Organisationskultur är ett abstrakt fenomen som genomsyrar organisationens alla delar.Det påverkar både arbetstagarna och organisationens sätt att bedriva sin verksamhet.I samband med Corona-pandemin övergick ett stort antal organisationer till att vara verksamma på distans vilket medförde att arbetstagare blev tvungna att arbeta hemifrån. Detta resulterade i stora ändringar i arbetsdagen och dess rutiner, i synnerhet kommunikationen. En sådan snabb förändring kan påverka utformningen av organisationskulturen inom arbetsplatsen. I och med detta blir det intressant att studera kopplingen mellan organisationskultur och distansarbete ur arbetstagares upplevelser.  Studiens syfte är därmed att få en ökad förståelse om hur organisationskulturen påverkas av distansarbete.  Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från en arbetsorganisation.  Studien visar att det finns en koppling mellan organisationskultur och distansarbete. Det framgår att en arbetsorganisation som har en välutvecklad organisationskultur redan innan pandemin, har en möjlighet av att klara av organisationsförändringen i form av distansarbete någorlunda väl. Det är framförallt de synliga delarna av kulturen som påverkas medan kulturens kärnelement förblir detsamma. Studien påvisar att det finns en stark koppling mellan arbetstagare och deras upplevelser av organisationskultur i samband med upprätthållandet av och identifieringen med gällande värderingar och normer.  Studien bidrar även till en egen slutsats om att förekomsten av en välutvecklad kultur, kommunicerad från ledningen, bidrar till organisationens möjlighet att hantera övergången till distansarbete.

Denna uppsats är en fallstudie. Studien behandlar den kommande dataskyddsförordningen (GDPR) och dess påverkan på medie- och IKT-företag. Syftet med studien är att studera den befintliga kunskapen kring dataskyddsförordningen inom medie- och IKT-företag samt hur ett förändringsarbete mot förordningen kan drivas. Studien redovisar för dataskyddsförordningen och dess bakgrund följt av en beskrivning kring medieindustrin, IKT-företag och dess komplexa struktur. Vidare beskrivs organisationsförändringar och metoder för dessa vilka kan underlätta ett förändringsarbete. Med hjälp av en enkätundersökning har författarna undersökt om dataskyddsförordningen har uppmärksammats inom 50 medie- och IKT-företag samt om ett förändringsarbete har planerats eller påbörjats. Vidare har studien kompletterats med kvalitativa intervjuer där dataskyddsförordningen i förhållande till tre medieföretag samt ett IKT-företag har analyserats mer ingående. Resultatet av undersökningarna visar hur en stor andel medieföretag i nuläget inte har påbörjat anpassningen mot dataskyddsförordningen. De studerade organisationerna vittnar även om en okunskap i förhållande till det behandlade ämnet och ett anpassningsarbete har i majoriteten av de studerade fallen ej påbörjats. Studien lyfter därför förändringsmodeller vilka kan ge struktur åt ett kommande anpassningsarbete. / This essay is a case study. The study addresses the forthcoming General Data Protection Regulation (GDPR) and its impact on media-and ICT-companies. The purpose of the study is to examine the existing knowledge of the data protection regulation within media and ICT-companies. The study also aims to create an understanding of how an adaption can be carried out against the regulation. The study accounts for the GDPR and its background, followed by a description of the media industry, ICT-companies and its complex structure. Furthermore, organizational changes and methods are described in order to facilitate and provide an overall structure for the change work. By means of a survey, the authors examined whether the GDPR has been noted in 50 media and ICT-companies and if a change work has been planned or begun. Furthermore, the study has been supplemented with qualitative interviews where the GDPR in relation to three media companies and one ICT-company has been analyzed in more detail. The results of the survey show how a large proportion of media companies have not yet begun the adaptation or change work to meet the requirements in the GDPR. The studied organizations also testify to an ignorance in relation to the subject and an adaptation work has not begun in the majority of the studied companies. The study therefore raises change models that can provide an overall structure for future change work to GDPR.

Denna avhandling handlar om förändring av kommunal ledning, specifikt inom vård och omsorg. I Sverige finns inte mindre än 15 000 chefer inom kommunal vård och omsorg. De kan hantera budgetar som överstiger en miljard kronor och mellanchefer inom samma verksamhet kan leda ett hundratal medarbetare. Syftet med avhandlingen är att beskriva organisering av kommunal ledning samt att förklara varför kommunala ledningsorganisationer förändras. Den bygger på litteraturstudier samt på longitudinella fallstudier i Linköpings och Norrköpings kommuner. Studien visar att förändrade omgivningsförhållanden och spänningar som finns i kommunernas övergripande uppgifter, det vill säga medborgarnas intresseorganisation, att vara serviceleverantör, myndighet och samhällsaktör driver på aktörer till att förändra kommunala ledningsorganisationer. Nya idéer växer fram som en effekt av bakslag av tidigare fattade beslut. Bakslagen och nya idéer leder till krav på ledningsförändringar för att kunna hantera uppgifter på ett mer önskvärt sätt. För att få till stånd förändring hänvisas till kommunernas övergripande uppgifter och legitima institutioner som är förknippade med rättvisa, effektivitet, öppenhet och utveckling. / This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping. Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.

The purpose of this thesis is to illustrate how the business philosophy Lean, originating from the Japanese manufacturing industry, has been transferred to The Swedish Migration Agency. In addition to this, I will also look at how the management philosophy New Public Management (NPM) has been introduced in The Swedish Migration Agency´s discourse.   The Swedish Migration Agency is an authority of change and 2015 has so far been an eventful year marked by record high refugee flow in combination with the new organizational structure, alongside with mass recruitment in the organization.   The Lean model gaining ground can be seen as a paradigm shift and a shift from a democratic discourse to a NPM-discourse, where the state had previously been characterized by traditional bureaucracy, but now focuses on efficiency and management by objectives. This development creates a neoliberal effect on the Swedish welfare society, where citizens gradually transforms into consumers.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction. A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions. The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards.

Inledningsvis utfördes en problematisering kring ämnet organisationsförändringar för att få en djupare kunskap. Problemet kring det studerade ämnet grundar sig i att förändringar idag är en viktig och fundamental del för organisationer att genomgå för att kunna verka effektivt och anpassningsbart på den dynamiska marknad som organisationer idag är verksamma på. En organisationsförändring har ofta goda ambitioner och intentioner inledningsvis men trots detta misslyckas 70 procent av alla förändringsinitiativ. För att studera denna problematik har syftet med studien varit att undersöka om det går att urskilja om en formellt utsatt organisationsförändring uppnått sitt initiala förändringssyfte utsatt av ledningen. Vidare ämnar uppsatsen undersöka hur medarbetare, utifrån ett öppet och tolkande perspektiv uppfattat och hanterat organisationsförändringen. Problematiseringen grundar sig i en nyligen genomförd organisationsförändring i form av en sammanslagning mellan två lokala bankkontor till en samlad enhet på en svensk storbank. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med tio respondenter på de lokala bankkontoren. Teorin består utav tidigarelagd forskning i form av vetenskapliga artiklar med huvudområdena ledarskap, kommunikation och förändringsmotstånd kopplat till organisationsförändringar. Empirin har samlats in på de lokala bankkontoren som är berörda av sammanslagningen med ett intervjuunderlag via en öppen ansats i syfte att fånga medarbetares upplevelse och uppfattningar kring den omorganisering som ägt rum. Övergripande mönster som framkommit i analysen är främst bristfällig kommunikation och ett bristfälligt förändringssyfte samt även positiva aspekter sett till ledarens roll som stöttande och positiv i förändringsprocessen. Utfallen är inte helt homogena, och i flera avseenden spretar svarsutfallen, men nyss nämnda mönster återspeglas av betydande majoritet av organisationsanhängarna. Det finns mycket som pekar på att flertalet av medarbetarna upplever att syftet kring förändringen varit bristfälligt från förändringsledaren sida och att detta kan ha bidragit till ett ifrågasättande kring varför förändringen genomförs samt vad den skall föra med sig för positiva aspekter i slutändan. / Initially, problematization was carried out on the topic of organizational change in order to gain deeper knowledge. The problem of the subject studied is that changes today are an important and fundamental part of organizations to undergo in order to function effectively and adaptably in the dynamic market in which organizations today are active. An organizational change often has good ambitions and intentions initially, but despite this, 70 percent of all change initiatives fail. To study this problem, the purpose of the study has been to investigate whether it is possible to find out if a formally adopted organizational change has achieved its initial purpose detemrined by management. Furthermore, the paper aims at investigating how employees, from an open and interpretative perspective, perceived and managed the organizational change. The problematization is based on a recent organizational change in the form of a merger between two local bank branches into a single entity on a Swedish bank. The survey has been conducted with a qualitative approach in the form of focus interviews with ten respondents at the local bank offices. The theory consists of earlier research in the form of scientific articles with the main areas of leadership, communication and change resistance associated with organizational changes. Empirical data has been collected at the local banking offices who were affected by the merger through an interview paper, through an open mind to capture employee experiences and perceptions about the reorganization that took place. Overall patterns identified in the analysis are mainly inadequate communication and a lack of purpose to change, as well as positive aspects seen as the leader's role as supportive and positive throughout the change process. The outcome is not entirely homogeneous, and in several respects the answers differs throughout the research, but the pattern mentioned above is reflected by a significant majority of the organizational followers. There are many indications that most of the employees find that the purpose of the change has been inadequate while communicated from the change leader and that this may have contributed to an issue of why the change is being implemented and what positive aspects it should eventually have resulted in.

Organisationer påverkas idag av vår föränderliga värld. Kommunala verksamheter är en verk-samhet som ständigt är i kontakt med organisationsförändringar där en av de främsta anled-ningarna till misslyckande är förändringsmotstånd. Det är därför centralt att studera vilka faktorer som orsakar förändringsmotstånd inom en kommunal verksamhet. I en organisationsförändring har ledaren en viktig roll för att genomdriva förändringen lyckosamt. För att ledaren ska ha möjlighet att genomföra en lyckad organisationsförändring krävs en god kommunikation. Det är därför centralt att studera hur en enhetschef kan kommunicera för att hantera det upplevda förändringsmotståndet. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap kring varför förändringsmotstånd uppkommer samt hur detta kan hanteras av enhetschefer via kommunikation. Studien har genomförts via en kvalitativ metod där intervjuer samt observationer är underlag för det presenterade empiriska materialet. Intervjuerna genomfördes på en enhet inom vård och omsorg som genomgått en omlokalisering för cirka tre år sedan. Intervju-erna utfördes med hjälp av sammanlagt elva anställda där två var enhetschefer, en projektledare, fyra gruppledare och fyra medarbetare. De anställdas anställningstid varierade för att tillgodose alla perspektiv under omlokaliseringen. Denna studie består av en teoretisk referensram som bland annat behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd samt kommunikation vid organisationsförändringar. Teorin beskriver nio orsaker till förändringsmotstånd samt identifierar olika former av förändringsmotstånd. För att belysa kommunikationen beskrivs bland annat olika tillvägagångssätt som en organisation kan använda sig av vid förmedling av information samt en strategisk kommunikation. Intervjuerna resulterade i många känslomässiga uttryck där de anställda förmedlade att omlokaliseringen bidrog till många negativa känslor. Vi har identifierat åtta faktorer som orsakar förändringsmotstånd utifrån vår teoretiska referensram. Utifrån vårt empiriska material kan vi även fastställa att kommunikationen var bristande samt att de anställda föredrog en strategisk kommunikation, till följd av den uttryckta kritiken har vi utformat en strategisk kommunikation som är tillämpningsbar inom denna enhet. / Organizations are today affected by our changing world. Municipal enterprises are organiza-tions that are constantly in contact with organizational changes, where one of the main reasons for failure is the resistance to change. It is therefore crucial to study which factors that can cause the resistance to change. In an organizational change, the leader has an important role to make the change successful. In order for the leader to be able to implement a successful organ-izational change, good communication is required. It is therefore crucial to study how a unit manager can communicate to handle the perceived change resistance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about why resistance to change occurs and how unit managers through communication can manage this. The study has been conducted through a qualitative method where interviews are the basis for the empirical material. The interviews were held on a health and social care unit that had relocation for almost three years ago. A total of eleven employees where interviewed, two were unit managers, one project manager, four group lead-ers and four co-workers. The time of their employment varied to accommodate all perspectives during the relocation. This study consists of a theoretical framework that deals with organiza-tional changes, the resistance to change and the communication during organizational changes. The theoretical framework describes nine reasons why resistance to change occurs and identi-fies different forms of change resistance. In order to highlight the communication, various approaches are described which an organization can use for convey information and strategic communication. The interviews resulted in many emotional expressions where the employees described that the relocation contributed too many negative feelings. We can identify eight factors that causes resistance to change based on our theoretical framework. Based on our em-pirical material, we can also determine that the communication was lacking, and that employ-ees preferred a strategic communication. As a result of the expressed critique we have designed a strategic communication that is applicable within this unit.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Sedan drygt två år tillbaka har Covid-19 pandemin förändrat många aspekter av våra liv. Även om det inte är klart vilka förändringar som kommer fortsätta gälla efter pandemin, är det med stor säkerhet att nya rutiner kommer att uppstå. Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse kring anställdas och ledares erfarenheter inom kontorsarbete och ledarskap i samband med förändringar som har skett under krisen av Covid-19 pandemin samt få en inblick i hur utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer utvecklas. För att förstå respondenternas sätt att tänka gällande hur användningen av kontorslokaler kommer se ut efter pandemin, presenterades tre scenarion som låg till grund för respondenternas syn på den framtida användningen av kontorslokaler. Dessa scenarier är baserade på vetenskapliga teorier, såsom utbud och efterfrågan, social konstruktion av digitalteknologi, beteendeekonomi och beteendefinans samt social och symbolisk interaktion. Det var viktigt att få fram korrekt information, information från både ett ledar- och medarbetarperspektiv för att se hur dessa har arbetat ihop under krisen. Förändringar kring ledarskap var väsentligt och även hur kommunikationen i företagen har förändrats och dess påverkan och upplevelse. Eftersom mycket arbete har skett på distans och kontorslokaler inte har använts lika mycket undersöktes utbud och efterfrågan av kontorslokaler. För att få materialet till resultatet, genomfördes åtta intervjuer med respondenter i olika roller på åtta olika företag som har kontorslokaler som är lokaliserade i Göteborg, Stockholm och Malmö. Resultatet och teorin analyserades för att därefter få en diskussion och slutsats. Under samtliga intervjuer upprepades gemensamma faktorer bland respondenterna som därefter användes för en vidare analys under kapitel diskussion och slutsats. Den första aspekten är fler grupprum, där fler och mindre grupprum och mötesrum behövs implementeras för ett ökat fokuserat arbete. Den andra aspekten är ökade krav hos anställda på arbetsgivare, som menar att arbetsgivarna måste erbjuda sina anställda mer flexibla arbetspolicys angående distansarbete då många anställda värdesätter fritiden mer. Fler och bättre gemensamma utrymmen utgör den tredje aspekten som handlar om att bolagen bör lägga ett ökat fokus på att implementera en trevligare och mer välkomnande arbetsmiljö för att öka trivseln på kontoret. Den fjärde aspekten är utöka syftet med kontorsarbetet som handlar om att kontoret inte enbart skall vara en plats för att arbeta, men även för att öka den sociala interaktionen med varandra. Sist men inte minst, tålamod i centrum, som handlar om att det är viktigt att låta en tid gå efter pandemin för att se hur användningen av kontorslokaler förändras för att undvika icke-fördelaktiga affärsbeslut. Studien resulterade i en slutsats där utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer förändras, men inte lika markant som vad författarnas förväntade procentenheter presenterar. Andra förändringar på arbetsplatsen kommer även att vänta efter pandemin i form av ändringar på miljön som skall ske medarbetarna en mer trevligare och välkomnande miljö på kontoret. Fler kan tänka sig arbeta hemifrån och inte på kontoret eftersom det finns bra digitala förutsättningar. När det kommer till ledarskap och kommunikation har det generellt sett gått bra med att leda och arbeta på distans via digitala hjälpmedel samt att utvecklingsmöjligheter har funnits. Studiens respondenter, både ledare och anställda konstaterar att arbetet på distans gjort att anställda tagit mer ansvar och vidare har även möjligheterna för att utvecklas inom företaget funnits. Med ledarnas roll och ledarstil har distansarbetet enligt anställda gått bättre än förväntat. Kommunikationen via digitala hjälpmedel har ibland haft sina komplikationer men i det stora hela var respondenterna positivt överraskade av dess funktionalitet. Att arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel kvarstår ännu idag efter Covid-19 pandemin då det har underlättat och en ökad tillit har uppkommit mellan ledare och medarbetare. Företagen har idag utvecklat en strukturerad och optimal arbetsplats där personal tycker att det är givande att arbeta på distans och hemifrån. / Ever since the pandemic due to Covid-19 occurred, many aspects of our lives have changed. Even though it is not clear what changes will continue to apply after the pandemic, it is with great certainty that we are expecting new routines and a new normal situation. The purpose of the study was to investigate and gain an understanding of employees’ and managers' experiences in office work and leadership in connection with changes that have taken place during the crisis of the Covid-19 pandemic and to gain an insight into what the demand for office space looks like. To understand the respondents’ way of thinking about what the use of office space will look like post the pandemic, three scenarios were created and presented that formed the basis for the respondents’ view of the future use of office space. These scenarios are based on the following scientific theories; supply and demand, social construction of digital technology, behavioral- economics and finance and lastly social and symbolic interaction. It was important to obtain correct information, information from both a managerial and employee perspective to see how these two have worked at a distance during the pandemic. Changes in leadership were significant and also how communication in companies has changed and its impact and experience. As a lot of work has been done remotely and office space has not been used as much, the supply and demand of office space was examined. To obtain the results of the material, eight interviews were conducted with respondents with different roles at eight different companies that have office premises located in Gothenburg, Stockholm and Malmö. The result and the theory were analyzed to then have a discussion and conclusion. During all the interviews, common aspects were repeated among the respondents, which are then used for further analysis under the discussion and conclusion chapters. The first aspect is more group rooms, where more and smaller group rooms and meeting rooms need to be implemented for an increased focused work in the office. The second aspect is increased demands from employers, who believe that employers must offer their employees more flexible work policies regarding working from home, as many employees tend to value their spare time more. More and better common areas is the third aspect, which is that companies should put more of their focus on implementing a nicer and more welcoming work environment to increase the employee’s well-being in the office. The fourth aspect is to expand the purpose of the office work, which is about the office not only being a place to work, but also to increase the social interaction with each other. Finally, patience in the center, which is about the importance of letting time go by after the pandemic to see how the use of office space changes to avoid unfavorable business decisions. The study resulted in a conclusion where supply and demand for office space will change, but not as much as what the authors’ expected themselves. Other changes in the workplace will also happen after the pandemic in the form of changes to the environment that will give the employees a more pleasant and welcoming environment in the office. More people can imagine themselves working from home and not in the office because of their good digital conditions. When it comes to leadership and communication, it has generally been good to lead and work remotely via digital aids. Both managers’ and employees in the study state that working from home has made the employees take more responsibility and furthermore, the opportunities for development within the company have also existed. According to the respondents, the leaders have done a better job than expected. The communication via digital aids has sometimes had its complications, but overall, the respondents were positively surprised by its functionality and its facilitation. Working remotely with the help of digital aids remains today after the Covid-19pandemic as it has been facilitated and an increased trust has arisen between managers and employees. Today, companies have developed a structured and optimal workplace where staff find it rewarding to work from home.

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anställda i organisationsförändringar inspirerade av Lean på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste två decennierna har få förändringar, utvecklingar eller förbättringar skett. Arbetsuppgifterna var krävande på ett onödigt sätt genom att vara tidskrävande på grund av brist på standardisering. Samtidigt hade de anställda ingen direktör och berövades därmed stöd. Ett försök gjordes att ändra arbetsrutiner och arbetsstämningen med hjälp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar. Konsulten använde Lean tänkande och verktyg för att göra de nödvändiga förändringarna. Syftet med vår studie var att undersöka effekten Lean har på arbetsmotivationen.Skillnaderna i åsikterna om Lean ligger i huruvida arbetsmetoden är arbetseffektiv och medarbetarvänlig, eller om det bara är ett nytt sätt att skapa massproduktion. Medan vissa forskare ser det som ett sätt att uppnå prestanda i världsklass med positiva effekter för de anställda, har andra använt termer som "management av stress" för att förmedla de negativa effekterna av Lean på motivation och välbefinnande. Denna studie syftar till att undersöka det arbete motivationen hos de anställda genom organisationsförändringar inspirerade av Lean på stadsplaneringskontoret i Göteborg.Studien är byggd på en kvalitativ forskningsansats som bygger på enskilda intervjuer. Vår studie är begränsad till tre avdelningar på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Vi intervjuade totalt åtta anställda där två av dem är avdelningschefer. Vi har även studerat tidigare vetenskapligt publicerad forskning som innefattar teorier arbetsmotivation och organisationsförändringar med Lean. Baserat på vår datainsamling och referensram har vi kunnat svara på vår fråga:– Hur påverkas arbetsmotivationen av en Lean - inspirerad organisationsförändring i en offentlig förvaltning?Resultaten funna i vår studie var att motivationsteorier som finns presenterar liknande faktorer som är betydande när man analyserar en anställds motivation och intresse att arbeta. Några av de viktigaste faktorerna och förutsättningarna är arbetsintresse och arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, meningsfullhet och en helhetssyn, inflytande och delaktighet i beslutsfattandet och förändringar. En slutsats blev att det inte fanns någon ”management by stress” i den offentliga förvaltningen. Lean verktygen förde med sig struktur och mindre stress med en positiv effekt på den totala arbetsmiljön och motivationen.