<p>Organisationer måste anpassa sig till omvärldsförändringar för att överleva. Tidigare analyser av förändringsarbeten har visat att brister i internkommunikationen är den främsta orsaken till att organisationsförändringar misslyckats. Föreliggande studie hade ett medarbetarperspektiv som utgångspunkt där syftet var att öka förståelsen för vilka aspekter av internkommunikationen som är av betydelse vid organisationsförändringar. Tretton intervjuer genomfördes och analyserades sedan med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade på vikten att kommunicera fortlöpande med medarbetarna. Vidare är det viktigt att ledningen i dialog med medarbetarna kartlägger förväntningar och samtidigt delger tydlig information samt besvarar eventuella frågor. Men att internkommunicera med medarbetarna på ett effektivt sätt är svårt. I en förändringssituation är det dock viktigt att medarbetarna får känna sig delaktiga i förändringsprocessen. I de allra flesta fall är känslan av att kunna påverka viktigare än att de facto påverka. Vad som framkom under intervjuerna samstämmer till stora delar med den begränsade tidigare forskningen på området.</p>

<p>Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten.</p><p>Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet.</p><p>Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten.</p><p>En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå.</p><p>Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats.</p><p>Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna.</p><p>Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras.</p> / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005

<p>Detta arbete handlar om organisationskultur och förändring på SJ. SJ är en organisation som har varit med om både stora och små förändringar under dess långa levnadstid. Det som belyses i detta arbete är de anställdas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förändring. Arbetet handlar även om produktionens påverkan på organisationskulturen. Syftet var att titta på vilka kulturella faktorer som det är viktigt att beakta för att åstadkomma ett lyckat utvecklingsarbete. Jag har valt den tolkande hermeneutiska kunskapsansatsen eftersom det är en helhet som jag skall studera tillsammans med olika smådelar. Jag har genom metoden introspektion berättat utifrån mina egna tankar och erfarenheter olika händelser inom SJ. Med hjälp av teoretisk litteratur har jag plockat ut valda delar som utgör min referensram. Det mest väsentligaste inom referensramen är ledarskapets betydelse, hur man skall se på produktionen och huruvida de anställda har format sin egen kultur inom gruppen. Jag har även relaterat till en avhandling om SJ av Maria Tullberg som bland annat tar upp de olika krafterna i organisationen SJ och vad de kan resultera i då förändringar genomförs. Jag har sedan kommit fram till att med hjälp av ledarskapet bör man låta den kulturella förändringens utgångspunkt ske underifrån för att den skall bli hållbar och utvecklande. Ur produktionshänseende är det en fördel att ta med sig vad som har format organisationen historiskt. Dessa faktorer bör vara avgörande för att kunna hålla ångesten, vilken är ett samlingsbegrepp för osäkerhet och spänning i en organisation, på acceptabel nivå som också underlättar utvecklingsarbetet. Slutligen finns det också då en chans att de grundläggande antagandena och värderingarna blir mer anpassade för en kombination av dåtid och nutid.</p>

No description available.

Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten. Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet. Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten. En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå. Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats. Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna. Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras. / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005

Organisationer måste anpassa sig till omvärldsförändringar för att överleva. Tidigare analyser av förändringsarbeten har visat att brister i internkommunikationen är den främsta orsaken till att organisationsförändringar misslyckats. Föreliggande studie hade ett medarbetarperspektiv som utgångspunkt där syftet var att öka förståelsen för vilka aspekter av internkommunikationen som är av betydelse vid organisationsförändringar. Tretton intervjuer genomfördes och analyserades sedan med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade på vikten att kommunicera fortlöpande med medarbetarna. Vidare är det viktigt att ledningen i dialog med medarbetarna kartlägger förväntningar och samtidigt delger tydlig information samt besvarar eventuella frågor. Men att internkommunicera med medarbetarna på ett effektivt sätt är svårt. I en förändringssituation är det dock viktigt att medarbetarna får känna sig delaktiga i förändringsprocessen. I de allra flesta fall är känslan av att kunna påverka viktigare än att de facto påverka. Vad som framkom under intervjuerna samstämmer till stora delar med den begränsade tidigare forskningen på området.

No description available.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen &amp; Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen.

Bakgrund: Ledarskap har sedan länge varit ett väl undersökt ämne. På senare tid har forskare dock riktat in sig på ledarskap i förändringar. Organisationer förändras i större utsträckning, än tidigare, då både samhället förändrats och konkurrensen företag emellan ökat radikalt. Problem: Problem som kan uppstå vid organisationsförändringar att personalstyrkan möjligtvis inte håller med om det som ska genomföras, och därför drar åt olika håll. Syfte: Att visa hur en på bästa sätt tacklar förändringar samt motivera de anställda att arbeta framåt så målet till slut uppnås. Metod: För att uppfylla syftet med rapporten har vi använt oss av en kvalitativ studie. I studien ingår både anställda i företag som genomgår förändringar, samt en av de anställdas VD har visat oss de material denne skickade ut till de anställda när dem informerades om förändringen. Slutsats: Den främsta slutsatsen vi kan dra efter att arbetat med denna uppsats, läst litteratur om ämnet och lyssnat på vår intervjuperson samt tittat på Vd:ns video material, är att organisationer är ständigt i förändring. För att kunna konkurrera med andra organisationer inom liknande områden och kraven som ställs från samhället behöver organisationer arbeta med förändringar. Det är inte bara att genomföra förändringar, utan det är en lång och i vissa fall en smärtsam process

Sammanfattning    Författare: Dawlat Al Sharkawi Handledare: Olle Duhlin Titel: Organisationsförändringar. När företag expanderar skyndsamt– en fallstudie av Klimatkyl AB Bakgrund: Vi människor utvecklas både personligt och yrkesmässigt genom förändringar.  På samma sätt behöver även organisationer och företag förändras. Sammanslagningar av bolag innebär ofta förändringar i organisationen, organisationsstrukturen och företagskulturen.  En del förändringar kan vara svåra att förutse. Detta påverkar samtliga involverade på olika sätt.  Jag vill studera hur integrationsprocesser går till och identifiera effekten av olika organisationsförändringar samt hur dessa påverkar medarbetarna i den nya miljön. Har man lärt sig något av integrationsprocessen och tagit till sig förändringar som uppstår på vägen? Vilka är motiven vid förvärv och försäljning och vad blev effekten av detta? Företaget Klimatkyl AB, som jag gjort min studie på, har genomgått flera organisationsförändringar genom åren. Precis som andra organisationer stod detta företag inför utmaningen att anpassa sig i en föränderlig omvärld och marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i teoretisk kunskap kring organisationsförändring beskriva och skapa förståelse för vilka konsekvenser och effekter som kan uppstå i organisationer till följd av att snabbväxande företag. Metod: Studiens design utgår från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. För att förstå medarbetarnas reaktioner har djupintervjuer i fokusgrupp genomförts.  Studien utgår ifrån en teoretisk referensram som ligger till grund för de djupintervjuer som gjorts med medarbetarna på organisationen. Resultat: Delaktighet anses vara en stark bidragande faktor för en lyckad organisationsförändring. Det största ansvaret för att skapa delaktighet ligger hos ledningen, som bör se till att det finns utrymme för att vara delaktig i organisationsförändringen. För att vara delaktig är det viktigt att få information. Genom informationen skapas tryggheten och tilliten till ledningen.