Bakgrund Undersökningen bygger på forskning och litteratur samt styrdokument för förskolan. Vårt fokusområde för studien berör hur förskollärares arbete med språkundervisningen förändrats. Vi beskriver vad forskarna säger om språkundervisningen och om språkutvecklande aktiviteter samt vad som förändrats i styrdokumentet under en tioårsperiod. Syfte Syftet med vår studie är att skapa kunskap om språkutveckling i förskolan, utifrånfö rskollärares beskrivningar av hur språkundervisningen och metoderna för att arbeta språkutvecklande har förändrats under en tioårsperiod. Metod I studien används en metod som heter self report. Det är en kvalitativ datainsamlingsmetod och kan liknas vid en intervju men med den skillnad att den är skriftlig. Totalt deltog sjutton respondenter från två olika kommuner i Sverige i vår studie. Respondenterna som svarat är utbildade förskollärare som arbetat som förskollärare i minst tio års tid. Dem fick svara på två frågor. Hur dem arbetar med språkundervisning nu, vad dem har för syfte och metod samt hur de arbetade med språkundervisning för tio år sedan, vilket syfte och metod de hade då. Resultat I resultatet ser vi att förskollärarna beskriver skillnader på hur dem arbetar med språkundervisningen för ungefär tio år sedan och hur dem arbetar med språkundervisningen nu. De största skillnaderna som beskrivs är hur många hjälpmedel som idag är lättillgängliga jämfört med tidigare. Idag finns också flera digitala verktyg som underlättar för pedagogernas arbete med språkundervisningen och mer flerspråkighet i förskolan. Det beskrivs att i den reviderade läroplanen där undervisningsbegreppet tydliggjorts har lett till att förskollärarna fått en större medvetenhet i sin roll och i sitt uppdrag.

Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver sitt förhållningssätt till barns olika modersmål, samt hur de beskriver sitt arbete för att stimulera språkutveckling för flerspråkiga barn. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet samlades in via Zoom med åtta förskollärare vid separata tillfällen. Sverige är ett mångkulturellt samhälle som innebär att barn med olika etniska bakgrunder som kommer till förskolan behöver lära sig att kommunicera med andra. Resultatet visade att förskollärare lyssnar till barnen och ger dem tid till att tala. Förskollärarna använder verktyg och metoder i arbetet med flerspråkighet såsom tecken och bild som stöd och digitala verktyg. Resultatet visade ett utvecklingsområde vad gäller kompetensutveckling. Det interkulturella perspektivet och sociokulturella perspektivet användes för att analysera resultatet. Studiens slutsats blev att barns alla språk ses som värdefulla och unika. Förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt inkluderar och tillåter alla barn att kommunicera och uttrycka sig i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare stöttar barn med annat modersmål än svenska att utveckla sina kunskaper i såväl svenska som modersmålet. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats genom åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Vi använde oss av en tematisk analys för att kategorisera det insamlade materialet som sedan analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att förskollärare implementerar flera olika strategier och verktyg i arbetet med flerspråkiga barn. Studien belyser också betydelsen av samverkan med vårdnadshavare och flerspråkig personal. I resultatet synliggjordes också skillnader i förskollärarnas utmaningar i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om språkfrämjande strategier för flerspråkiga barns språkutveckling oavsett vilka utmaningar som urskiljs.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska.  Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla. Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande: -          Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna? -          Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna. Urvalet av förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att det skulle finnas minst ett par flerspråkiga barn i barngruppen. Resultatet av analysen visar att alla förskollärare utom en ser att det finns ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i förskolan. Däremot menar de att det finns hinder som tid och resurser som gör att samarbetet inte är genomförbart. Främst lyfts avsaknaden av tid för gemensam planering och bristen på modersmålslärare i kommunerna. I undersökningen finns det två förskolor som har ett väl fungerande samarbete med modersmålslärare när det gäller planering, men det finns inte modersmålsstöd till alla språk. På de övriga förskolorna fanns det inget fungerande samarbete mellan förskollärare och modersmålslärare.