No description available.

Titeln på denna kunskapsöversikt syftar dels till att ge en förklaring av arbetets innehåll men den syftar också dels till att skapa ett intresse för dig som läsare genom en mer skämtsam användning av språkväxling i skriven form, då språkväxling är en del av dagens engelskundervisning och språkundervisning världen över. Målspråksanvändning har länge varit ett huvudämne inom forskningen om undervisning i främmande språk och där ställs många olika tolkningar mot varandra. Styrdokument, lärare, lärarstudenter och lärarutbildningar har alla samma mål, att sträva efter elevernas bästa och lägga en stadig grund där elever får möjligheten att utvecklas i sin språkförmåga. Det egna språket har till stor del alltid varit med och influerat språkundervisningen. Lärare har använt sig av sitt eget språk som ett medel för att de ska känna sig trygga i sin språkundervisning och i sitt klassrum. I denna översikt kommer målspråksanvändningen stå i fokus. Denna översikt syftar till att kartlägga vad som kännetecknar forskningen om målspråksanvändning i språkundervisning. Den ämnar även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärare och lärarstudenters val av mängden målspråksanvändning. Slutligen syftar översikten till att utifrån kunskapsöversiktens resultat dra slutsatser och förslag till relevant framtida forskning inom forskningsområdet. För att uppfylla vårt syfte tog vi hjälp av sökord och urvalskriterier och vi identifierade 8 vetenskapliga studier som ingick i vår översikt. Översiktens resultat visar olika faktorer på målspråksanvändning som är återkommande i dessa 8 studier. Det blir tydligt var problematiken ligger och vi kan identifiera förklaringar från både lärare och lärarstudenter kring deras val av målspråksanvändning. Dessa förklaringar leder till en diskussion där vi sedan kan konstatera att osäkerheten till den egna språkförmågan hos lärare och lärarstudenter är en anledning till deras förhållningssätt till målspråksanvändning. Vi hittar även att otydlighet från styrdokument och lärarutbildning bidrar till osäkerheten hos lärare och lärarstudenter. Lärares och lärarstudenters kunskap kring hur och när målspråket ska användas är bristfällig och behöver utvecklas. Forskningen behöver lägga mer fokus på de obesvarade frågorna som synliggörs i denna forskningsöversikt.

Studiens syfte är att undersöka hur och varför sex lärare i den svenska grundskolan integrerar estetiska uttrycksformer i sin svensk- och engelskundervisning. Begreppen estetik och estetiska uttrycksformer som används i studien definieras i avsnitt 3.2. Studien genomförs med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande samt den svenska läroplanen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer, som har transkriberats och analyserats tematiskt. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning för att skapa en lustfylld och varierad undervisning, samt för att innehållet ska förstärkas och befästas. Vidare visar resultaten att estetiska uttrycksformer används i högre utsträckning i engelskämnet än i svenskämnet. Bild och skapande som estetiska uttrycksformer är vanligare i svenskämnet medan i engelskämnet är de vanligaste estetiska uttrycksformerna musik och dans. Studien presenterar även en mängd konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning.

This study’s intention is to inspect if and how LGBTQIA+ persons are represented in English textbooks for the upper secondary school course, English six. To narrow the field of examination, the focus of this study is on “love and relationship” chapters in each book. The chapters are analysed in three textbooks published between 2000—2015 to see if the representation has changed overtime. In order to inspect each textbook objectively, the basic values from The Swedish National Agency for Education from 1994 and 2011 (Lpf94 & Gy11) are observed to see what the textbook writers had to proceed from. The text in the chapters is analysed using discourse analysis (a method suited for examining what a text depicts as “normal”, and by extension, abnormal). The result is distinct. Heterosexual and cis-gendered stories dominate the chapters, and where non-heterosexual characters are represented the portrayal of the representation is often somewhat problematic. By shedding light on the many inadequacies in the representation of LGBTQIA+-persons in textbooks, this study suggests possible solutions.

The aim for this study was to investigate how hetero- and homosexuality were treated in textbooks for upper secondary education, focusing on representation in both numbers and quality. The empirical content consists of four textbooks, and more specifically, the written language in those said textbooks. All written language in the books have been analyzed, including extracts of fiction, poems, instructions and excerpts from real-life texts etc. Discourse analysis was then used to analyze the material. The research questions were ‘How are heterosexuality and heterosexual people described and represented in the textbooks?’, ‘How are bi- and homosexuality and bi- and homosexual people described and represented in the textbooks?’ and ‘What differences are there between the description and representation of those two groups?’. The result was that heterosexuality was far more represented in the textbooks, with many examples of a heterosexual lifestyle, whereas bi- and homosexuality almost weren’t mentioned, and only once was a homosexual relationship depicted. The analysis suggests that whereas there are several formal instances against discrimination on behalf of sexuality, bi- and homosexual people aren’t represented in a just way in the textbooks. The image of bi- and homosexuality given in the textbooks confirm solidified ideas of what and how bi- and homosexuality is, rather than challenging them and providing a more nuanced image.

<p>I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? </p><p>I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: </p><p>- Frågor i avsikt att <b>kontrollera</b> (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) </p><p>- Frågor i <b>orienteringssyfte</b> </p><p>- Frågor i avsikt att <b>handleda</b> </p><p>- Frågor i avsikt att <b>lotsa</b> </p><p>- Frågor med avsikt att <b>skapa kontakt</b> </p><p>- Frågor med avsikt att <b>få hjälp</b> </p><p>De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien. Mina observationer visade dock att frågorna inte längre endast verkade användas till kontroll. Lärarna i studien föreföll använda sig av frågor för att handleda och skapa kontakt med de enskilda eleverna. På så sätt verkade försök att individualisera undervisningen vara en naturlig del av lärarnas arbete.</p>

<p>Intresset för språk gav mig idén att undersöka hur grammatikundervisningen fungerar i dagens skola. Jag ville inte bara göra en undersökning om den svenska uppfattningen, utan även ta del av ett annat lands åsikter. Valet föll på England. Min tanke är att en sådan undersökning skulle kunna ge mig en klarare utgångspunkt för det kommande arbetet med språkundervisningen och ge en vägledning när det gäller att förbättra elevernas kunskap och förståelse för språkets betydelse. </p><p>I arbetet vill jag försöka komma fram till om och hur eleverna finner samband mellan grammtikstudier, läsning, skrivning och annan färdighetsträning. </p><p>Mina resultat har jag kommit fram till genom litteraturstudier och en empirisk undersökning bestående av en elevenkät och en lärarenkät.</p>

<p>Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom språkundervisningen och består av två huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlärningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lärande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i två åldersgrupper och låter sedan eleverna utvärdera denna undervisning med hjälp av en skriftlig enkät. </p><p>Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lärande på ett flertal olika sätt. En dramainspirerad språkundervisning kan bl.a. ge mer realistiska kommunikationssituationer, ökad motivation och en mer konkret språkundervisning. Det finns dock ytterligare fördelar med att arbeta på detta sätt. Metoden främjar exempelvis även ett bra klassrumsklimat, ger eleverna en chans att uttrycka sig estetiskt samt ökar kontakten mellan lärare och elev.</p>

<p>Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).</p><p>Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod. De båda deltagarna har observerats under vardera tre engelsklektioner för att sedan bli intervjuade. På så sätt har bruket av språkval studerats och sedan följts upp av frågor kring lärarnas motiv för val av språk i engelskundervisningen.</p><p>Studien visar att en av lärarna utgick ifrån en tydlig undervisningsteori där ett av målen var att skapa en engelsk zon i klassrummet där engelskan skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Den andra deltagaren av studien hade inte en lika utpräglad teori för sin undervisning utan grundade den mer på ”sunt förnuft” och ”erfarenhet”. Resultatet av studien visade att den lärare som hade en uttalad teori bakom sin undervisning, talade engelska i betydligt större utsträckning än den som inte hade det. Det visade sig att eleverna också talade engelska i större utsträckning i detta klassrum, än hos den andra läraren.</p>

<p>Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003).</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003). Syftet med examensarbetet var att undersöka begreppet internationalisering i utvalda dokument som riktades mot grundskolan, samt att jämföra om förändringar av begreppets innebörd har skett och hur det framhölls att internationaliseringsarbete skulle bedrivas inom undervisningen.</p><p> </p><p>Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. De dokument som valdes var två Statens offentliga utredningar [SOU], från 1948 och 1992, och läroplanerna från 1962 till 1994 samt kursplaner i språk från 2000. Dokumenten har undersökts utifrån två teman: skolan och samhället och internationalisering i undervisningen.</p><p> </p><p>Resultatet visade att det internationella perspektivet fanns i någon utsträckning i samtliga analyserade dokument. Det internationella perspektivet framkom i samtliga dokument genom bland annat skolans demokratiska förhållningssätt. Elevers förståelse för olika kulturer och vikten av att inse hur betydelsefullt internationellt samarbete är exempel på demokratiska principer präglade av ett internationellt perspektiv, som ansågs viktiga att framhålla i undervisningen. Dokumenten betonade att internationaliseringsarbetet skulle finnas integrerat i skolans verksamhet. Dokumenten framhöll även vikten av att skolan arbetade för att eleverna skulle inse innebörden av internationellt samarbete. En slutsats av undersökningen är att internationalisering på senare tid, gått från att vara något som det undervisades <em>om</em>, till att i högre omfattning bli en del av undervisningens utformning då hela samhället och skolan blivit mer internationaliserad över den tidsperiod som de analyserade dokumenten sträcker sig.</p>