Restider är alltid intressanta, för de som använder vägen och de som är ansvariga för vägen. Det finns olika tekniker för att samla in information om restider, till exempel traditionella videobaserade system och nyare system som använder Bluetooth. Bluetooth är en kostnadseffektiv metod som använder väganvändarnas olika elektroniska enheter, till exempel smartphones eller trådlösa headsets, för att samla in information om restider. Den infrastruktur som behövs för att mäta restid är två stycken Bluetooth-mottagare varav en placeras i början och en i slutet av vägsträckan samt en server som tar emot och analyserar insamlad data. Bluetooth fungerar bra för att samla in information om restider, men är tekniken möjlig att använda för att identifiera restider för specifika transportslag? I det här projektet undersöks möjligheterna att identifiera restider som hör till cyklister i Bluetooth-data från stadstrafik. För att de restider som samlas in ska vara intressanta måste de rensas på så kallade outliers, det vill säga observationer som inte representerar den faktiska restiden på vägsträckan. Projektet undersöker därför ett antal olika filtreringsalgoritmer för att kunna rensa insamlad data från outliers. Filtreringsalgoritmerna jämförs först med varandra för att se vilken eller vilka som fungerar bäst i olika trafikmiljöer. Därefter jämförs filtreringsalgoritmerna med de interna filtreringsalgoritmerna som leverantören av Bluetooth-mottagarna, BLIP Systems, använder i sitt analysverktyg för att erbjuda en helhetslösning. Projektets slutsatser är att Bluetooth fungerar bra som insamlingsteknik för restidsinformation och att de restider som ges inte är signifikant skilda från restider som samlas in med andra, mer traditionella, insamlingstekniker. Det går dock inte att dra några konkreta slutsatser vad gäller möjligheterna att identifiera cyklister i blandad stadstrafik på den vägsträcka som testas i projektet. Detta på grund av att bilar och cyklister har för lika restid på vägsträckan. Metoden som används bör dock testas på ytterligare vägsträckor innan det är möjligt att fastslå om den fungerar eller inte. Av de olika filtreringsalgoritmerna som testas är det en Box och Whisker-algoritm, som använder IQR-teknik för filtreringen, som presterar bäst på indata från stadstrafik och indata från motorväg. Indata från mellanstora vägar tas inte med i resultatet. När Box och Whisker-algoritmen jämförs med Bluetooth-mottagarnas interna filtreringsalgoritmer är resultatet att Bluetooth-mottagarnas filtreringsalgoritmer ger ett något bättre resultat än Box och Whisker-algoritmen, men att den ändå ger ett fullgott resultat.

Utvecklingen av cykelinfrastruktur i Sverige har pågått kontinuerligt sedan oljekriserna som inträffade under 1970-talet. Cykelförbindelser mellan bostad, arbete och centrum har utvecklats kontinuerligt och det möjliggjorde goda förutsättningar för cykel som transportmedel i människors vardag. Förtätning är rådande utvecklingstrend i städer sommöjliggör för ett ökat utbud av samhällsfunktioner lokalt och strävar efter enbefolkningsökning. Befolkningstätheten i städer ökar och avstånd mellan målpunkter blirkortare, stadsrummet blir mindre och är mer anpassad till människan samt cykel blir ett bättre transportmedel i städerna. Tidigare insatser på cykelförbindelser har emellertid inte fokuseratspå städernas lokala cykelnät i samma utsträckning, därför oftast saknar cykelinfrastruktur istadsgator som tillkom före oljekriserna och cyklister hänvisas till blandtrafiken.  I det här kandidatarbetet behandlar hur cykelinfrastruktur kan implementeras i en stadsgata som saknar separata trafikytor för cyklister. Till undersökningen har ett gestaltningsprojekt genomförts där ett gestaltningsförslag på implementering av cykelinfrastruktur påDrottninggatan i Karlskrona har lyft fram. Genom gestaltningsprojektet framgår det att gatans utformning och trafikflöde utgör en viktig grund till gestaltningen av cykelinfrastruktur. De identifierade lösningar för att möjliggöra trafikytor för cyklister är cykelbana, cykelfält samt gång- och cykelbana. Korsningar för cykeltrafiken som identifierades är cykelpassage och cykelöverfart. För att skapa en attraktiv och trafiksäkert stadsmiljö för cyklister har även cyklisters förutsättningar och behov identifierats.

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

I Sverige pågår ett ständigt arbete med att öka trafiksäkerheten. Sverige har som mål att ha noll dödsolyckor i trafiken, den så kallade nollvisionen. Det är känt att oskyddade trafikanter utsätts för större risker i trafiken och för att uppnå visionen behöver säkerheten för oskyddade trafikanter ökas. Det är i dagsläget svårt att bedöma effekterna av säkerhetsåtgärder som genomförs. För att få fram bättre lösningar i trafiksäkerheten och dra slutsatser om de åtgärder som redan görs behövs insikt om oskyddade trafikanters resmönster. Det här arbetet syftade till att undersöka vilka metoder för uppskattning av oskyddade trafikanters resmönster som finns tillgängliga och kan användas i svenska städer genom att utföra en litteraturstudie. Litteraturstudien utfördes på engelska och svenska texter med sökmotorerna Google Scholar, Web of Science och Scopus. Litteraturgranskningen visade att de vanligaste metoderna som används i Sverige är flödesmätningar och resvaneundersökningar. Internationellt har flera studier utförts med flera andra metoder som kan vara intressanta även för Sverige. Främst bland dem är analyser på data från lånecyklar och GPS-data från crowdsourcing med mobilapplikationer. Slutsatsen som dras från studien är att ingen metod är tillräckligt utvecklad så att den redan idag kan appliceras i svenska städer utan modifikationer. Crowdsourcing med appar som nyttjar mobilens GPS ger mycket bra data att utföra analyser på men ett problem som återfinns i alla studier med crowdsourcing är mängden användare eller användargruppens homogenitet.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medtrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö. En anledning till konflikter mellan fotgängare och cyklister är den höga hastigheten som cyklister kan färdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgängare samt hos de cyklister som färdas i ett långsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de båda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gång- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa två grupper, men konflikten mellan cyklister som färdas fort och de cyklister som färdas långsamt kvarstår samt att otryggheten till viss del kvarstår hos fotgängarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med färgmarkering. Andra orsaker till otrygghet och konflikter inom och mellan dessa grupper kan bland annat vara ljus och mörkerförhållanden, vägens underlag, tekniska fel på cykeln samt beteende hos trafikanterna. Fotgängare och cyklister drabbas hårt vid en olycka även med en annan oskyddad trafikant. Den upplevda känslan av otrygghet är större än den faktiska risken för att en olycka faktiskt skall inträffa. Kollisioner mellan fotgängare och cyklister på gång och cykelbanor är inget stort problem, statistiskt sett, men grundat på den upplevda oron och brist på trygghet i denna miljö får problemet större proportioner än det statistiska underlaget påvisar / Using the footpaths and cyclelanes may be a situation that is perceived as unsafe by the vulnerable road users who share this space. Coexisting and consideration for other road users is important to reduce conflicts and damages arising in this environment. One reason for conflicts between pedestrians and cyclists are the high speed at which cyclists can travel in. This speed creates insecurity among pedestrians and cyclists that chooses to move in a slower pace. Insecurity, behavior of the road user and the speed of the cyclist results in certain cases to conflicts with collisions and injuries as a result. Separating pedestrian and bicycletraffic decreases part of the conflicts between these two groups, but the conflict between cyclists who are traveling at high speed and the cyclists are traveling at a slow pace, persist and insecurity to some degree remains with the pedestrian, especially in cases separation occurred only with separation through a coloured centerline. Other causes of insecurity in a traffic environment and conflict within and between these groups may include how the roads are lit during the dark hours, darkness and sunflares, road surface, technical failure of the cycle and behavior of road users. Pedestrians and cyclists receive severe injuries even in an accident with another unprotected road user. The perceived sense of insecurity is greater than the actual risk of an accident actually occurring. Collisions of pedestrians and cyclists on footpaths and cyclelanes is rarely a problem, statistically, but based on the perceived fears, insecurity and lack of security in this environment, the problem may be of greater proportions than the statistical data reveals.

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario. / I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.