Syftet med studien är att synliggöra vilka strategier barn med annat modersmål än svenska använder för att ansluta sig till lek i förskolan samt vilka strategier förskolepersonal använder för att inkludera flerspråkiga barn i förskolan. Syftet är också att öka kunskapen om leken och den pedagogiska utomhusmiljöns betydelse för inkludering av barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Studien baseras på en sociokulturell teori och diskursiv psykologi har använts som metodansats. Detta arbete synliggör att samspel med andra är eftersträvansvärt utifrån den sociokulturella teorin. För att besvara frågeställningarna har metoden observation använts genom tre observationer i en förskolas utomhusmiljö. Resultatet i studien visar att barn som talar annat modersmål än svenska använder sig av provokation som strategi för att ansluta sig till lek. Även artefakter som exempelvis cykel och sandlådans leksaker användes för att bjuda in till lek och även för att inkludera varandra i slutna lekar. Förskolepersonal använde sandlådans leksaker som redskap för samspel med barn med annat modersmål än svenska. De viktigaste slutsatserna som studien visar är att artefakter är viktiga för barnen och personalen för att uppnå inkludering, då artefakterna stöttar både samspel och kommunikation, samt att flerspråkiga barn använder strategier för att ansluta sig i lek som riskerar att uppfattas som oönskade beteenden. / The purpose of this study is to make visible which strategies children with a mother tongue other than Swedish use to join play in preschool and which strategies preschool staff use to include multilingual children in preschool. The purpose is also to increase knowledge about the meaning of play and the pedagogical outdoor environment for inclusion of children with a mother tongue other than Swedish in preschool. The study is based on a sociocultural theory and discursive psychology as a methodological approach. This study shows that interaction with others is desirable based on the sociocultural theory. To achieve the purpose of the study, observation has been used as a method by performing three observations in an outdoor environment of one preschool. The results of the study show that children with a mother tongue other than Swedish use provocation as a strategy to join play. Artefacts such as bicycles and sandbox toys were also used to invite others to play and also to include each other in closed play. Preschool staff used the sandbox’s toys as tools for interaction with children with a mother tongue other than Swedish. The most important conclusions of the study are that artefacts are important to both children and staff for reaching inclusion, as the artefacts support both interaction and communication, and that multilingual children use strategies to join play that are at risk of being perceived as undesirable behavior.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.