<p>En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.</p><p>Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.</p>

<p>I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.</p><p>Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.</p><p>Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt.</p><p>Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.

Ordinlärning är en grundläggande byggsten och förutsättning för att förvärva kunskaper i ett främmande språk. Detta kan särskilt för lågpresterande elever innebära en stor utmaning. Idag möter lärare både möjligheterna och kraven, att utöver de traditionella didaktiska metoderna, även använda sig av digitala verktyg inom språkundervisningen. Detta medför nya alternativ för och utmaningar i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om lärares erfarenheter av digitala verktyg i moderna språk för lågpresterande elever. Erfarenheter från 12 språklärare i grundskolan och gymnasiet har belysts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna anser de digitala verktygen vara motivationshöjande och relativt effektiva för eleverna vid ordinlärning. Ordinlärningsprogram upplevs gynna i synnerhet lågpresterande elever för att de upplever ordinlärningen som någonting roligt och för att de kan träna i sin egen takt. Programmen används för läxläsning, som träning inför prov eller på lektioner. De utmaningar som beskrivs är framför allt de distraktionsmoment som de digitala verktygen utgör, de brister programmen har i sig, samt tekniska problem.

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia. / The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur engelsklärare i årskurs 4 beskriver sin praktik och syn på språkundervisning med fokus på elevers språkliga självförtroende vid muntlig produktion på engelska. Utifrån relevant forskning och litteratur utformas en didaktisk modell som utgör teoretisk utgångspunkt i studien. Den didaktiska modellen beskriver viktiga förhållningssätt för att motverka språklig ångest och främja språkligt självförtroende, vilket jämförs med lärares beskrivna praktik och syn på språkundervisning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fem deltagande lärare som ombeds beskriva och motivera sin praktik. Resultatet visar att lärarna beskriver en praktik och synsätt som till stor del överensstämmer med den didaktiska modellen. Däremot visar sig vissa principer och kriterier i den didaktiska modellen vara mer framträdande än andra utifrån lärares beskrivningar.

Bakgrund Undersökningen bygger på forskning och litteratur samt styrdokument för förskolan. Vårt fokusområde för studien berör hur förskollärares arbete med språkundervisningen förändrats. Vi beskriver vad forskarna säger om språkundervisningen och om språkutvecklande aktiviteter samt vad som förändrats i styrdokumentet under en tioårsperiod. Syfte Syftet med vår studie är att skapa kunskap om språkutveckling i förskolan, utifrånfö rskollärares beskrivningar av hur språkundervisningen och metoderna för att arbeta språkutvecklande har förändrats under en tioårsperiod. Metod I studien används en metod som heter self report. Det är en kvalitativ datainsamlingsmetod och kan liknas vid en intervju men med den skillnad att den är skriftlig. Totalt deltog sjutton respondenter från två olika kommuner i Sverige i vår studie. Respondenterna som svarat är utbildade förskollärare som arbetat som förskollärare i minst tio års tid. Dem fick svara på två frågor. Hur dem arbetar med språkundervisning nu, vad dem har för syfte och metod samt hur de arbetade med språkundervisning för tio år sedan, vilket syfte och metod de hade då. Resultat I resultatet ser vi att förskollärarna beskriver skillnader på hur dem arbetar med språkundervisningen för ungefär tio år sedan och hur dem arbetar med språkundervisningen nu. De största skillnaderna som beskrivs är hur många hjälpmedel som idag är lättillgängliga jämfört med tidigare. Idag finns också flera digitala verktyg som underlättar för pedagogernas arbete med språkundervisningen och mer flerspråkighet i förskolan. Det beskrivs att i den reviderade läroplanen där undervisningsbegreppet tydliggjorts har lett till att förskollärarna fått en större medvetenhet i sin roll och i sitt uppdrag.

Translangauging eller transspråkande är ett arbetssätt som kan användas i skolor med många nyanlända elever. Det finns flera studier och artiklar som undersöker den teoretiska bakgrunden till transspråkande och många av dessa ger skäl till att det bör praktiseras under språkundervisningen. Dock finns det få artiklar tillgängliga för att instruera lärarna om hur de kan börja använda transspråkande i sin undervisning. Lärare som inte är bekanta med transspråkandekan vara mer tveksamma för att låta eleverna växla mellan språk eller använda sitt modersmål i klassen. Dessutom finns det en viss oklarhet om hur den praktiseras. Vårt syfte med denna studie är att öka kunskapen om hur transspråkande kan tillämpas i undervisningen av flerspråkiga elever samt att undersöka vilka attityder lärarna har gentemot den och huruvida lärarens val av klassrumsaktiviteter speglar deras attityder.Vi har intervjuat några pedagoger och observerat två av deras lektioner för att kunna se hur de arbetar med transspråkande. Resultatet av denna studie visar att transspråkande har blivit ett mer accepterat och förespråkat tillvägagångssätt för att hjälpa nyanlända elever att lära sig det svenska språket. Den visar även att deltagarna i studien anser att det är viktigt att använda flera pedagogiska metoder där eleverna får möjligheten att använda alla sina språkrepertoarer, men dessa metoder är dock både tids- och resurskrävande.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några elevers upplevelser och reflektioner av dialog i helklass i språkundervisning. Urvalet bestod av åtta språkstuderande gymnasieelever i åldern 16–20 år. En semistrukturerad intervjuform användes med efterföljande fenomenologisk tolkning. Martin Bubers dialogfilosofi användes som dominerande teori och stöttades av Vygotskijs sociokulturella teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet i föreliggande studie visar att det inte är helt enkelt att ge en tydlig bild av vad som underlättar eller hindrar elever att delta mer i dialog, eller vilka metoder som underlättar eller hindrar dialog, däremot har eleverna många individuella tankar. En av de huvudsakliga slutsatserna som ändock går att framhålla, handlar om läraren. Eleverna i studien anser att läraren utgör en mycket viktig aspekt och att relationerna i klassrummet har en avgörande roll för att eleverna ska vilja delta i dialog eller inte.