängsel och hållbarhet i transportsektorn måste cykeln prioriteras regionalt. En undersökning av Stockholms- och Köpenhamnsregionen görs med syftet att lyfta fungerande tillvägagångssätt för planering av regionala cykelvägnät genom samverkan. Syftet ska besvaras med två frågeställningar. Dels vilka åtgärder som är utpekade i plandokumenten och dels hur samverkan i regionen ser ut i praktiken. Planerna för utbyggnaden av Stockholms regionala cykelvägnät är mycket lika Köpenhamns, vilka har setts som föregångsexempel för det regionala cykelkansliet. De regionala och kommunala dokumenten anger standarder för utformning, drift, underhåll och finansiering av regionala cykelstråk. Kompletterande till planerna är upplevda erfarenheter kring samverkansprocesserna i praktiken. Mellankommunal samverkan i regionerna sker via det regionala cykelkansliet i Stockholm respektive sekretariatet i Köpenhamn. I Köpenhamn arbetar kommunerna gemensamt genom hela processen med ett cykelstråk, söker statlig medfinansiering och skriver samarbetsavtal gällande en överenskommen standard. I Stockholmsregionen arbetar kommunerna mer självständigt, söker själva statlig medfinansiering och samverkar mer gällande drift, underhåll och skyltning. Kommunerna i Köpenhamn var medverkande från början vid framtagandet av den regionala cykelplanen till skillnad från kommunerna i Stockholm, vilka hade en mer marginaliserad samverkan. Att låta kommunerna vara delaktiga i processen är viktigt för att integrera tänkandet kring regionala cykelstråk i kommunerna. Åtgärder vilka skulle kunna införas i Stockholm med Köpenhamn som inspiration innefattar att göra plats för cykeln i gaturummet genom bekostnad på bilens, att samtliga kommuner längs ett regionalt cykelstråk arbetar närmare tillsammans för att säkerställa en god standard och att utöka det regionala cykelkansliet. Att utöka kansliet genom exempelvis en styrgrupp som kontrollerar regionens standard, samt mer anställda, skulle skapa förutsättningar för mer handlingskraftiga väghållare i regionen. Vidare skulle det vara intressant för Stockholm att likt Köpenhamn arbeta för att skapa mer gena vägar för cykeln, genom att låta cykeln gå över grönområden, vatten och större trafikleder utan att ta hänsyn till andra trafikslag. / To be able to meet the growing needs of the future regarding traffic jams and sustainability in the traffic sector, the bike must be prioritized in the region. An investigation of the Stockholm and Copenhagen region will be made with the purpose to look at good regional planning for the bicycle grid through cooperation of the municipalities. The report will look more closely at proposed actions in planning documents and how the cooperation looks in reality. The plans for the making of the Stockholm regional bicycle grid is quite similar to the ones in Copenhagen, which has been seen as a great example for the regional plans in Stockholm. The regional och municipality plans contains standards of shape, maintenance, and finance of the regional bicycle lanes. In additional to the plans is experiences of the cooperation processes in real life. Cooperation between the municipalities in the region is made via the the regional bicycle council in Stockholm and Copenhagen. In Copenhagen, the municipalities work together through the whole process of making a regional bicycle lane, they apply for state financing together and write a contract of cooperation which states that they must keep to the agreed standards. I the region of Stockholm the municipalities work more independently, they apply for state financing themselves and only cooperates regarding maintenance and signage. The municipalities of Copenhagen were involved from the start in the process of making the regional bicycle plan. The municipalities of Stockholm had a more marginalized role. It is important to let the municipalities be a part of the process regarding integrating the thinking about the regional bicycle lanes in the municipalities. Actions which could be implemented in Stockholm with Copenhagen as an inspiration includes making more space for the bicycle on the streets while decreasing space for the car, that all the involved municipalities of regional bicycle lane cooperates closely to make safe a great standard and to also increase the size of the regional bicycle council. The council could contain a group which is responsible to see to that all the regional lanes has the same standard. The council can also grow in personnel to make sure that all the municipalities have the conditions which is needed to make the bicycle more prioritized. Stockholm could also like Copenhagen work to create routes for the bicycle which work more as a shortcut through green belts, over water and over highways without having to consider the routes of cars.