<p>Syftet<strong> </strong>med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet <em>Wings</em> ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien <em>Wings</em>; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet <em>Wings åk 7</em> inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför</p><p>ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och</p><p>en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i</p><p>ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation</p><p>till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda</p><p>klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med</p><p>intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,</p><p>och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.</p>

<p>Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt, och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.

Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet Wings ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien Wings; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet Wings åk 7 inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.

<p>Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.</p>

<p>En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger.</p><p>Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.</p>

En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger. Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.

Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.